Den 18 december dömdes en blott tjugoårig och tidigare ostraffad miljöaktivist till 15 månaders fängelse för ekologiskt motiverade sabotage (så kallade ecotage) i Älmhult. Tingsrätten deklarerade att den unga miljöaktivisten utgör en så stor samhällsfara att denne, trots sin ringa ålder, aldrig bör komma ifråga för ett mildare straff än fängelse. Domens tydliga budskap är att vi lever i ett samhälle där människans värde underordnas egendomens.

Migrationsverkets hantering av asylärenden är katastrofal visar ny rapport från Röda korset. Handläggarnas bristande kompetens osynliggör sexualiserat våld, övergrepp och könsrelaterad förföljelse. Asylsökande kvinnor berövas systematiskt rätten till självständig prövning och behandlas som bihang till samsökande män.

I maj ställdes Skanska inför rätta i Perus Permanenta Folkdomstol, där företaget dömdes för brott mot miljö- och ursprungsrättigheter i Ecuador och Peru, samt mutor i Argentina. Yelahs medarbetare Hanna Dahlström var med på plats och vittnade mot företaget.

Flygfotona på icke-kontaktade indianer i gränstrakten mellan Brasilien och Peru, som nyligen spreds av Brasiliens indianbyrå FUNAI, har skapat ramaskri världen över. Organisationen Survival International, som arbetar för ursprungsfolks rättigheter, menar att indianerna hotas av gas- och oljeexploatering i peruanska Amazonas – där svenska byggföretaget Skanska är inblandat i det kontroversiella gasprojektet Camisea.

Nya uppgifter från Ecuadors nationalpark Yasuni avslöjar stort oljeutsläpp på huaoranifolkets ursprungsterritorium. Oljebolaget Repsol-YPF, som är byggföretaget Skanskas samarbetspartner i Ecuador, har försökt mörklägga sitt ansvar för utsläppet.

Ny egyptisk studie har observerat skadliga effekter på människofoster och barn som utsätts för elektromagnetisk strålning.

På skogspromenad en sommarkväll år 1800 mötte brukspatronen en smutsig liten kvinna som han spottade föraktfullt efter. Därefter gick det utför med hans stångjärnsbruk. Så lyder sägnen om Finnmajsas förbannelse i den lilla byn Nianfors, ett par mil sydväst om Hudiksvall i det natursköna Hälsingland. Idag är hotet från patronerna åter aktuellt i byn, fast den här gången är det uran som de är ute efter och en hel lokalbefolkning som man respektlöst försöker köra över.

Enligt nya studier från Frankrike konstateras att växter mår dåligt och stressas av mobilstrålning.

Igår fredag gjorde klimatnätverket Klimax en samordnad aktion mot inrikesflyget på Brommas, Sturups och Landvetters flygplats. På Sturups flyplats greps sju aktivister som fortfarande - mer än ett dygn senare - sitter anhållna, vilket hör till ett extremt särfall.

Klimatdebatten rasar för fullt och kärnkraftens förespråkare har lyckats göra en succéartad comeback. Efter många års starkt och folkligt kärnkraftsmotstånd är plötsligt var och varannan offentlig expert övertygad om att kärnkraften ska rädda oss från den stora Apokalypsen.

När Mineralbolaget AB besökte i Nianfors i Hälsingland härom dagen för att informera om den uranprospektering som snart ska börja hördes starka protester. Lokala ortsbor och tillresta sympatisörer lät meddela att företaget inte är välkommet i bygden.

Storföretagen Vattenfall och Sveaskog inleder ett historiskt samarbete om en megasatsning på vindkraftverk. Bakom samarbetsprojketet ligger företagens stora miljöengagemang, uppger de i ett nytt pressmeddelande.

Survival Internationals rapport "Progress can kill: how imposed development destroys the health of tribal peoples" släpptes i dagarna och finns att ladda ner i två versioner från organisationens hemsida.

Under eftermiddagen har Stockholms Stadshus avspärrats och inringats som klimatbrottsplats av aktivister från Klimax. Aktionen är en protest mot avtalet mellan Stockholms Stad och Luftfartsverket enligt vilket Bromma flygplats förlängs till 2038.

