Svenska Dagbladet skriver idag om den nya "monsterkycklingen". Om någon fortfarande tror att köttindustrin har någon koppling till "naturen" (vad nu det ordet betyder), så måste det här vara sista spiken i kistan för den fantasin.

America Vera-Zavala inledde lördagsmorgonens föreläsning med att presentera en ensam Michael Hardt inför ett fullsatt Amiralen i Folkets park. Vera-Zavala fick därefter skämtsamt dementera ett rykte som florerat i Malmö under morgonen: att anledningen till att Antonio Negri inte var närvarande var att gatufestande aktivister kvällen innan krossat ett fönster på Hilton Hotel och att Negri hamnat i drag och således blivit förkyld. Hur det än var med den saken, så fick Hardt representera både sig själv och sin författarkollega sedan 15 år.

Diskussionen om skogsbrukets roll i luftens koldioxidhalt är ensidig. Skogsbrukarna framhäver att skogen tar upp koldioxid, och förtiger samtidigt att skogsbrukets effekter på koldioxidhalten inte enbart är positiv. Skogen avger också koldioxid, särskilt ungskog, dikad skog och kalhyggen, det skriver Anders Delin och Jerry skoglund från Nätverket Skydda Skogen.

Strejker, barrikader, ockuperade byggnader, megademonstrationer, polis och stängda myndigheter, övertagen TV och radio, stängda företag. Också massgripanden, våld och bortföranden. Det är Oaxaca 2006. Vi har pratat med människor som var aktiva i upproret. Vi har försökt att skapa oss en bild av vad som hände och hur det hände.

Azmi Bishara är palestinier med israeliskt medborgarskap. Han var palestinsk knessetledamot till för någon vecka sedan. Nu anklagas han för att ha hjälp fienden under Israels krig mot Libanon. Han har sedan en tid befunnit sig utomlands. Om han återvänder till sin hemstad Nazareth riskerar han fängelse.

Långt ute på den mexikanska landsbygden ligger byn Chol de Tombala - ett av Zapatisternas fästen. Hit reser fredsobservatören Anders Westerström och får inte bara tillfälle att delta i det dagliga arbetet. Han får också möjlighet att göra en intervju med några av EZLN:s medlemmar.

Filmen Heartlines är en del av en stor kampanj i Sydafrika för att, i frånvaro av partipolitik, diskutera landets brutala historia och få till stånd en debatt om vilken framtid som ska formas i Sydafrika. – Filmen ingår i en masskampanj som har som mål att få till stånd en diskussion kring hur vi kan återerövra de humana värderingar som försvann under Apartheidtiden, förklarar sydafrikanska regissören Angus Gibson.

Efter succén Sisters in law är nu Florence Ayisi aktuell med en ny film, Zanzibar Soccer queens. Filmen visar hur ett fotbollslag flyttar fram gränser för vad kvinnor i det tanzanska samhället tillåts göra. Filmen hade världspremiär på Göteborgs Film Festival och regissören själv var på plats i Göteborg.

I Strängnäs och Eskilstuna var i stort sett alla syndikalistiska fackföreningsmedlemmar som kunde strejka (borträknat kommunanställda, lediga, arbetslösa, med mera) ute i strejk i onsdags.

Ja så har Nordkorea gjort sitt första kärnvapenprov och planerar fler. Grattis världen!

Jag undrar vad det är för samhälle Robert Halvarsson och andra syndikalister föreställer sig? Vad innebär denna frihetliga civilisation? Ett massamhälle utan tvång är inte möjligt. Hellre en värld där vi lever i små autonoma grupper, där arbete och lek blir ett och där våra hobbies också är våra sätt att försörja oss, skriver Anders Eriksson.

Sverigedemokraterna och Folkpartiet blev vinnarna i kommunalvalet i Landskrona. Båda har profilerat sig med löften om hårdare krav på invandrare och tuffare tag mot brottslingar. Nu måste Folkpartiet välja att regera med antingen Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna.

Under lördagens reggaefestival Rotrock i Landskrona hånades polisen från scenen. Nu överväger kommunen att avbryta sammarbetet med arrangören Landskrona Reggaeförening.

JBLL, Jordan ball little league, är det första arabiska tjejlag som medverkar i Gothia cup. Tolv år gamla och på plats i Göteborg är de säkra på sin sak: - Vi älskar fotboll och vi har kommit hit för att vinna!

