Tisdag 01 april 2003
Tidningen Washington Post rapporterar att andelen fattiga mexikaner är samma nu som under tidigt åttiotal, drygt 50 procent.
Samtidigt har befolkningen ökat från 70 miljoner till 100 miljoner. Det innebär en ökning av antalet fattiga mexikaner med 19 miljoner. Nästan var fjärde mexikan, 24 procent, räknas som extremt fattig och har inte råd att köpa tillräckligt med mat.
Det tidningen kallar frihandel, i synnerhet handelsavtalet NAFTA, har misslyckats med att bekämpa fattigdomen i landet.
Vid mitten av åttiotalet inleddes reformer "menade att skapa välstånd för alla", genom att öppna upp Mexikos marknader, minska offentlig sektor och minska den offentliga inblandningen i jordbruk och industri.
Det ledde istället till ökade klyftor, och de tio procent rikaste kontrollerar nu hälften av landets finansiella och fasta tillgångar.
Dean Baker från Center for Economic and Policy Research skriver i en kommentar till artikeln att det inte finns någon direkt koppling mellan handel och välstånd. Om handeln sker till oförmånliga villkor, för dåliga priser, är den inte gynnsam.
Mexikos ekonomi har stagnerat sedan 1980, med en genomsnittlig tillväxt i BNP per person på mindre än 0,5 procent om året. Mellan 1960 och 1980 växte landets BNP per capita istället med 3,9 procent årligen i genomsnitt.
Angående avsikten med de marknadsliberala reformerna menar han att "många av de människor som designade och tillämpade denna politik lyckades bli väldigt rika som resultat, medan landet som helhet skadades. Det är möjligt att resultatet är precis vad som var meningen, att de vid makten drev en politik som var utformad till deras egen fördel".
Läs mer:
Två vindar blåser genom Chiapas
Fem upproriska år i Mexiko