Skanska får ett tilläggsuppdrag vid en vattenreningsanläggning i New York och via miljömyndigheten New York City Department of Environmental Protection. Kontraktssumman är USD 89 miljoner (ca 610 miljoner kronor).

Ny lag i Peru hotar några av världens sista ursprungsfolk som fortfarande lever (icke-kontaktade) på frivillig distans från civilisationen, uppger Survival International.

Det brasilianska oljebolaget Petrobras fick nyligen ett kontroversiellt tillstånd om att exploatera olja i Ecuadors UNESCO-erkända nationalpark Yasuni och på huaoranifolkets ursprungsmarker. Tillståndet bemöts med starka protester från indian- och miljöorganisationer i den amazonska regnskogsregionen.

Natten mot fredagen pystes 50 stadsjeepsdäck på Östermalm i Stockholm. Bakom pysningarna låg det omberyktade aktionsnätverket Asfaltsdjungelns Indianer.

Nyligen förlängdes tillståndet för Bromma flygplats fram till år 2038. Ett avtal som inte kan sägas upp även om en framtida majoritet i kommunen skulle vilja stänga flygplatsen. I protest mot avtalet gjorde nätverket Klimax en aktion på Bromma flygplats under söndagen.

I dagarna kommer ursprungsorganisationen Survival Internationals nya rapport: ”Progress can kill.” Samtidigt gör Davi Kopenawa från yanomamifolket i brasilianska Amazonas ett Europabesök.

Sommarens pysaktioner av stadsjeepsdäck fortsätter med ett flertal nya aktioner under hösten. Det löst sammansatta nätverk som ligger bakom aktionerna - Asfaltsdjungelns Indianer - har dessutom expanderat till andra orter i landet.

Idag arrangerade Klimax och Alternativ Stad en bilfri dag vid Sergelrondellen i Stockholm.

Dussintals bilister har fått sina bildäck förstörda på grund av vässade bultar med hullingar nedborrade i vägbanan. De senaste dagarna har ett 40-tal anmälningar kommit in till polisen i Sveg, men inga personskador har rapporterats i samband med sabotagen, uppger Östersunds Posten (ÖP).

Skanska expanderar inom den kontroversiella gas- och oljeindustrin. Nyligen bekräftades att företaget fått ett mångmiljonprojekt ($113 miljoner) för oljebolaget Petrobras i Brasilien. Uppdraget går ut på att bygga en pipleine som ska användas vid gas- och oljeutvinning.

Nya studier av oberoende forskare från hela världen visar att strålning från elektromagnetiska fält (EMF) ökar risken för olika cancerformer och neurologiska sjukdomar, skriver Miljömagasinet.

Som en följd av Yelahs avslöjande reportage om Skanskas oljeaffärer i Latinamerika har företaget börjat undersöka våra anklagelser. Härom veckan, onsdagen den 22 augusti, bjöd Skanska in Yelah på möte till huvudkontoret i Solna, Stockholm. En av artikelförfattarna, Agneta Enström, samt Yelahs medarbetare Annie Hellquist träffade företagets presschef Peter Gimbe och dess internationella hållbarhetsdirektör Noel Morrin.

Natten mot idag luftade aktionsnätverket Asfaltsdjungelns indianer åter stadsjeepsdäck i Stockholms innerstad. Indianerna meddelar att de den här gången slog rekord i sin luftbefrielseaktion.

När byggföretaget Skanska utför jobb åt oljeindustrin i Latinamerika behöver verksamheten legosoldater och militära styrkor som skydd. De oljebolag som Skanska arbetar med använder systematiskt militären för att slå ner folkligt motstånd. Detta gäller i synnerhet när oljeexploateringen sker kriminellt. Som i naturreservat, på ursprungsterritorier och utan lagliga tillstånd, vilket ofta är fallet för Skanska.

Natten mot torsdag den andra augusti slog den underjordiska aktionsgruppen Asfaltsdjungelns Indianer till igen. Den här gången var det stadsjeepar på Söder i Stockholm som tömdes på luft i däcken. Två indianer greps av polis och riskerar att dömas för egenmäktigt förfarande.