Vinden ligger på ifrån nordväst. Vattnet i den mörkblåbruna havsviken krusas. De tyska segelbåtarna som ligger förtöjda vid den massiva betongbryggan vippar av och an. En barnfamilj med knallblonda småbarn promenerar förbi. Vid kiosken hänger ett mopedgäng.

Studentprotesterna sprider sig över hela Chile och under måndagen ockuperades hundratals skolor och studenterna konfronterade polisen, en brutal polis som slår hårt, men som också får mycket kritik, de hårdaste får avgå. Från Chile skriver Yelahs medarbetare Anders Westerström.

I Landskrona tågade några hundra i Socialdemokraternas och LO-fackens Första maj-demonstration under traditionella paroller som ”Försvara kollektivavtalen” och ”Bevara välfärden”. En ny paroll för i år var ”Noll tolerans mot brott”. Yelah har träffat ledande socialdemokrater i Landskrona för att fråga vad de tänker om detta krav.

Eftersom XPonCard verkade vara ett solitt och respektabelt företag med framtiden för sig, valde jag nyligen att investera en del av mina mycket begränsade besparingar i XPonCard-aktier. I god tid före stämman anmälde jag också min avsikt att delta, tillsammans med två stycken biträden som skulle hjälpa mig med det praktiska.

I Malaga samlades i lördags, den 31 januari, omkring 100 personer för att protestera, mot den spanska utlänningslagen Ley de extranjería.

Att Malmö Hovrätt endast dömer en av de två nazister som har fört register över meningsmotståndare är upprörande, tycker Dennis Andersson, som också menar att domen är för mild. Han är snickare, medlem i KPML(r) Malmö och en av dem som har registrerats.

Skivbolagen var inte bara gnidiga, de hade dålig distribution också. Internet är världens största skivbutik, och allt är gratis. Har du bytt skivaffär än? Det undrar Martin Fredricsson och Sara Andersson från Piratbyrån.

Den nazistiska organisationen Legion Wasa skulle den 29 mars demonstrera mot moskébygget i Södra Ryd som ligger cirka 8 kilometer från Skövde. Antifascister mötte upp tillsammans med folk som bodde på orten. Nazisterna kom inte i närheten av sin planerade demonstrationsrutt. De stängdes in av polisen på den gamla marknadsplatsen i centrala Skövde.

På ett mycket konkret sätt tar författarna till Ta betalt upp vad kvinnor kan göra för att inte förminskas i skolan, i arbetslivet och i familjelivet. Det handlar om rättvisa och rätten att själv välja.

USA:s president har en vision. Det är beundransvärt. USA:s presidenter brukar inte ha några visioner. Men nu har minsann George W Bush bestämt sig för att utrota terrorismen. Mannen har en svår uppgift framför sig. Alla dom som inte stödjer honom är hans fiender. Och om du vågar motsätta dig hans framtidsvision, då är du ännu en fiende som ska likvideras.

Det var upp till bevis för Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva när han på söndagen talade på World Economic Forum i Davos. Skulle han hålla sitt löfte att framföra budskapet från World Social Forum?

En i vänsterkretsar efterlängtad tidning såg dagens ljus på World Social Forum. Veckotidningen heter Brasil de Fato (ungefär "Brasilien på riktigt") och är resultatet av en gemensam ansträngning för att skapa den breda, nationella vänstertidning som tidigare saknats i landet.

Inför valet avslöjade SVT att flera företrädare för de stora politiska partierna gärna fällde rasistiska och invandrarfientliga kommentarer till tänkbara väljare.

Lite sol och plötsligt finns de överallt. I parken, på stranden, vid torget, på gatorna. Männen med blickarna. Jag försöker se någon slags logik i det de söker, men finner den inte riktigt.

Pluxus är ett stockholmsband fått mer och mer uppmärksamhet under de senaste åren. Det är fyra killar och en hög med gamla synthar och trummaskiner.

Nedanstående föreläsning innebär icke enbart minnen från den egentliga yrkesagitationen, utan även och kanske de intressantaste i vissa fall - från tiden före den ambulerande eller yrkesagitationen, ute på arbetsplatserna dels i industrin och dels på anläggen och andra arbetsplatser i egenskap av tidningsförsäljare, registerförare, underhandlare eller på annat sätt förande kamraternas och de frihetliga idéernas talan och agitation.

