Världens klimat är i gungning, och vi måste förändra vår konsumtion för att undvika förödande konsekvenser för planetens människor, djur och natur. De enda som inte håller med om detta är moderata lokalpolitiker, oljeindustrin och en och annan köpt amerikansk forskare.

Vi vet att oljan kommer att ta slut och att oljetoppen, den punkt då utvinningen nått sitt maximum, närmar sig. Men när oljetoppen kommer råder det delade meningar om. Oljebolag, regeringar och en del etablerade experter tror att vi har minst ett par decennier på oss. Jeremy Leggett, författare och före detta geolog på oljebolaget Shell, är en av dem som med goda skäl hävdar att toppunkten inträffar inom de allra närmaste åren.

Sveriges ambassadör i Mexico, Anna Lindstedt, har gått runt med en mördare i Oaxaca. Det skriver Anna Johansson, som arbetar som psykoterapeut för många av de indianska ungdomar som råkat ut för guvernör Ulises Ruiz tortyr. I ett öppet brev till UD och svenska ambassaden i Mexiko tar hon avstånd från ambassadörens agerande och frågar om Sverige har slutat kämpa för mänskliga rättigheter och nu i stället stödjer våldsamma diktaturer.

Efrain De Hoyos i Stockholm skriver i sitt debattinlägg att det är fakta som skall styra journalistiken och ifrågasätter därmed de fakta som Yelah.nets korrespondenter i Mexiko har givit den svenska allmänheten. Han för också fram några påståenden som fakta. Anna Johansson svarar från Oaxaca och visar hur de ”fakta” De Hoyos för fram inte är annat än en manipulering av allmänheten, bland annat betalas människor för att gå i guvernören Ulises Ruiz demonstrationer.

En av de personer som regeringen utsett till ledare för upproret i Oaxaca har gripits. Ingen annan än regeringen ser honom dock som en ledare, han är en bland många aktiva i motståndsrörelsen. Anna Johansson skriver direkt från Oaxaca om gripandet av Flavio Sosa. Därefter kommer en text från den 1 december, då Sosa ännu lyckades hålla sig gömd. I slutet av texten vädjar hon om stöd i form av brev, fax och e-post till den nye presidenten och andra för att kräva Oaxacas guvernör avgår och att polis och militär dras tillbaka från regionen.

Staden Oaxaca är ockuperad av polis och militär, men befolkningen ger inte upp. Anna Johansson berättar här ifrån en belägrad stad. Samtidigt uppmanar hon de svenskar som kan att delta i den demonstration som äger rum i Stockholm på måndag kväll (se Yelahs kalendarium).

Det råder en slags lugnet före stormenstämning i Oaxaca. Anna Johansson berättar på plats om jättemarscher mot guvernören och lågintensiv terror med försvinnanden, nerbrända hus och mord på lärare. Men terrorn får inte opinionen att vända. Nästan 60 procent vill att guvernören avgår.

Medan kravallerna pågår i Oaxaca och befolkningen lyckas mota bort polisen, befinner sig andra i paradiset vid kusten några timmar därifrån. Anna Johansson menar att det är orättvist att alla modiga människor inte kan få bo vid havet och bada bort tårgaserna och oron.

Människor försvinner och dyker sedan upp, svårt torterade i små fängelser utanför staden. Anna Johansson ger i denna krönika en bild av hur befolkningen förföljs och hur tortyr används för att försöka kväsa ett djupt förankrat folkuppror.

Polisen ockuperar den mexikanska stadena Oaxacas centrum för att på regeringens order försöka kväsa det uppror befolkningen befinner sig i. Anna Johansson berättar i detta reportage direkt från måndagens händelser på Oaxacas gator, där bland annat helikoptrar sätts in för att genomföra godtyckliga gripanden.

Det blir en kall natt i natt, ända in i märgen kall. Staden Oaxaca i Mexiko är omringad av kravallpolis och Anna Johansson beskriver på här på plats helgens händelser i väntan på Vicente Fox trupper och kravallpolis.