Huaorani är ett ursprungsfolk i Amazonas som har lyckats överleva kolonialismens alla rusher efter naturresurser. För bara någon generation sedan levde de som ett fritt folk i en ursprunglig jägar- och samlartillvaro. Men så upptäcktes olja i deras regnskog och en våldsam exploatering inleddes. Idag lever huaorani på förorenad mark och i reservat som kontrolleras militärt av multinationella oljebolag. Detta är det sammanhang, av etnisk förintelse och ekologisk förstörelse, som det svenska företaget Skanska verkar i Amazonas.

Skanskas affärer i Latinamerika manifesterar den upp-och-ner-vända världens yttersta logik och den nyliberala globaliseringens råaste praktik. Vid en närmre granskning av Skanskas äventyr på andra sidan världen växer en bolagsidentitet fram som är väsenskild från den som förmedlas på hemmaplan. Verksamheten inom oljeindustrin är fjärran från alla legala, etiska och ekologiska principer som Skanska har svurit vid i uppförandekoder och företagspolicys.

Skanska är inte det hederliga byggföretag det utger sig för. Den blågula jätten sysslar med omfattande (men i Sverige mindre kända) miljödestruktiva verksamheter som oljeexploatering – i Latinamerika. Och den diskurs om utveckling och framsteg som företaget genomsyras av är i praktiken rasistisk och kolonialistisk. Yelahs medarbetare Agneta Enström har tillsammans med Hanna Dahlström träffat några av Skanskas anställda i Ecuador, ett land där företaget är känt för att konsekvent bryta mot mänskliga rättigheter och miljölagar.

Trots att skandaler har rasat kring Skanska på flera håll i Latinamerika den senaste tiden visar byggföretaget ingen tendens till att avsluta sina ljusskygga verksamheter. Tvärtom fortsätter Skanska att exploatera olja tillsammans med skrupelfria oljebolag som Petrobras i Ecuadors Amazonas. På grund av bristande miljölicenser förlorade bolagen laglig rätt till sina aktiviteter i den UNESCO-erkända nationalparken Yasuni från och med juni 2005. Men idag exploaterar de vidare på närliggande oljefält, trots att miljön far illa och ursprungskulturer hotas av den industriella ockupationen.

I fredags eftermiddag gjorde ett tjugotal miljöaktivister från Klimax en aktion utanför Resevaruhuset på Sveavägen i Stockholm. Trottoaren utanför den stora resebyrån dekorerades med sand för att symbolisera den ökenspridning som det förändrade klimatet orsakar och ett klimatflyktingläger sattes upp.

Svensk skogsindustri har implementerat en ny praktik och etik där ”effektivitet” och ”hållbarhet” är de ledande begreppen. Men ibland är inte saker som de verkar. Vid en närmre granskning av skogsbolagens reella praktik avslöjas den verkliga etiken bakom den officiella retoriken. I en tid när kalhuggna landskap breder ut sig allt mer omfattande och i en raskare takt finns starka skäl att reflektera över den industriella ekonomins relation till ekologin.

En ny kolonialism utvecklar sig i skuggan av den oljebaserade civilisationen. Och enligt Planen som designas ovanifrån ska alternativa energier och ny teknologi lösa problemen när jordens oljekällor har bränts ut. I namnet av ”hållbar utveckling” lobbas det därefter hårt världen över. Men vilka är det som formulerar problemen och behoven i den nya energipolitiken? Vem tjänar och vem förlorar?

I dagens röda republiker i Latinamerika bottnar revolutionen i oljebrunnen. Det skriver Agneta Enström direkt från Bolivia med anledning av det kontinentala forum som Evo Morales hållit tillsammans med sina grannar. Det kapitalistiska nyliberala oljeexploaterandet fortsätter oförtrutet men under regimer som kallar sig socialistiska.

