Hur långt vi kommit i vår inställning till våldtäkt och institutionaliserat våld mot kvinnor, frågar Vesna Kesic, kroat, feminist och anti-krigsaktivist. Våldtäkt, sexualiserat våld och institutionellt våld mot kvinnor är en strategi i krig. Våldtäkt i krig är numera erkänt som ett brott mot mänskliga rättigheter. Ett upprätthållande av ett traditionellt genussystem där män och kvinnor ställs i stereotypa fält är precis som användandet av etniska förtecken en viktig del i krigspropaganda. Men hur samverkar nationalism, chauvinism, etnicitet och genuskonstruktion i krigstillstånd? Kesic har granskat det i sin analys av balkankrigen som bröt ut efter Jugoslaviens fall 1991. Hennes analys går att pröva också på pågående krig och ockupationer och tidigare krig.

Belgrad: Montenegros president Milo Djukanovic bad vid ett möte med den kroatiske presidenten Stipe Mesic i förra veckan om ursäkt till det kroatiska folket för den förstörelse och det våld som kroaterna utsattes för under 1991. Ingen politiker från Jugoslavien har gjort något sådant förut.

Belgrad: De jugoslaviska regeringens bryska behandling av medierna i Serbien fortsätter. En journalist har nu ställts inför rätta, anklagad för spioneri.

Belgrad: Den växande motståndsrörelsen Otpor lockar allt fler serber. Regeringen har svarat med propagandakampanjer och gripanden.

Belgrad: I Serbien lever en stor del av befolkningen med posttraumatiska stressrubbningar, enligt ledande psykologer. De senaste tio årens krig och strider har slitit hårt inte bara på den serbiska befolkningens fysiska hälsa utan även på den psykiska.

Belgrad: För ett år sedan sköts Slavko Curuvija, 50, ihjäl utanför sin bostad. Idag pryds platsen av ett plakat som lyder; "Här dödades Slavko Curuvija, journalist, chefredaktör och ägare till dagstidningen Dnevni Telegraf och tidskriften Evropljanin på grund av hans kritiska och skarpa ord".