Ta en minut och tänk efter hur ditt liv skulle påverkas av att efterfrågan på billig energi skulle försvinna? Inga billiga resor till fjärran länder? Dyrare matvaror? Eller ett högteknologiskt samhälle med miljövänlig teknik?

Gårdagens korståg handlade om att sprida kristendomen, med våld om så behövdes. Dagens korståg handlar sker under demokratins fana. I boken Om gud vill drar Dick Harrison upp många ädla motiv som människor har stridit för genom tiderna.

Visst är klimatförändringarna ett bra skäl till att ställa om energiförbrukningen från olja till andra energislag. Men ett annat skäl är att oljan håller på att ta slut, menar Ros-marie Johansson. Detta tillfälle ger oss dessutom en chans att lämna andra fossila bränslen som exempelvis kol - och kanske på köpet få makten över vår egen energiproduktion, skriver hon.

Det ockuperade Västsahara upplever nu de största och mest intensiva protesterna mot den marockanska ockupationen på många år. Sen måndag den 23 maj har det pågått dagliga protester och kraftiga konfrontationer mellan sahariska civila och marockansk polis, militär och miliser.

När samhället sviker förstår människor att de bara har sig själva att lita till. I krissituationer blir hjältar och hjältinnor till. I Italien har så kallade sociala center vuxit som svampar ur jorden och utgör nu alternativ värda att ta på allvar.

Sommaren 2004 har varit en regnig och ganska kall historia. Dock finns det hopp. Ett massivt högtryck från Brighton förväntas komma in över Sverige i mitten av september och kan mycket väl kan komma att vara året ut.

Popaganda är över. Efter tre dagars kyla och ölkonsumtion är jag allt annat än pigg. Men med Icas vegpizza i magen ska jag försöka samla tankarna för att kort sammanfatta ett par av festivalens höjdpunkter.

Med nytrimmat skägg, nyss hemkommen från en kortare joggingtur sitter jag i en ganska snygg men lite plastig 50-tals soffa och fånler. Ur högtalarna dånar årets kanske bästa skiva.

Totalt har omkring 8500 barn från Korea adopterats av svenska föräldrar. Tjugo av dessa nu vuxna adopterade barnen skriver i antologin Hitta hem om hur det gick för dem och vad de känner rörande adoption.

Svarta block mot poliser i Thessalonikis, påkar mot tårgas, det var en av bilderna från toppmötesdemonstrationerna i Thessalonikis.

Grekiska Thessaloniki ser ut som en belagrad stad. Inför lördagens stora demonstration har i stort sett alla affärer och banker spikat för fönsterrutorna i butikerna. Polisen har dessutom spärrat av vissa röda zoner med containrar, till exempel kvarteret runt USA:s ambassad.

I dag fredag fortsatte demonstrationerna mot EU-toppmötet i Grekland i helgen. Ett inbrytningsförsök gjordes mot den så kallade röda zonen.

Demonstrationer och inbrytningsförsök väntas i grekiska Chalkidiki. Mängder av aktivister har redan anlänt till staden för att protestera under EU-toppmötet som hålls i staden, tolv mil utanför Thessaloniki.

Sedan ett halvår tillbaka befinner sig 150 fabriker och industrier runt om i Argentina i händerna på arbetare, som själva tagit över fabrikerna och drivit dem vidare efter att de gjort konkurs. Men rörelsen som inte är mer än ett år gammal riskerar nu att drabbas hårt av de våldsamma händelserna runt Brukmanfabriken, som inte utan anledning sker i samband med det argentinska presidentvalet nu på söndag.

Paraplyorganisationen Europafacket uppmanar till en symbolisk strejk i protest mot ett befarat Irakkrig fredagen 14 mars. Men svenska LO:s ordförande sa nyligen att LO inte uppmanar sina medlemsorganisationer att strejka och demonstrera om Irakfrågan. Seko klubb 119 anser att LO-toppen tappat förankringen och frågar sig om det finns något alls som LO vill göra.