Den senaste tiden och inför valet i Ecuador har framtiden verkat mörkare än nuet. Nyliberala vindar från Nord tenderade att blåsa fascisten Alvaro Noboa i land som president. Men vindarna vände i sista stund och i söndags kammade socialisten Rafael Correa hem segern i presidentvalets final. Därmed har ännu en latinamerikansk oljediktatur fått ett rött styre – ett slags etablerat motstånd till en imperialistisk världsordning – men där ursprungsfolken och de stora frågorna om naturexploateringens ekologiska konsekvenser verkar förbli just frågor om administration och distribution.

Island ställer sig över det globala moratorium som råder om kommersiell valjakt och låter världen veta att de inte hyser respekt inför andra och utrotningshotade livsformer. Häromdagen verkställde de sitt hot om att göra som de behagar och mördade brutalt den första utrotningshotade valen.

I måndags, den 13 november, massakrerades sex kvinnor, tre män, en åttaårig pojke och ett spädbarn i Montes Azules, Lacandonadjungeln, i Chiapas. De avrättade var ursprungsfolk som associerades till den zapatistiska ursprungsrörelsen och bakom massakern ligger paramilitärer med koppling till statliga aktörer.

Valjakten - den brutala slakten av valar - aktualiserar en av samtidens mest infekterade konflikter inom miljö- och djurrätt. Samtidigt utlöser den även ett politiskt krig på den internationella och skendemokratiska scenen. Ett krig som bottnar i blodiga mord ute på oceanen och vars emotionella svallvågor sköljer över oss med en mängd av intryck, om civilisationen mot naturen och människan mot djuren. Kanske är valslakten lika representativ som symbolisk för civilisationen som en förintelseindustri. Och under den kommande vintern representeras denna dödsindustri av nationalism och vetenskap, ett maskineri som varken känner etiska eller ekologiska gränser. Idag utrotas en av världens äldsta djurarter - på vetenskapliga och kommersiella grunder.

När Evo Morales och en rad multinationella oljebolag nyligen tecknade avtal för framtida gas- och oljeexploatering mörkades de protester som rasade från ursprungsfolk och miljöorganisationer. Morales regering har med en populistisk retorik talat om att nationalisera oljeindustrin i landet, men de nya avtalen liknar mer ett äktenskap än skilsmässa med de utländska oljebolagen. Ekologiska nätverk som Econoticiasboliva och Oilwatch förmedlar en annan bild av det Bolivia som ockuperas av makthungriga "moralistas".

När allt kommer omkring förvånas jag inte över vänsterns spontana motvilja inför idéer om grön anarki. Civilisationen är, liksom staten, inte synonymt med social existens. Grön anarkism är inte att förväxla med fascism eller någon människofientlig högerliberalism. Att jämföra den industriella civilisationen med parasiter och evolution är missvisande. Många frihetliga socialister har en närmast matematisk syn på samhället. Men ekologisk hänsyn räcker inte. Jag ser därför mycket hellre en vildväxande anarki än en proletär, om än anarkistisk, monokultur. Det skriver Agneta Enström i sitt debattsvar om den grön anarkismen.

I den värld där jag vill leva råder ursprunglig frihet framför den auktoritära lagen, verklig autonomi framför liberala rättigheter, och ekologi framför ekonomi. Jag drömmer om anarki. De framsteg och den utveckling som kännetecknar civilisationen har ofta genererat allvarliga konsekvenser i form av förtryck och exploatering. Jag kan nog inte komma på ett enda undantag, skriver Agneta Enström i en replik till Robert Halvarsson i debatten om anarkoprimitivismen.

Riksdagsvalet är den representativa demokratins största jippo, och det samtida statssamhällets yttersta spektakel. Men det är ett spektakel som skrämmer mer än roar, så här i totalitära nukleära tider. Partipolitiska program som hotar med ekonomisk tillväxt hör den parlamentariska cirkusen till. Men under valets spektakel kommer det, och mycket mer som illustrerar det patologiska samhällets brist på sjukdomsinsikt, till morbida uttryck. Utifrån frihetliga perspektiv är förvisso frågan om att rösta eller inte rösta långt från den största. För i kampen mot de maktordningar som möjliggör det verkliga skräckscenariot bakom teatern, och illusionen bakom valet, finns andra strategier. Att producera eller inte producera är en fråga där det börjar brännas och lukta utmaning. Och kampen om frihet och autonomi, om kultur och identitet, äger inte rum i det offentliga dårhus som ockuperas av politiker, akademiker och näringsliv.