Det börjar bli svårt nu för tiden. Att se vem som är vem, vad som är vad. Det som ursprungligen skapades som alternativ till det stora blå har nu av samma kraft omhändertagits och förvandlats. Inte till oigenkännlighet men till betydelselöshet.

Det finns så många modiga människor. De har hittat allt det där och sitt. Sedan följer de sina vägar även om dessa sträcker sig långt bortom hemma.

Boards of Canadas nya album Geogaddi är elektronisk, lugn musik med en drömliknande, surrealistisk atmosfär över sig.

Bruno Jetin från franska Attac tvekar inte. Med införandet av en skatt på internationella valutatransaktioner, den så kallade Tobinskatten, skulle världen lyckas uppnå FN:s mål att halvera fattigdomen senast år 2015 och ge alla världens invånare möjlighet att gå i grundskola och få tillgång till bassjukvård.

Det går att stå emot mäktiga privatiseringsintressen, men då gäller det att bilda en enad front. Det stod klart när bolivianen Pablo Solon på World Social Forum redogjorde för den bolivianska miljonstaden Cochabambas lyckade motstånd mot försöken att privatisera stadens vattentillgångar.

Den brasilianska kommissionen för mänskliga rättigheter bad på lördagen den spanske domaren Baltasar Garzón, föreläsare på World Social Forum om hjälp.

Under ett seminarium om medborgarlön lanserade Eduardo Suplicy, brasiliansk senator för arbetarpartiet PT och möjlig presidentkandidat i valet i oktober, sin nyskrivna bok om just medborgarlöner.

En man i militäruniform väckte uppmärksamhet på World Social Forums (WSF) första konferensdag. Mannen var inbjuden att tala på ett seminarium med namnet "Går det att skapa fred i Colombia?" och visade sig representera den colombianska gerillagruppen Farc.

Den franske bonden och ikonen José Bové glider återigen runt på Porto Alegres gator omringad av horder av fotograferande beundrare. I år kommer han dock inte att upprepa förra årets ockupation och skadegörelse av kemiföretaget Monsantos försöksodlingar av genmanipulerade grödor.

Porto Alegre dagen före: kosmopolitiskt konferenskaos Porto Alegre, huvud- och miljonstad i den välmående delstaten Rio Grande do Sul i sydligaste Brasilien, nöjer sig inte med femton minuter i rampljuset.

- Ni är skyldiga oss en hel del, inledde Mbassi från det västafrikanska landet Benin och spände ögonen i några hundra åhörare på forumet för lokala beslutsfattare.

Roms borgmästare uppmanar G8- länderna att släppa in nya nationer i organisationen. Främst är det representation av länder från Latinamerika och Afrika som Walter Veltroni vill se.

I dag ställdes den anarkistiska tidningen Brand inför rätta för uppvigling i Göteborgs tingsrätt. Utanför tingsrätten trotsade samtidigt 150 personer regnet och kylan under en fyra timmar lång manifestation till stöd för den åtalade tidningen.

Varför står vi här i dag? Givetvis för att försvara yttrande- och tryckfriheten mot den statliga censuren. Givetvis för att visa vår misstro mot en rättegång som tillkommit på beställning av den vänsterhatande säkerhetspolisen. Givetvis för att visa vår solidaritet med offren för en rättsskandal. Men inte bara för detta. Frågan är större än så och har betydelse för hela vår uppfattning av rättssamhället och rättsstaten.

Denna vecka hålls rättegången mot den anarkistiska tidningen Brand. Åtalet gäller uppvigling, och i centrum står det nummer av Brand som gavs ut lagom till internationella kvinnodagen 8 mars förra året.

Att arbeta ute på skolor med jämställdhet är tufft, på flera sätt. Det är coolt, för man träffar eldsjälar som jobbar och sliter för att ungarna ska få något extra, något mer än geografi och tyska verb, nämligen livskunskap. Man träffar också kaxiga tjejer, som utan att blinka uppskattar sig själva när man ber dem, och modiga killar som står upp och säger: Lyssna! Det här är fan viktigt!

