Den 14 juni så lämnade lärarna medlemmar i Seccion 22 och APPO Oaxacas huvudstads centrala torg och plockade isär sitt tältläger. Efter de 21 planerade dagarna av aktioner drar sig rörelsen tillbaka.

2007 var ett av de hårdaste åren för zapatisterna. De paramilitära grupperna är starkare än någonsin och utrustade med tioårs erfarenhet av lågintensiv krigsföring. Under de senaste dagarn har attackerna börjat riktats mot zapatisternas regionala centrum, caracolerna. Den internationella närvaron har minskat och rörelsen har blivit mer och mer isolerade.

Lärarna deklarerade måndagen andra juni att deras protester och tältläger (Plantón) kommer fortsätta i minst en vecka till. Under söndagen 1 juni besökte vi en av rörelsens två pågående vägblockader vid infart till delstatshuvudstadens flygplats. Tillsammans samlar de två blockaderna över 6000 personer. På plats fanns även solidariska studenter och förortsbor. En av de hundratals studenterna berättade att studenter över hela delstaten organiserar sig och genomför stödaktioner för lärarna.

Den 16:e juni har det gått två år sedan APPO – Rådet för Oaxacas folk – bildades. Och kampen är än i dag högst levande. Yelahs skribent Patrik Palm rapporterar om marscher, vägblockader och ockupation av myndigheters kontor. Och om tio tusentals lärare som fortfarande kämpar för sina rättigheter.

"Vi visste ingenting om dammbygget förrän grävmaskinerna anlände". Den planerade dammen La Parota i södra Mexiko, kommer att lägga bostäder för 25 000 människor under vatten och dränka eller torrlägga jordbruksmark för ytterligare 75 000. Ett av den mexikanska historiens största energiprojekt var på väg att genomföras utan att den drabbade befolkningen informerades.

Zapatisterna är en rörelse som fascinerat många människor världen över. Samtidigt som de fortsätter med sitt autonoma samhällsbygge och kampen mot kapitalismen i Mexico och världen lever många av rörelsens medlemmar under extrema förhållanden som flyktingar i sin egen delstat. 5000 av dessa flyktingar lever i flyktingläger i kommunen San Pedro Polho. Befolkningen i dessa läger har som en politisk markering bestämt sig att stanna kvar tills regeringen uppfyllt sina åtaganden.

I delstaten Oaxaca i södra Mexiko växer motståndet bland de sociala organisationerna mot delstatsregeringen och dess nyliberala och korrupta politik. Den 18 februari samlade delstatens oppositionella fackföreningar, student-, bonde- och indianorganisationer över 70 000 demonstranter i en marsch mot den nya politiken och den ökande repressionen mot de sociala organisationerna i delstaten.

Under det senast halvåret har förtrycket tilltagit mot de sociala rörelserna i delstaten Oaxaca, i södra Mexiko. Detta framförallt efter den 1:a december 2004, då Ulises Ruiz tillhörande partiet PRI tillträde som delstatsguvernör. Fackföreningar, indian-, student-, bonde- och arbetarorganisationer samt indiansamhällen har trakasserats och attackerats av polis, myndigheter och militär.

Jag vill påpeka den erbarmliga rapporteringen kring gruppen planka.nu. Jag använder deras namn, även om många journalister undviker det, eftersom detta skulle kunna öka kännedomen om gruppen. Sensationalistiska titlar som "fuskare", "tjuvar" och "smitare" gnager in en negativ attityd hos läsarna. Det är ett löjligt knep att använda den här typen av värdeladdade ord, det påminner om propagandapamfletter från 1600-talet. Detta måste vara svenskt rekord i dåligt medieklimat.

Biologisk mångfald hotas av miljöförstöring, språklig mångfald av kulturell åverkan. Det skriver Patrik Marckert, frilansskribent och universitetsstuderande i Stockholm, som menar att "problemkällan är densamma, ett näringsliv som i jakt på vinst försummar andra värden och människors friheter."

Två stora hårdrockscelbrititeter, Helloween och Blaze Bailey, besökte Kåren i Göteborg i tisdags under sin Sverigeturné.

1991 beslutade FN:s säkerhetsråd att inleda sanktioner mot Irak. Idag, 10 år senare, kan man nu konstatera vilka förödande konsekvenser de har fått för det irakiska folket. Enligt FN-organens egna rapporter är Irak idag ett sönderfallande samhälle som inte alls har hämtat sig sedan det krig då bland annat 95 procent av elkraftverken bombades sönder.

Höstlovet är över. De två praoveckorna är förbi. Och visst börjar det pillas allt nervösare på mobiltelefonerna och mopparna. Snart är det nämligen dags för det val som Syo-konsulenten beskriver som "det första riktigt stora i ditt liv", valet inför gymnasieskolan.

För ett tag sen hade jag ordentliga fördomar om amerikaner. Jag trodde att de var våldsfixerade, giriga och rasistiska fetton som svalde TV-propagandan i en tugga och aldrig protesterade mot den nyliberala, reaktionära satsa-på-dig-själv-uppfostran som de drabbas av.

Jag har letat i timmar på Internet efter artiklar som stämmer överens med rubriken. Eftersom jag hittade så lite skrev jag en lista på hur du kan få in lite revolution i din vardag.

Välkommen till medelklassidyllen, Torslanda. Så länge du är vit och spelar golf. Följ med på en tur i detta västkustens skumma paradis.

I GP-Aveny tipsade en reporter om Mikael Wiehe på Liseberg och kallade honom "Protestsångaren som inte längre är en protestsångare" Struntprat!

Ett av mina intressen är serietidningar. Kalle Anka framför allt.Detta intresse har jag av både opolitiska och politiska anledningar. Det första framför allt. De är roliga, lite spännande (och något man kan leka med, och choklad) och framför allt underhållande.

Konceptet till denna historia fick jag från Howard Zinn som skrev en artikel i Ordfront om att Marx varit i Soho i New York. Alltför marxistisk tyckte jag och skrev en artikel själv. Jag låter läsaren bedöma om detta är ett stycke kulturhistoria eller en slarvig artikel av ett medelklassglin som vill verka rebellisk.