Arwid Lund besökte ifjol World Social Forum i Porto Alegre, Brasilien. Nedan följer ett utdrag ur det kapitlet från hans i dagarna utgivna bok Myllrets revolt - Sociala rörelser i Latinamerika. Lund såg då en kommande politisk konflikt mellan de sociala rörelser som vill förändra världen och de som vill ta makten.

Sveriges ÖB Johan Hederstedt lämnade i fredags in ett förslag till regeringen om att upprätta en fast elitstyrka på åtminstone 6.000 soldater att sätta in var helst i världen politikerna anser det vara nödvändigt. Både han och politikerna i riksdagen tycker att internationella insatser hör till försvarets viktigaste uppgifter.

Det blir rätt tydligt på det sociala världsforumet i Porto Alegre. Någon har tryckt på knappen för omstart. På många sätt är arbetarrörelsen och de sociala rörelserna tillbaka där de startade för 150 år sedan.

1994 infördes frihandelsavtalet North American Free Trade Association (Nafta) mellan Kanada, USA och Mexico och zapatistgerillan tog steget ut ur djungeln. 2005 är det tänkt att ett frihandelsavtal för hela den amerikanska kontinenten ska se dagens ljus. På World Social Forum i Porto Alegre läggs i dagarna grunden för en aktionsplan under 2002 med målet att stoppa förhandlingarna.

Det strejkas inte ofta i det här landet. Inte för att det saknas anledning, utan för att fackföreningsbyråkratin inte vill. Strejker skulle vitalisera facken, radikalisera medlemmarna och hota ledningens maktpositioner som byggs på passivitet och samförstånd.

Det är nyspråkstider. Förra veckan blev Socialdemokratiska arbetarpartiet även i teorin ett socialliberalt parti för medelklassen. Punkten om att bestämmanderätten över produktionsmedlen ska läggas i folkets händer ströks ur partiprogrammet under partiets kongress. Trots det upprepade Göran Persson med en papegojas envishet att partiet fortfarande var antikapitalistiskt. Som om inte grunden i varje kapitalistiskt system är den privata äganderätten av produktionsmedlen.

I Stockholms tunnelbana cirklar gamarna över liket. Annonserna ropar ut budskapet: "Friska syrror till en sjuk vård". Personaluthyrningsföretagen tjänar storkovan på en offentlig sektor som inte ges ekonomisk möjlighet att klara av sin uppgift. Slutnotan för samhället blir så ännu dyrare, med ännu fler nedskärningar och tillbakahållna löner som följd.

World trade center, Pentagon och Utrikesdepartementet. Terroristattacken valde ut symboler för den ekonomiska, militära och politiska makt som USA besitter över världen. En orättvis världsordning som alstrar krig över hela planeten.

Göteborg och Genua, två viktiga och centrala händelser för den globaliseringskritiska rörelsen. Två megapolitiska händelser som ställer många frågor och kräver många svar när det gäller den revolutionära strategin.

Flickan skakar lätt av tyst gråt, blicken är tom och alldeles stel, när en tröstande arm läggs om hennes axlar rycker hon till och gråten blir till en förskräckt klagan.

Genom att avskaffa anställningstryggheten på arbetsmarknaden, samtidigt som man kriminaliserar de arbetslösa som vägrar acceptera tvångsarbeten på usla villkor. På så sätt har EU fått ner arbetslösheten i Europa från 20 till 14 miljoner människor. Tack så mycket.

Det nya århundradet har inletts med en vänster på frammarsch. Ekot från WTO-protesterna i Seattle har givit råg i ryggen åt de som de senaste åren tyckt sig skönja nya internationella sociala rörelser och på hemmaplan är den utomparlamentariska radikala vänstern på många sätt den dominerande politiska kraften bland de unga.

LO har demokratikongress i dagarna. Funderar på hur de ska placera sina pengar. Maximal avkastning har gällt fram tills nu. Och lär väl fortsätta att spela en framträdande roll.

Människor flyr partierna och partipolitiken. Och frågan ventileras allt ivrigare på tidningarnas politiska ledarsidor. Om flykten fortsätter kommer de traditionella riksdagspartierna att vara utplånade 2013 enligt en rapport från SNS' demokratiråd.

Nyliberalismen är vänsterns gemensamma fiende. Den är havande med och ger liv åt det radikala motståndet. De massiva och folkliga protesterna i Amsterdam 1997, Köln 1999 och Seattle 1999 visar att en ny och vitalare vänster håller på att stiga upp från mörkret mot ljuset.

Segregation. Alla politiker, i alla riksdagspartier, säger sig vara emot det. Alla är emot det, få gör något, de flesta hycklar. Senast i raden av tillfälliga punktinsatser är regeringens storstadssatsning, som ska främja integrationen av invandrare i det svenska samhället. Göteborg, Malmö, Stockholm och Södertörnskommunerna Huddinge, Haninge, Botkyrka och Södertälje ingår i satsningen.

När vi slutade historielektionen i förra numret så berättade Arwid Lund om 40-talets SAC och om debatten om huruvida facklig eller politisk verksamhet skulle stå i centrum. Titta tillbaka i nummer 20 om minnet sviker.

- Toys R Us anställer oss bara för sex timmar per vecka. Mer får vi inte jobba, förutom vid storahelger, till exempel julen, när det behövs extrapersonal.Orden kommer från en 19-årig tjej som jobbar vid det ökända amerikanska, numera från Danmark styrda, leksaksföretaget Toys R Us. Vi kan kalla henne för Sofia, sitt riktiga namn vill hon inte uppge av rädsla för ytterligare trassel på arbetsplatsen.

Ras, kön och klass. Tre förtryck av många. Med andra ord tre sorters maktutövande av många. Ändå kretsar mycket av diskussionerna i den nya utomparlamentariska, vänsterradikala rörelsen just kring dessa tre begrepp.

Husockupantrörelsen i Danmark, BZ (be zäta), blev känd i svenskens ögon 1991. Den bild som graverades in på svenssons hornhinna, genom sista-november-kravallerna i Lund det året är dock inte den enda i kaleidoskopet BZ.

Ägandet har i hög grad skiljts från skötandet i dagens företag. VD:n får styrelsens förtroende att använda leksaken på bästa sätt. En ny trend inom de stora företagen är insikten att det funkar bra om folk får vara med och säga sitt och att det inte går att sköta ett företag med beslut som går helt emot de anställda. Man bör alltså indirekt se till "allmänna opinionen" inom företagen och få dem att inse att de lever (nästa steg när humankapitalet ökar i värde) och jobbar i en förstående och demokratisk miljö. På många ställen fungerar det bra och direktörerna får gå kurser i att lära sig gråta.

Livet i ankdammen - tre generationers anarkism Ibland känns det som att den bubblande häxkittel som den anarkistiska rörelsen utgör håller på att koka över av inre motsättningar. Att vi inte alltid kan hantera det bästa med hela rörelsen: mångfalden. Ibland har det kanske att göra med att vi känner så mycket, på alla sätt och vis, och är vana att få så mycket skit av utomstående, att vi väljer att till varje pris stärka den egna gruppidentiteten.