Som för så många andra folkgrupper i Mellanöstern och Centralasien, består afghanernas stora olycka i att de blivit indragna som en bricka i ett maktpolitiskt spel där potten utgörs av enorma olje- och gasreserver. Under 1900-talet ledde dragkampen om dessa resurser till att samtliga imperialistiska stormakter genomförde en rad interventioner i området - först Storbritannien, och därefter USA och Sovjetunionen. De upprepade intrigerna kring oljan, gasen och den geopolitiska kontrollen är de viktigaste orsakerna till det tillsynes permanenta krigs- och kaostillstånd som präglar länderna i regionen.

För ungefär ett år sedan började vi på Yelah publicera en artikelserie som hette "2000-talets vänster". I maj i år publicerade vi antologin, "2000-talets vänster - En antologi om socialismens utveckling", som samlade bidragen från de nio skribenterna. När vi nu precis har sålt slut på den första upplagan av antologin börjar vi publicera en ny artikelserie, "Radikala visioner", som tar vid där den första slutade.

Länge märker jag dem inte. Läser om Pridefestivalen och bestämmer mig för att åka för långt med flit: en ensamutflykt från de vana gatorna och stråken på Söder.

Genom en serie beslut som hastats igenom EU-byråkratin under sommaren har myndigheternas befogenheter att övervaka och registrera politiska dissidenter inom unionen kraftigt förstärkts.

Så ska jag då äntligen få bli rockstjärna. Ett gäng killar har äntligen uppmärksammat mig och gett mig chansen att uppfylla en dröm. En dröm som till och med överträffar den om drömprinsen i fråga om ouppnåelighet. En gammal dröm som närts framför spegeln, med tusen tidningsurklipp på Carola, med uppträdanden på roliga timmen och slutligen i en kvävd orgasm på en revyscen för hundra aktivistår sedan.

En månad har gått och det är varmt i semesterland. Inne i skuggan, vid datorn, slutför jag det känslomässigt jobbiga arbetet att sammanföra alla intryck och tankar om vad det egentligen var som hände i Göteborg.

De sociala rörelsernas karavan rullar vidare över Europa. Efter Göteborg var det Salzburg, Barcelona och nu i helgen, Genua. Till detta ska läggas ett stort antal mindre manifestationer över hela världen. Det är protester som får genomslag. Den extrema polisbrutalitet - inklusive karabinjärernas mördande kulor i Genua - som denna heterogena rörelse nu möts av visar att makthavarna upplever protesterna som ett verkligt hot.

I krig finns det aldrig några vinnare, brukar man säga. Åtminstone inte på samma sätt som i till exempel fotboll. Ingen vann kriget i Göteborg, om man nu kan kalla det krig. Inte anarkisterna, inte polisen, inte göteborgarna.

EU-toppmötet i Göteborg i juni har åter aktualiserat frågan om det politiska våldet. Inte så att våldsfrågan varit helt inaktuell inom den svenska vänstern under de senaste åren - vi minns väl alla bilderna från Linköpingsockupationen, Reclaim the City och de brutna polisnäsorna på första maj i Malmö. Men Göteborgsdemonstrationerna har givit den klassiska våldsdebatten en helt annan skala än tidigare - fler och större grupper är direkt inblandade i aktionerna under protestveckan, och meningsskiljaktigheterna är stora.

Hur kan vissa feministers viktigaste stridsfråga vara att tala för porren och attackera porrmotståndare? Hur kan man prioritera att gå i klinch med människor som kämpar mot våld och förtryck och sätta sig i knät på porrindustrin? Och vilka i h-e är det som håller sig med tvivelaktiga allierade?

I ett tidigare nummer av Yelah skrevs det om konsensus som ett hinder för utvecklingen i den frihetligt socialistiska rörelsen. Efter fem år i den frihetliga rörelsen och ett stort kollektiv, är jag den första att hålla med. Konsensus kan egentligen inte beskrivas som någon hög form av demokrati när det gäller beslutsfattandet. Däremot anser jag att konsensus som mötesform är ytterst demokratiskt och smart att använda sig utav.

Den moderna anarkismen har idéhistoriskt sett två skilda rötter. Dels räknar den härstamning från liberalismen, och dels från socialismen. Det innebär att anarkismen alltid befunnit sig i ett problematiskt spänningsfält mellan liberal individualism och socialistisk kollektivism, något som otaliga skriftliga debatter mellan individualanarkister och socialanarkister genom tiderna vittnar om.