Det senaste halvåret har folkliga protester rasat mot det nordamerikanska oljebolaget Oxy (Occidental) i Ecuador, som har opererat i amazonasprovinsen Sucumbio och i det så kallade ”Oljeblock 15”. Men slutligen och mot alla odds verkar de hårda och blodiga striderna ha fått ett slut. I ”fallet Oxy” blev befolkningen de slutliga segrarna.

De senaste åren har det skett en drastisk ökning av sojaprodukter – ofta genmanipulerade – på den europeiska och nordamerikanska marknaden. Sedan den första genmanipulerade (GMO) sojan importerades till Europa från USA 1996 har man satsat på en hård marknadsföring av soja som livsmedel och djurfoder. Men ett av de stora problemen med sojan är att man sällan vet exakt varifrån den kommer och priset för den ökade konsumtionen är högt. Bakom produktionen döljer sig en grotesk verklighet av miljögifter, utrotning av ursprungsfolk, slaveri och regnskogsskövling.

Vad är Sveriges roll i världen och hur ser man på den blågula fanan i utvecklingsvärlden? Är Sveriges närvaro i Syd lika fin och konstruktiv som det ofta förmedlas på hemmaplan? Är den synonym med demokrati eller exploatering? I Ecuador står svenskt näringsliv, politik och diplomati mer för det senare än det förra. Där stämmer den svenska närvaron föga överens med den politiskt korrekta diskursen som produceras av etablissemanget. Ett exempel på det är hur Sverige har anställt Galo Abril, en före detta ökänd oljeminister, som konsul i Quito. Som svensk konsul är Abril en obstinat frihandelsivrare som bland annat förespråkar ökad oljeexploatering i landets bestående regnskog.

Det är en växande trend att bioteknologiska bolag från Nord prospekterar och patenterar gener av flora och fauna i Syd. Men det som utges för att vara nobla försök att finna substanser för framtida mediciner etc. är ofta så kallad ”biopiracy”, vilket inte sällan innebär att man utnyttjar ursprungsfolkens naturkunskap för att komma åt intressanta gener. Genom olika frihandelsavtal (WTO och andra pakter) ges de multinationella bolagen ett näst intill fritt inträde i Syd, där de ohämmat och systematiskt kan stjäla gener och kunskap.

Evo Morales har för första gången sedan han tillträdde som president satt in militär och polis mot arbetare. Arbetarna demonstrerar mot ett utländskt företag.

Det bilaterala frihandelsavtalet (TLC) mellan USA och Ecuador skulle ha slutförhandlats i fredags. Istället fick de nordamerikanska förhandlarna lämna Ecuador utan några offentliga underskrifter. Nu meddelas att en ytterligare förhandlingsrunda är att vänta.

De senaste 15 åren har omkring 30 miljoner hektar av Amazonas skövlats ursinningslöst, vilket är mer än hälften av den totala skövlingen sedan kolonialiseringen initierades på 1500-talet. Sedan några år tillbaka har arealer av Belgiens storlek förstörts årligen och enligt miljöorganisationerna ökar skövlingen istället för att minska, enligt AmazonWatch.

En demonstration mot USA-baserade oljeföretag bemöttes i går med polisbrutalitet. Många greps men marschen fortsätter i dag.

Att studera oljeindustrins utveckling är en skräckinjagande upplevelse. De generella mönstren av oljebolagens beteenden tecknar ett dystopiskt panorama över världens tillstånd, och vid specifika nedslag framstår oljeexploateringen ofta som ren surrealism, där inga värden utöver profiten existerar.

Oljeindustrin har raffinerade diplomatiska metoder för att få sina utvinningskontrakt, och korruptionen känner inga gränser. Internationella organisationer, biståndprojekt och nationella myndigheter är alla inblandade i jakten på oljan.