Nu efter det tredje sociala världsforumet i Porto Alegre är mina känslor och tankar blandade. Det är ett fantastiskt arrangemang på så sätt att det bär en enorm mångfald, består av mycket människor och trots en delvis kollapsad organisation hålls många hundra workshops och många möten mellan enskilda människor äger rum. Samtidigt ser jag tre saker som tillsammans är mycket hotande och riskerar att bli ännu större hot i tiden som kommer.

Vad betyder EU för en bonde i Nicaragua? Mer än de tror. Som uttalandena här antyder är EU inte en särskilt viktig del av livet för bönderna i Esquipuals och Muy Muy. Något som kommer förbi emellanåt med nödhjälp, och kanske något som kan uppväga USA:s makt en aning.

Vem bryr sig om en egendomslös före detta bonde som rotar i soptunnor? Nej just det. Inte ens Röda Korset. Det tyckte i alla fall de många familjer som kom till deras snofsiga kontor i ett av Bogotas trevliga shoppingområden. De kom för att få den hjälp som den colombianska staten inte gett dem. De kom för att få värdighet. Värdighet.

Vänsterpartiet har tagit upp frågan om löntagarfonder. Tony Johansson frilansjournalist och medlem av tidsskriften Fronesis redaktionskommitté stödjer detta. Ska förslaget någonsin vinna kraft, krävs att den arbetarklass som finns organiserad inom LO:s står bakom, menar han. Arbetarrörelsen kan då formeras kring kapitalismens kärna, produktionen av mervärde

Smultron och sojamjölk heter en samlingsskiva som inte innehåller någon musik som kan betecknas som kommersiell. Skivan har gett ut av Gränslösa Kulturföreningen - Den förlorade generationen och har, liksom nyss nämnda kulturförening, grön politik som löpande tråd.

Redan några dagar innan attentaten i USA inträffade ett annat attentat som då inte bidrog till några större rubriker. Det var förvisso inte tusentals människor som dog, bara knappt en handfull, och inte heller skedde det i ett land någon skulle komma på att kalla "det klarast brinnande ljuset för frihet", (som Bush tog tillfället i akt att kalla USA). Det var i Afghanistan det hände, i ett land så sargat av terror, krig och övergrepp att ingen i västvärlden längre bryr sig. Målet för attentatet var Ahmed Shah Massoud, av sina anhängare både utanför och innanför landets gränser bland annat kallad Massoud, afghanen.

Bidrag skickas till: debatt@yelah.net.Inläggen får max vara 4000 tecken långa.Redaktionen förbehåller sig rätten att korta inläggen. Waldorfrasismen

Bidrag skickas till: debatt@yelah.net.Inläggen får max vara 4000 tecken långa.Redaktionen förbehåller sig rätten att korta inläggen. Massmedia och polisen

Dagens porr är endast till för den heterosexuella mannen skriver Ros-Marie Johansson i denna veckas debatt. Porren framställer kvinnan som en knullmaskin och leder inte till friare kärlek och sexliv både för män och kvinnor.

Den sjunde november 2000, publicerades ett brev i tidningen Folha de Sáo Paulo, som innan hade skickats till Brasiliens president Fernando Henrique Cardoso och till ministern för den brasilianska jordreformen, Raul Jungmann.

"Han kunde spela i så många olika stilar utan att någonsin upprepa samma musikaliska idé. Hans kreativitet och musikaliska idéer kände inga gränser ... musikaliskt kunde vad som helst hända när man spelade med Bird ... Man fick vara beredd på allt ... Man väntade sig det. Och om han inte gjorde något otroligt, först då blev man förvånad."

På senaste tiden har flera ambitiösa böcker om Klezmermusik - den svängiga östjudiska musiktraditionen med rötter bortom Förintelsen - publicerats i USA.