Sedan 1960-talet har de så kallade "nya sociala rörelserna" - bland andra kvinno-, miljö-, freds- och medborgarrättsrörelserna - kommit att framstå som ett viktigt korrektiv till en partipolitik i kris. Under denna tid har de traditionella partierna tappat många röster. Deras ideologier känns inte längre relevanta eller trovärdiga för vanligt folk, och de får allt svårare att rekrytera nya medlemmar. Framför allt är det de unga som överger partipolitiken till förmån för olika enfrågerörelser som verkar inom det civila samhället.

I hela västvärlden råder i dag liberalismens herravälde. Dess syn på politik går ut på att demokrati bara är en matematisk metod för att sammanräkna olika individuella "preferenser" och egocentriska "intressen", och att den fungerar som bäst om den överlämnas i händerna på en kunnig elit, en kår av professionella politiker. Liberalismens politiska kultur underbyggs också av en alltmer centraliserad mediaindustri och den neoklassiska nationalekonomin. I kombination med varandra har dessa propagandistiska krafter hos många människor skapat en världsbild där den minsta sociala enheten består av den enskilde och dennes teve, och där lyckan ligger i ständigt högre privata konsumtionsnivåer.

En gång i tiden trodde man allmänt att den världsliga överheten var instiftad av Gud själv. Den makt som utövades av kungar, grevar och patroner tillkom dem med gudomlig sanktion.

I förra veckan var jag hjältinnemodig! Jag var inte med och trotsade polisen utanför Erotikmässan under "Vi tar natten tillbaka"-demonstrationen. Trots svårartad nervositet genomförde jag ett annat uppdrag som jag hade: jag återvände till min gamla gymnasieskola och höll ett föredrag om det arbete mot sexuella trakasserier i skolorna som jag gör som medlem i föreningen [revolt]. Sju år efter studenten. Det var modigt tycker jag. Och det är sjukt att det ska kännas så. (Jag hade huvudvärk i ett dygn efteråt.) Varför är man rädd för sin gamla skola? Jag var inget mobboffer. Eller?

- Hade ni det bra? Var det kul?

Den nystartade organisationen Attac blev redan innan sin födelse den mest mediakära utomparlamentariska organisationen i detta land.

Bakom de viktigaste folkliga upproren under 1900-talet kan man urskilja två centrala ideologiska tendenser. Den ena är marxismen. Den andra är anarkismen. Båda har motiverat miljontals anhängare till kamp under de röda och svarta fanorna. Båda har varit progressiva krafter i strävan efter människans frigörelse. Båda har också på det hela taget misslyckats.

I den mörkaste tiden på året, strax innan det börjar ljusna, så händer det. En nära vän till min familj, en tvåbarnspappa, dör i cancer. Några dagar senare tar en ung kvinna sitt liv, en vän till många i min bekantskapskrets. Och plötsligt står något så obegripligt som döden mitt i livet, knackar på och gör sig påmind. Man tänker gud, nu rasar väl allt. Hur ska familjerna klara det här, när en så ung människa dör. Och vännerna, och kamraterna. Men mitt i allt det ofattbara, så finner människor varandra och överlever på något märkligt sätt.

Varför finns skolan? För att barn och ungdomar skall lära sig tänka kritiskt och bli demokratiska medborgare? Glöm det. Visst finns det en del ambitiösa lärare och en handfull bra skolor, men i grund och botten handlar systemet om att tuta i den uppväxande generationen hur förträffligt vårt samhälle är och att det inte finns någon anledning att ifrågasätta makten.

Föreställ dig att du och jag och några andra har lidit skeppsbrott och hamnat på en rik och bördig ö, fylld med frukter av alla slag. Vi skulle givetvis börja arbeta med att samla ihop den mat vi behöver. Men tänk dig då att en av oss börjar hävda att allting på ön tillhör henne eller honom, och att ingen annan skall få den minsta smula av överflödet om de inte först betalar henne eller honom sin tribut i form av en större del av de samlade frukterna.

I samband med presidentvalen i USA är det förstås tradition att utvärdera den avgående presidentens förtjänster och tillkortakommanden.

