Malmö: Kvällsposten
redo hänga ut aktivister

Per Svensson, Kvällsposten, påtalade rättsäkerheten för de gripna. Åtalade ska inte få dömas på lösa grunder. Med sig bar han en bild från en av Expressens frilansande fotografer som greps under kravaller i mitten på 1990-talet. Expressen tog hjälp av en av landets skickligaste advokater och polisens hemliga spanare motbevisades. Fotografen stod åtalad för ett brott som kunde ge upp till 10 års fängelse. Med denna bild i bakhuvudet säger Per Svensson - som läst igenom ett dussintal domar mot åtalade på bland annat lösa grunder i Göteborg - att ingen får dömas utan rättssäkra bevis.

Samtidigt menade Per Svensson att bilden av extremvänstern också måste nyanseras. Hittar tidningen tydliga ledare inom den extrema vänstern drar de sig inte för att publicera deras namn och bild.

Bella Frank, Arbetaren, berättade om sitt pågående arbete med polisens likheter i sitt sätt att möta demonstranter i Seattle, Prag, Göteborg och andra orter där olika möten kantats av protester och demonstrationer. Hon efterlyste även det demokratiska perspektivet i mediabevakningen runt globala organisationer och avtal som orsaker till dessa folkliga protester. I en självkritisk betraktelse sade Bella Frank att hon varit för flat mot till exempel Afa i sina intervjuer inför Göteborgshändelserna.

Tar man sig tid att leta i pressen så här efteråt blir bilden hygglig - medan den inledande bevakningen var katastrofalt okritisk till polisens versioner, konkretiserade Petter Larsson, frilansskribent.

Henric Borgström, Radio Malmöhus, ansåg att media är alldeles för flata mot de antidemokratiska krafterna som han inte vet om han ska kalla ligister eller huliganer.

Från publiken tog Erik Wijk till orda och undrade om det fanns några grävande journalister som börjat rota efter politiskt och polisiärt ansvar på högre ort efter det att nu demonstranter och polisens fältarbetare kritiserats. Vilken roll spelade till exempel George W Buchs säkerhetsstab på flera hundra personer?