Ecuador är Latinamerikas näst största oljeproducerande land. En omständighet som är nära relaterad till landets extrema fattigdom, katastrofala miljöproblem och extrema statsskuld. Det är snart hundra år sedan oljeutvinningen initierades i Ecuador och kopplingen mellan oljeindustrin och den destruktiva utvecklingen och misären syns tydligt.

I en imperialistisk värld där oljan styr smälter blått och rött samman till en omisskännlig nyans av brunt. Trots, eller tack vare, att maktens ansikte på många håll i dagens Latinamerika ska föreställa socialdemokrater (Lula da Silva), socialister (Hugo Chavez) eller till och med ursprungsfolk (Evo Morales) fortsätter de multinationella bolagen att vinna mark runtom den postkoloniala kontinenten som en gång gick under namnet Den Nya Världen. Men intet nytt under solen, åtminstone inte i den parlamentariska dansen och maktens korridorer. Om man lyssnar till Latinamerikas kritiska röster, de som kommer underifrån, så representerar Chavez "folket" lika lite som Morales representerar "ursprungsfolken", och ingen av dem är heller ens i närheten av hållbara och demokratiska perspektiv i sin maktutövning.

I augusti 2004 fick det brasilianska oljebolaget Petrobras tillstånd om att exploatera olja i Ecuadors Amazonas. Området som kontraktet gäller ligger inom landets viktigaste natursskyddsreservat: nationalparken Yasuni. Tillståndet utfärdades bakom lykta dörrar av miljöministeriet under ett diplomatiskt statsbesök av Brasiliens president Luis Lula de Silva uppger Oilwatch.

Den 21 oktober rapporterar zapatisternas folkliga styrråd (La Junta de Buen Gobierno) i Morelia om fortsatta hot och våldsaktioner mot den autonoma kommunen Olga Isabel, meddelar La Jornada.

På ett möte i Paris i måndags (17 oktober) har Venezuelas och Frankrikes regeringar slutit avtal om fördjupade samarbeten. Efter mötet med Venezuelas president Hugo Chávez meddelade den franska ministern Dominique de Villepin att de två länderna har "en gemensam vision rörande relationerna mellan nord och syd samt behovet av förändringar".

I torsdags, den 20 oktober, trots miljödomstolens beslut om att svensk kärnkraftsindustri inte får tillstånd om utökad verksamhet, sade regeringen ja till ökad kärnkraftsproduktion i reaktorerna 1 och 2 vid Ringhals kärnkraftverk.

Tisdagen den 18 oktober meddelar zapatisternas styrråd – La Junta de Buen Gobierno – i Morelia att den autonoma kommunen Olga Isabel har hotats av den priistiska organisationen (anhängare av det politiska partiet PRI) och paramilitära gruppen Opddic (Organización para la Defensa de Derechos Indígenas y Campesinos), uppger FZLN.org och tidningen La Jornada.

Sverige har mest kärnkraft per person av alla länder i hela världen och fortfarande är oljeförbränningen stor. Tillsammans utgör de icke förnyelsebara bränslena mer än hälften av landets totala energiförbrukning. Det positiva är dock att en stor del av energin kommer från förnyelsebara källor, vilket med lite vilja skulle kunna utvecklas till att täcka mycket mer av det totala energibehovet.

När WTO bildades 1995 förändrades förutsättningarna dramatiskt för de multinationella bolagen. Genom en bibel av nya handelsavtal kunde den nyliberala globaliseringen skrida till verket och bana väg för en utveckling som vi för bara ett decennium kunde föreställa oss i den vildaste fantasin.

Frihandelsavtalet NAFTA (North American Free Trade Association) undertecknades av Kanadas, USA:s och Mexikos regeringar den första januari 1994. Förhandlingarna hade till stor del skett bakom lykta dörrar och när avtalet väl kom ut i ljuset mobiliserades massiva folkliga protester. Människor befarade att konsekvenserna skulle leda till en okontrollerad exploatering av arbetare och natur, samt att den redan ojämlika relationen mellan Nordamerika och Mexiko skulle förvärras.