När jag växte upp fanns ännu det så kallade "kommunistiska" östblocket. Det var först efter dess upplösning som jag blev tillräckligt politiskt medveten för att inse att det hela inte hade något som helst med kommunism att göra. Men det spelade ingen roll för den liberala propagandaapparaten under det kalla kriget. Alla som var vänster utmålades i medierna som kryptostalinister, även om de öppet tog ställning emot "realsocialismen". Det var lite grann som i den där skämtteckningen Lars Hillersberg gjorde på sjuttiotalet, där en polis står och slår en man med sin batong. Mannen: "Men snälla konstapeln jag är antikommunist!" Polisen: "Jag ger väl fan i vad sorts kommunist du är. Jag ska slå ihjäl dig din jävel!"

Ärade läsare!

"Göran Larsson skriver att Barak ville kompromissa (Nya Dagen 2/11). Det är säkert sant. Men var hans kompromissförslag ett rättfärdigt sådant? Om någon trängde sig in i Göran Larssons villa, beordrade familjen att lämna huset, efter trettiotre år erbjöd sig att lämna tillbaka vardagsrummet och en toalett i källaren, medan denne någon behöll kök, badrum, hall och sovrum för sig själv, skulle Göran Larsson se det som ett rättfärdigt förslag?"

Något håller på att hända. Över hela världen har människor börjat mobilisera till massiva motståndsmanifestationer mot organisationer som Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och Världshandelsorganisationen (WTO), det vill säga de mäktiga ekonomiska institutioner som under efterkrigstiden varit de huvudsakliga arkitekterna bakom den globala nyliberala regimen.

"USA hävdar att sanktionerna mot Irak upprätthålls för att få Saddam Hussein att 'respektera mänskliga rättigheter'. Det skulle ha varit ett skämt om det inte vore så motbjudande. Det hela påminner mig om den där amerikanske generalen som tillfrågades av en CBS-reporter varför flygvapnet just hade bränt ner en hel vietnamesisk by med napalm. Han svarade: 'Vi var tvungna att göra det för att rädda dem från kommunisterna.'" Monica Moorehead1 Inledning - "vi" och "dom" För många av oss tidiga sjuttiotalister är minnet av kriget mellan Iran och Irak (1980-88) ett av de första och mest bestående intrycken av världspolitiken och dess grymheter. Kriget, som skördade upp emot en miljon dödsoffer, utspelade sig för oss i korta men ständigt återkommande nyhetsklipp på TV, klipp som i våra unga minnen sammanblandades med liknande rapporter från andra konflikter i Mellanöstern. Resultatet blev, tror jag, att många i min generation kom att impregneras med en snedvriden, för att inte säga rent rasistisk, syn på Mellanöstern och arabvärlden. Och undra på det - den bild som vidarebefordrades till oss var ju med få undantag en av arabisk irrationalitet, fanatism och blodtörst - väsensfrämmande för oss sekulariserade lagomsvenskar.

"Rätt val kan fördubbla din pension", hävdar en affisch i tunnelbanan som gör reklam för mässan "Fond- och pensionsvalet". Det låter ju bra. Men om rätt val kan fördubbla din pension måste fel val också kunna halvera din pension, åtminstone i jämförelse med de lyckliga ostar som satsat rätt och gjort det stora klippet.

Så var tävlingen om årets dummaste politiska utspel avgjord. Första priset går till moderata ungdomsförbundet (MUF) och deras reklamkampanj på temat: Jag älskar att äga. Affischerna kan beskådas lite varstans i Stockholm, men för er som inte sett dem pryds de av en stor färgbild frå n vårens husockupation i Linköping. Bilden föreställer en maskerad ockupant med slangbella i en actionfylld pose. Under bilden en klarröd rubrik: Du är deras fiende! Beskådaren förutsätts tydligen rysa in i benmärgen vid blotta tanken på att det finns ungdomar som fått nog av politikernas arrogans och vågar ta saker och ting i egna händer. Hujedamej. Själv ryser jag mer av tanken på hur ockupanterna behandlades av polisens insatsstyrka när huset utrymdes efter ett par dagars ockupation.

Den norska organisationen Demokratisk Alternativ är en revolutionär frihetlig socialistisk organisation som ansluter sig till kommunalismen som politisk ideologi. Men vad innebär kommunalism egentligen? Hur och varför skiljer sig kommunalismen från andra frihetliga socialistiska riktningar som anarkism och syndikalism? Behövs verkligen en fristående kommunalistisk organisation? Och framför allt - varför borde just du bli kommunalist?