Det var en gång en kulturprofil som levde i en stad i anslutning till en bro. Profilen var en charmig person med många strängar på sin lyra; än verkade han som kåsör, än som författare och när andan föll på tog han sig även an rollen som estradöroch kabaréartist. Han trivdes förträffligt i den lilla staden, där många av invånarna tack vare hans folkligt anpassade kulturgärningar också tagit honom till sina hjärtan.

"Och egentligen, varför måste VI alltid vara söta när killar kan vara roliga, fula, elaka, smarta, ja, helt enkelt visa "sin personlighet och bli omtyckta för den?" Det skriver Johanna Johansson i en debattartikel inspirerad av Thaimi Lamonega Bolander krönika i Veckans Yelah.Debattsugen? Skriv till debatt@yelah.net.

Vi kom i samspråk en dag, några vänner, där vi satt i den svalka som sommarens lätta skugga, förfriskningar av allehanda slag och en känsla av samhörighet skänker. Orden föll i droppar och som strömmar, hugskott blandades med utläggningar som var eller åtminstone gav sig ut för att vara grundade på djup eftertanke, dock sällan av det framvärkta slaget. Och så kom den på tal - den där öde ön dit man ändå aldrig av fri vilja skulle bege sig, och de där oundgängliga böckerna, som man under sådana omständigheter knappast skulle ha sinnesro nog att rafsa samman.

I sin nya bok Mitt ansikte och mitt namn (Hägglunds förlag) berättar Peter Birro bland mycket annat historien om Arne och den gröna förslagslådan.

Chuck D, rappare i Public Enemy och grundare av rapstation.com, kommenterar domare Patels beslut att stänga Napster:

"My mama told me About great tribulation The daughter of A homeless nation Everyone who survived Is a sanctification"

För några år sedan ramlade jag av en tillfällighet in på en av de många lokalerna i livet. I och för sig kände jag till att det just den kvällen skulle spelas jazz just där, men vetskapen om att husbandets ledare i spel och leverne var stans nyktraste pianist gjorde mig måttligt upphetsad. Några steg inne i det första rummet hör jag kornettens mjuka, blå toner slinka om hörnet från flygelrummet, stolta, lite dröjande - rena vildkattsfasonerna.

Finns det alternativ till den nuvarande ekonomin? Jo på en del ställen i Sverige (till exempel Stockholm, Malmö, Göteborg, Örebro etc) och på andra håll i världen har det börjat bildas något som kallas bytesringar eller Lets (Local Exchange Trading System).

"Redan tidigt blev jag fångad av ett slags icke-statlig socialism, ett slags anarkism. Jag menar nu inte den som innebär att man går omkring och kastar bomber. En syndikalistisk inställning om det icke-statliga, alltså Bakunin, Krapotkin. Tycker jag fortfarande inte är så dumma tankar. Men, som Bakunin sa, man skall inte låta sig styras av en bok, eller Marx böcker. Man måste låta verkligheten bestämma". Hans Alfredsson (Dagens Nyheter 2000-01-08)

Jag finner faktiskt en del argument för att det går att vara troende och anarkist, även om det vid första anblicken verkar som om det vore som att korsa en giraff och en isbjörn. Argumenten hittar jag i Bibelns beskrivning av Jesus.

Det började som ett "oskyldigt" tillslag, men ju längre tiden har gått desto klarare står det att de händelser som tog sin början på järnvägsstationen i Krasnodar den 28 november förra året ingår i ett större spel, ett svart spel.

1 Begreppet "ideologi" används här i kritisk mening. Den som vill kan ersätta det med "döda tankesystem" eller "fix världsuppfattning". Ideologins motsats är självständigt tänkande. Börjar någon tala om "revolutionär ideologi" är det dags att dra öronen åt sig. Då står där säkert någon självutnämnd auktoritet och förväntar sig att man ska offra sig för just hans eller hennes speciella missuppfattningar. Man kan emellertid inte låsa fast verkligheten i scheman, även om man måste försöka begripa den, teoretisera den - mellan praktik och teori finns ett växelspel, medan ideologin däremot städse lägger sig som en död hand över all levande handling. Härnedan exemplifieras detta med några episoder ur anarkismens historia. 2

I Jasnogorsk, en stad om 20.000 invånare i närheten av Moskva, har de 4200 arbetarna vid stadens dominerande industri en verktygsfabrik tagit över driften och bildat en "Arbetarnas kollektiva sovjet" som nu sköter produktion, administration, försäljning, ekonomi och distribution för fabriken, och därmed i princip för staden som helhet.