Den nyliberala skräckfilmen tar aldrig slut. Halva Amerika var inte nog. I den kapitalistiska ekonomin gör det ständiga behovet av tillväxt att marknaden alltid måste expandera och idag förklarar de politiska och ekonomiska makthavarna ett nyliberalt krig mot hela Amerika.

Med terrorattacken den 11 september 2001 brast illusionen om den västerländska maktfullkomligheten i USA. Som av en slump är det också på just det datumet som andra historiska terrorhandlingar har inträffat och fått hela nationer på fall likt tornet i Babylon.

Sedan det zapatistiska indianupproret i Chiapas 1994 har det flutit mycket vatten under broarna på rebellernas ockuperade mark. Den gången, för mer än elva år sedan, kom historien till en vändpunkt och vindarna vände, för första gången på sekel, till självutnämda makthavares och auktoriteters stora nackdel.

Musiklivet blommar på den frihetliga hemmaplanen. Det har ryktas om att underground- och reggaebandet Beatsquad kommer att släppa ett debutalbum nu i dagarna, förväntansfullt och ivrigt begav jag mig på jakt efter reggaekollektivet.

Jobbar du som visstidare, timmis eller liknande och är less på skiten? Du är inte ensam!

Fem timmars bilresa från närmsta tätort, Ocosingo, samt ytterligare två timmars vandring till fots, ligger Ibarra, en zapatistby i Lacandonadjungels periferi i det högt militariserade Chiapas.

Onsdagen 23 mars träffades Naftas politiska ledare på Baylor University i Waco, Texas, USA. George W Bush stod som värd för de inbjudna gästerna, Mexikos president Vicente Fox och Kanadas statsminister Paul Martin.

Plan Puebla-Panamá (PPP) kallas det nyliberala bygge som i denna stund har slagit klorna i Centralamerika och börjat utforma regionens öde i linje med den kapitalistiska globaliseringen som äger rum världen över dessa dagar. Dess initiativtagare är de politiska och ekonomiska makthavarna på både nationell och internationell nivå.

I dag producerar den svenska kärnkraften stora mängder radioaktivt avfall som man inte vet hur man ska hantera. Avfallsfärjor till solen, borrhål under havsbottnen eller förvaring i berggrunden är några förslag som har förts fram. Alla metoder har hittills avfärdats av experter som pekar på osäkra aspekter med samtliga alternativ.

Den svenska försvarsindustrin blommar för fullt, trots regeringens beslut om att banta försvaret. För en dryg vecka sedan publicerade affärsmagasinet Affärsvärlden en sprillans färsk undersökning om den svenska vapenindustrin. Där framkom att svensk vapenexport nästan fördubblades i fjol och att en massiv ökning av beställningar förestår. Vapentillverkarna Bofors Defence, Alvis Hägglunds och Saab har aldrig mått bättre, exporten boomar och profiten ökar.

Det var som om två isberg kolliderade i Nordatlanten. Men man måste vara utrustad med en speciell hörsel för att uppfatta det. Två starka krafter kolliderade med varandra den 15 februari och världen skalv. Miljoner människor gick emot de män som kontrollerar arméer, de stora kärnvapenstyrkorna, kemiska vapen, ohyggliga tekniska vapen. Dessa miljoner gick emot den globala mediemaskinen. De protesterade mot att Bush skulle bomba Irak för olja. Tyvärr är sanningen mycket värre än så.

Under 1980-talet ansågs fredsrörelsen av alla bedömare vara den allra viktigaste opinionsskaparen. Under 90-talet glömdes freden bort. Kärnvapenfrågan var lika ute som skrivmaskiner i förhållande till datorer. Globaliseringsrörelsen anses vara den allra viktigaste utvecklingen i nutidshistoriens internationella politik. Ska den vara glömd om ett årtionde?

Expansionen av USA:s militärstyrka är nödvändig för att skydda ett ekonomiskt ojämlikt system. Terrordåden den 11 september gav de styrande i USA möjligheten att föra in globaliseringen i en ny fas, en militärmaktens globalisering. Allt under paraplyet av ett kärnvapensystem som håller hela världen som gisslan.