För ungefär ett par år sedan lanserades diagnosen och begreppet "utbrändhet". Det blev omåttligt populärt. Det var enkelt för folk att känna igen sig i beskrivningen och kvickt blev det ett begrepp alla använde för att beskriva sin och sina arbetskamraters livssituation. Äntligen fanns det ett ord för den känsla som infinner sig efter åratal av hårt slit under omänskliga arbetsförhållanden. Media började skriva om fenomenet, och numera pratas det om utbrändhet i varje fikarum.

Visst kan det anses konstigt att arbeta med datorer som börjar närma sig 20-årsdagen. Givetvis har de inte samma kapacitet som dagens datorer, men de har andra saker. För en del handlar det mest om nostalgi - att få spela några gamla spel och sedan lägga det åt sidan.

Välmående men rädd för att bli som mig ditt unika attribut, ditt kapital, ditt vapen avundsjuk? vad? jag? nej men rättvis. hur kan du fortsätta sko dig på mig utan att gråta på natten? hur kan du leva med en skuld på dina axlar som penetrerar din själ? men skulden vill du inte släppa in själen förblir orörd den avvisar du på mindre än två sekunder du bygger ständigt på din fasad murar och isolerar hur många har inte spottat på mig fast det är jag som gör dig levande? ditt bröd är godare än mitt fastän det är jag som har bakat det smulor ger du mig smulor av mitt eget bröd

Antalet dödsstraff som verkställs i USA är nu så stort att delstaterna börjat annonsera efter frivilliga som vill agera offentliga vittnen till avrättningarna, meddelar kanadensiska National Post. I både Arizona och Pennsylvania annonserar myndigheterna efter nyfikna åskådare som får komma på studiebesök till "death row" och se hur "en av de mest traditionella formerna för rättvisa utmäts".

Under tsartiden var de ryska bönderna trälar och som sådana tvungna att stanna på sina herrars jord. De som rymde - och det gjorde många - jagades av en särskild myndighet inrättad för att återföra dem till den rätta fållan. Några kom emellertid undan och kunde under hårt arbete skapa sig något som liknade en framtid i Sibiriens ödemarker. Den lilla möjligheten till frihet som de ryska fattigbönderna åtnjöt är emellertid inte oss moderna medborgare i de kapitalistiska demokratierna förunnad. Här finns inga vita fläckar på kartan att fly till, inga alternativ till överhetens strypkoppel.

2-6 augusti är det åter dags för årets höjdpunkt för många av Sveriges Homo-, bisexuella och transpersoner: Stockholm Pride. Men kritik har riktats mot de senare årens arrangemang av evenemanget.

Den amerikanske indianaktivisten Leonard Peltier fick nyligen sin begäran om villkorlig frigivning avslagen.

Den afrikanska samarbetsorganisationen OAU kräver skadestånd av de länder som inte ingrep för att förhindra folkmordet i Rwanda 1994. En rapport kommer att läggas fram inför OAU:s årliga toppmöte 10-12 juli, där kraven på skadestånd jämförs med Europas behov av Marshallplanens bistånd efter andra världskriget. I dagens penningvärde skulle detta motsvara över 700 miljarder kronor.

Jonas Ringqvist (v) kommenterar domen mot två miljöaktivister som kedjade fast sig i Ranebo för att hindra skogsavverkning vintern1998, under rubriken "Civil olydnad viktigt" på Göteborgs-Postens bebattsida 27 juni:

Lucky People Center är en svensk duo, som är välkänd bland svenska technoheads. Erik Pauser och Johan Söderberg har släppt ett flertal skivor, och producerade 1998 Lucky People Center International. LPCI är en dokumentärfilm om jordens, människornas, växternas och djurens tillvaro. Vi får träffa en gammal porraktris, en stressförstörd japan, en rysk makthatare, spirituella indianer, loveparade-besökare och en rad bongobankande stammar i de djupaste djunglarna.

I dag mullrar åskan över Stockholm. Kanske är det bara lokalt, men jag tror inte det. Himlen är grå och tung och då och då faller regndroppar på min balkong över ruttnande gamla möbler som hamnat där istället för i grovsoporna.

Socialdemokratiska arbetarkommunen i Stockholm firar hundra år. Hurra! Ja må de leva uti hundrade år...men helst inte mer, känner vi, och nu är sossarna verkligen på väg att dö ut, i alla fall som arbetarparti.

