Storbritannien: Protester
mot brutal behandling i
kvinnofängelse

Även advokaten Cherie Booth, som är gift med premiärminister Tony Blair, kritiserar brutaliteten mot kvinnor i fängelset i en Fawcett Society's rapport, som kom ut i mars i år.

18-åriga Sarah Campbell, som kom från en konservativ familj i övre medelklass, missbrukade heroin och blev dömd till tre års fängelse den 17 januari 2003. Sarah lovades att bli sänd till en psykiatriklinik eftersom hon var i akut behov av vård. När hon i stället fick tre års fängelse tog hon sitt liv, berättar tidningen Guardian, som har en artikelserie om repressionen mot kvinnor i brittiska fängelser.

Förra året tog 14 fångar på kvinnofängelser sitt liv. Under perioden 1990-1995 var medelsiffran för självmord bland fångar på kvinnofängelser 1,2. Storbritannien, Spanien och Portugal är de länder i Europa som har högst antal kvinnor i fängelser. I England och Wales har antalet kvinnliga fångar under en tioårsperiod ökat med 173 procent. Kvinnor som sitter inne för brott anses ha tre gånger större benägenhet till självmord än manliga fångar.

Majoriteten kvinnor som fängslas har begått ekonomiska brott som check/bankkortsbedrägeri, obetalda räkningar och butiksstölder. Brott som inte utgör någon fara för någon annans liv och som tidigare gav straffet att arbeta i kommunal tjänst under övervakning. Patricia Amos fängslades förra året för att inte ha lyckats få sin dotter att gå till skolan, och fick nyligen ännu en månads fängelse av samma orsak.

Booth säger i rapporten: ”Det kan inte var rätt …att fängelse, till exempel, separerar över 17 000 barn från deras mammor… det kan bara förstärka en rundgång av fattigdom och kriminalitet.”

Hon belyser dock inte förhållandet kring ett ökat antal kvinnor som begår brott och kvinnors villkor under en försämrad välfärd i landet. Sociologiska undersökningar har visat att neddragning i välfärden i Storbritannien har drabbat kvinnor extra hårt. I ett patriarkaliskt samhälle förväntas kvinnan till exempel ta ett mycket större ansvar än mannen för hemarbete och barn. Risken att ensamförsörjande kvinnor i arbetarklassen som inte har stabilt jobb, eller inget alls, hamnar i en utsatt situation har ökat sedan välfärdsprogram har skurits ned.