Det sägs att ekonomerna är vår tids överstepräster. Likt forntidens mystiker slungar de matematiska trollformler och dränker våra sinnen i prognoser, statistik och svårtydda utsagor. De ser något vi andra inte uppfattar när de pekar på sina diagram och pladdrar i teverutan om marginaleffekter, räntegap och negativ tillväxt.

I skuggan av de falnande resterna av dubbeltornen i New Yorks finanscentrum började det gro ett tvivel. Som med åren växt till en orkan ute i cyberkosmos. Den nya teknikens möjligheter har med 11 septemberhändelserna 2001 medfört en gyllene era för konspirationsgenren.

Det är inte ofta man hoppas vissa ska brinna i helvetet – men nu äntligen är det några som äntligen självmant släpar sig till detta svavelos. Detta rena pack av så kallade yttrandefrihetsvänner i Danmark har äntligen tagit av hatt och välkomnar lågorna.

"[V]i kan destabilisera er regering och statuera ett fruktansvärt exempel." Två år senare hade Henry Kissingers ord besannats och Pakistans förste valde premiärminister Zulfiqar Ali Bhutto avrättats. Däremot vem som ligger bakom mordet på hans dotter Benazir Bhutto är ännu oklart, och inte heller helt självklart. Däremot hävdar docent Sten Widman i Dagens Nyheter att hon kan bli en martyr för demokratin. Det vore inte heller förvånande, då politiska ledare har en förmåga att ikoniseras om deras liv tar ett våldsamt slut. Ofta följer ett eftermäle som de inte alltid förtjänar, för att fylla dagspolitiska syften.

På senare tid har det gått ett mantra genom det svenska politiska landskapet. Från alla håll och kanter har det skallats om att vi måste ta debatten. Vi måste ta debatten med Sverigedemokraterna. Vad debatten egentligen ska handla om verkar vara mindre intressant. Bara man möter upp så att de inte kan påta sig ett martyrskap verkar var det viktiga. Och på det följde en rad av tevedebatter som gav Sverigedemokraterna den legitimitet och etablering på riksnivå de så länge önskat. Minns ingen vad en stund hos Siewert Öholm gav Ian och Bert?

Efter två månader med al-Jazeera så framstår Rapport och Aktuellt som halvmesyrer, rent av mediokra föreställningar. Det kan tyckas vara orättvist att jämföra nationella nyhetssändningar med en internationell kanal vars redaktioner återfinns i Doha, Kuala Lumpur, London och Washington.

Väljarna har ett klart större förtroende för moderaternas Fredrik Reinfeldt än statsminister Göran Persson i frågan om att få ned arbetslösheten, enligt Demoskops barometer från slutet av juni. Frågan är märklig. Rent av absurd.

Enterprise, ännu en av näringslivets frontorganisationer åker runt på skolorna för att få ungdomarna att återvända till högerns idéer och att på nytt älska kapitalism, individualism och marknadsekonomi. Abe Bergegårdh kommenterar den ideologiska offensiven.

I efterdyningarna av den lätt hysteriska debatten kring de så kallade Muhammedkarikatyrerna, kan man ju inte annat än att konstatera att den offentliga debatten var lika ekande tom som någonsin på vett och innehåll.