En grupp tjänstemän från den amerikanska kongressen släppte häromveckan sin slutrapport från en resa till Irak som gjordes under 1999. Rapporten är en hjärtslitande skildring av det irakiska folkets lidanden under det handelsembargo som FN, med USA i spetsen, upprätthållit allt sedan Iraks invasion av Kuwait sommaren 1990.

Utanför mitt fönster myllrar ett nykläckt årtusende för fullt. I dessa allra första dagar är det inne med hiphop på svenska och kaffe latte. Snart är det något annat som gäller.

En av de ledande kandidaterna att efterträda nuvarande påven Johannes Paulus II gick nyligen ut med en varning om att Antikrist – den onde vars ankomst förutsägs i Johannes uppenbarelse i Bibeln – redan finns mitt ibland oss!

Vi måste hålla om varandra för att inte falla JÖNKÖPINGS FRIA PRESS

Intervju med Torbjörn Ekblom, Säkerhetspolisens författningsskyddsrotel 1999-08-11 av Per-Anders Svärd

Hur bör en anarkist ställa sig till fenomenet djurrätt? Frågan debatteras flitigt inom den utomparlamentariska vänstern och man kan nu för tiden lätt urskilja två läger.

"I följd av ett beslut, enhälligt fattat på den internationella arbetarkongress, som förlidet år hölls i Paris, ha vi idag, den 1 maj 1890, i likhet med hela Europas och Amerikas klassmedvetna proletariat, samlats till en världsdemonstration för lagstadgad 8-timmarsarbetsdag."

Ingen har väl undgått den kampanj mot "kommunismen" som initierats av ett antal herrar på högerkanten med Folkpartiets Lars Leijonborg i spetsen. Med tanke på dessa debattörers högljuddhet och djupet i deras brösttoner till demokratins försvar kan man förstås vänta sig stor genomslagskraft för kampanjen, särskilt i borgerliga medier. Det är därför också angeläget att granska fenomenet närmare i sömmarna. Vadå "kommunism"?

1800-talets socialistiska tänkande var långt ifrån enhetligt. Den tradition som utgick ifrån Karl Marx och Friedrich Engels var bara en av flera socialistiska strömningar under seklets sista hälft. De flesta större arbetarpartier på kontinenten kom dock ganska snart att anta marxistiskt färgade program.

President Clintons administration har åter tagit initiativet till massiva bombningar av Irak. Dessa handlingar utfördes inte på mandat av FN:s säkerhetsråd. Tvärtom strider bombningarna av Irak mot FN:s stadgar och internationell rätt som förbjuder väpnade aktioner i alla sammanhang förutom i självförsvar. USA hänvisar till FN-stadgans artikel 51 för att rättfärdiga sina övergrepp, men den paragrafen tillåter enbart försvar mot direkta attacker, inte hämndaktioner eller "förebyggande" angrepp. USA:s handlande är ett grovt övertramp mot världssamfundet.

Noam Chomsky är välkänd för sin kritik av USA:s utrikespolitik, och för sitt banbrytande arbete som lingvist. Mindre välkänt är hans engagemang för den frihetliga socialismen. I en intervju gjord av Kevin Doyle från maj 1995 ger han sin syn på anarkismen, marxismen och socialismens förutsättningar idag.

Det är måndag och på kvällen håller Arbetarkonvojen som vanligt sitt veckomöte för ungefär 75:e veckan i rad. Ute skiner solen men ett drygt dussin personer har samlats på kontoret för att diskutera Bosnien, lastbilar, mjöl och kampen mot kriget och nationalismen och den etniska rensningen på Balkan.

...och en gång till: Situationistiska Internationalen Det skramlar ett skelett i garderoben. Det har stått där i snart tio år. Alla mjukdelar är omsorgsfullt avlägsnade. Inlagda i sprit bevaras dom och beundras vid märkliga seanser hos ockulta sekter runtom i världen. Men skelettet står kvar, inget kan dämpa den dunkla glöden i dess djupa ögonhålor...

Arbetarnas kamp måste vara rörlig och anpasslig. Den bör jämt och ständigt stå i kontakt med det levande livet, måste vara ett uttryck för livet självt. Den får ej stelna i formerna, måste taga det uttryck, den form, som förhållandena vid varje särskilt tillfälle nödvändiggör.