Den 10 november 1995 hängdes författaren Ken Saro-Wiwa tillsammans med åtta meningsfränder från Ogoni-folket i ett fängelse i Port Harcourt i östra Nigeria. Detta var den nigerianska militärdiktaturens enda sätt att tysta sina mest konsekventa kritiker, trots att dessa själva var uttalade förespråkare för icke-våld. Och i bakgrunden stod oljebolaget Shell och applåderade.

"Sunda förnuftet säger kanske att det är vanvett att försöka motstå detta, det mäktigaste av riken, det kalla krigets segerherre, imperiet som har ödelagt Irak och så vidare. Men vad historien verkligen visar är att dagens imperium utgör morgondagens aska. Att ingenting varar i evighet, och att inte stå emot är att foga sig i det förtryck man utsätts för. Det största vett någon kan visa är att motstå den makt som försöker kuva, förtrycka och krossa människans ande." Författaren till ovanstående rader är inte helt okänd i Sverige, men det har varit tyst om honom ett bra tag. Alldeles för tyst. Senaste noteringen i Mediearkivet är från den 6 december förra året då en kort notis på kultursidan i Aftonbladet uppmanade läsarna att skriva till Pennsylvanias guvernör Thomas Ridge och kräva omprövning i fallet med den dödsdömde svarte radiomannen, journalisten, författaren och medborgarrättsaktivisten Mumia Abu-Jamal.

av Cecilia Hansson och Marie Olsson "Så här är det ju: Är man kvinna i vår kultur kan man inte gå ut på gatan, man kan inte slå upp en tidning eller sätta på TV:n utan att konfronteras med en bild av en kvinnokropp - eller, kanske snarare, delar av en kvinnokropp - som har vissa likheter med ens egen kropp, även om den inte ser ut riktigt som den" (Åsa Crona, Kopiornas uppror, 1993) Inledning Syfte och frågeställningar Bakgrund Metod och material Den nya kvinnokroppen Intervjuerna med seriemakarna Slutdiskussion Sammanfattning Litteratur- och källförteckning 1 Inledning

Spektrat av möjliga levnadsval reduceras drastiskt: för bara tio år sen var det möjligt att leva som arbetslös, ointresserad student, socialfall, konstnär, småkriminell, sällskapsmänniska, fuskare, idealist eller aktivist utan större mödor än de inneboende idag har det i princip blivit ekonomiskt omöjligt att göra det om man inte driver sin linje som ett effektivt affärskoncept, och trakasserierna från myndigheterna (och käcka representanter för allmänheten) når oanade höjder. Att ge efter för den järnhårda sociala konformismen ger oss möjlig (inte säker) materiell och social trygghet: utan kommunikation, utan möjligheter, utan skönhet, utan det okända, utan nyfikenhet, kort sagt utan liv. De som hamnar utanför bildar en skarpt avgränsad klass av offer, fråntagna sina medel att handla, som utsätts för ständigt nya förnedrande nycker av den skenbara välviljans godtycke. Och den som försöker hålla näsan över vattnet måste komma på allt smartare lösningar för att få in pengar och bli accepterad trots att man håller på med en egen verksamhet; dessa verksamheter färgas av säljbarhet, konkurrenskraft, reklam och sponsring och blir en experimentell sektor av den fria företagsamheten - påhittiga individer tycker sig lura systemet, men vem är det som skrattar?

