"Nåväl, lyssna... lyssna på mig, om bekännelsen av en man som minns att han levt ett halvt sekel i form av en haj bland undervattensströmmarna längs den afrikanska kusten intresserar dig tillräckligt för att du ska ge honom din uppmärksamhet, om inte med bitterhet så åtminstone utan att göra det ohjälpliga misstaget att visa äcklet jag ingjuter i dig."

Jag vet inte riktigt vad detta ska vara, eller rättare sagt jag vet inte riktigt vad Jen van Meyer, som skrivit Hopeless Savages, vill att detta ska vara. Min gissning är dock att det är punknostalgi överfört till i dag med ett romantisk filter lagt ovanpå.

Jan Stenmark bör hyllas som en hjälte. Hans sätt att vårda ord och bild med vördnad har skapat skola, åtminstone i Sverige, även om få ens kommer i närheten av ursprungets genialitet.

Det kan vara en djungel att hitta bra böcker. Under vår vinjett Tre tipsar om böcker kommer medarbetare på Yelah och våra vänner presentera olika boktips. Denna vecka är det Mikael Altemark, Oskar Aspman och Pelle Sten som bidrar med sina tips.

Leena Krohn är en av Finlands mest renomerade författare och tilldelades Finlandiapriset 1993. Pereat mundus är hennes senaste bok översatt till svenska och titeln betyder ungefär förstörd värld, eller värld i förstörelse, vilket också är temat för boken.

Det figurerar inga muskelmän i Idiot Savant. Inte heller några femme fatale eller andra gängse standardiseringar. Boken befolkas av figurer med karaktärer som är så trovärdiga att de förblir mänskliga trots att de är satta på papper. Detta blir mycket påtagligt när vi får träffa de utstötta det handlar om; Daniel och hans vänner. Slagna på lågstadiet, terroriserade på högstadiet och idrotten, ja idrotten ska vi inte tala om. Måhända är det en till viss del självpåtagen utstötthet som beskrivs, men ändå engageras jag.

Om det finns något typiskt finskt berättande faller nog Matti Hagelberg in i den kategorin. Åtminstone jag fick med jämna mellanrum känslan av att befinna mig i en okänd kortfilm av Aki Kaurismäki. Vardagen berättas i filosofiska funderingar och metaforiska utsvävningar samtidigt som känslan av ursprunglighet bibehålls. Det är med jämna mellanrum berättartekniskt avancerat och jag undrar om inte amerikanen Chris Wares serier varit en inspirationskälla.

När herr Cedermark vaknar upp mitt i natten hittar han tioåriga Alice från kronofogdemyndigheten i sitt vardagsrum. Hon prissätter allt i lägenheten och slutligen herr Cedermark själv. När han sen går till pantbanken börjar det hända riktigt surrealistiska saker.