"I egenskap av rörelse har anarkismen uppenbarligen misslyckats. Under nära ett århundrades ansträngningar har den inte ens närmat sig uppfyllelsen av sitt höga mål att förinta staten och bygga upp Jerusalem på dess ruiner. Under de senaste fyrtio åren har det inflytande den en gång förvärvade krympt samman genom det ena nederlaget efter det andra och genom att hoppet långsamt åderlåtits till nästan ingenting."

Jag skriver denna, bara alltför rapsodiska artikel i skuggan av en våldsam rysk turbulens. Strejker, börsfall, obstruktioner, devalvering - det nya Ryssland skakar i sina grundvalar. Vad som kommer att hända är omöjligt att sia om. Ett nytt 1917, denna gång kanske med nationalistiska förtecken? Eller ett långsamt nationellt och moraliskt sönderfall? Eller ett obevekligt inbördeskrig där fronterna och allianserna kommer att bli lika många som svårbegripliga?

Ett märkligt fenomen i dagens samhällsdebatt är den påstådda oförenligheten, den ständigt pågående kampen, mellan stat och kapital. I själva verket är det ju så att sammansmältningen av stat och finansvärld är vad som mest av allt utmärker samhället av idag, ja - däri står själva den ...förnyelse... att finna som upprätthåller det ack så ålderstigna förtryck vi lever under.

Amalthea - ett arbetardrama för 90 år sedan Sommarnatten är ljus och ljuv. En ung byggnadsarbetare, 21 år bara, flyger fram över sliprarna i Malmö hamn. "Cykla kunde jag som få", framhöll han själv många år senare. Han gömmer cykeln i ett buskage, smyger av och an efter kajerna på jakt efter en eka att låna en stund. Den enda han hittar ligger förtöjd i aktern på ett större skepp. Med ett jätteskutt placerar han sin tunna lekamen i roddbåten (mager var han som de flesta av sina likar detta år), skär av den sega trossen och börjar ro ut mot en skonert, mer eller mindre utrangerad redan, som har ankrat upp på redden en bit ute i hamnen. Roddbåten läcker kraftigt och han tvingas ösa samtidigt som han kryssar sig fram mot skonertens bortre sida. Han slår emot med en duns. Det måtte höras, tänker han, men ingenting händer. Två meter ovanför vattenlinjen sitter en lastlucka, förspänd med en kraftig kätting. Han lyckas finna stöd för fötterna och häver sig upp mot luckan, placerar nånting där, hoppar ner i ekan igen, tänder en tändsticka och ror därifrån av alla krafter.

Anarkisterna i klasskampen tillkom ungefär så som antyds i våra "Inledande anmärkningar": en av oss blev helt enkelt uppringd av en förlagsredaktör och tillfrågad om vi "kunde sätta ihop nånting om anarkismen". Detta var någon gång på vintern 1968-69, och i efterdyningarna av ockupationsrörelsen i Frankrike vädrade givetvis krämarna morgonluft: här fanns pengar att tjäna på det nymornade intresset för anarkismen. Det är ingen tillfällighet att Daniel Guerins och bröderna Cohn-Bendits böcker kom ut i samma veva, även de på etablerade förlag.

Man kan inte betrakta händelserna i Kronstadt 1921 utan att ta hänsyn till hela den unika, ryska samhällsutvecklingen i början av 1900-talet. För första gången i historien stred då en revolutionär arbetarrörelse mot de kapitalägande klasserna utan att ta omvägen över en borgerlig, parlamentarisk "demokrati". Inte så att en sådan saknade förespråkare, men den blev på det hela taget aldrig etablerad. Den ryska revolutionsrörelsen bekräftade ett faktum: bönder, arbetare och soldater hade funnit en annan organisationsform - råden, eller med det ryska ordet sovjeterna. Dessa hade sprungit fram redan under 1905 års oroligheter, och Oskar Anweiler menar i "Die Rätebewegung in Russland, 1905-1921" (Leiden 1958) att de har förelöpare redan i det slutande 1800-talets strejkrörelser.