Integrationstänkande
formas av strukturell
rasism

Rapporten ingår i Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, som leds av Masoud Kamali, professor i sociologi.

- Integrationspolitik och utvärdering av den har varit riktade mot "de andra". "De andra" ska förändra sig och svenskhet är normen och målet. Svenskar och den ansiktslösa grupp som kallas invandrare görs till essentiellt skilda åt. Den som kommer till Sverige blir sedd att ha ett underskott i förhållande till svensken. Men underskottet tar aldrig slut. Vad "de andra" har är alltid mindre värt. Underskottet påverkar också barn till föräldrar med utländsk bakgrund, säger Kamali.

- I rapporten granskas ett för givet taget företräde om spelreglerna för vad integration är, vilka som omfattas, hur tillämpningen ska vara och hur länge den ska hålla på, säger Paulina de los Reyes, lektor i ekonomisk historia och medredaktör för rapporten.

I rapporten görs en distinktion mellan individer som diskriminerar och har makt, så kallade gatekeepers, och de som inte har det. Rapporten ansluter sig till forskning som ser maktutövande som en viktig del för att förstå strukturell/instituionell diskriminering.

Ett av bidragen i rapporten handlar om elitdiskurs och institutionell rasism och är skriven av forskaren Teun A. van Dijk. Till samhällseliten räknar han bland andra journalister, forskare och politiker. De har makt, resurser att föra uppfattningar vidare. De los Reyes återger de tre sätt som diskriminering manifesteras av samhällseliten enligt VanDijk: förmedla, förneka och bagatellisera och att inte aktivt arbeta för att motverka rasism.

Kamali och de los Reyes betonar att det finns motstånd, valmöjligheter att välja hur man agerar för likvärdiga villkor – och att det gör skillnad.

I den vardagligt kallade Maktutredningen kommer flera rapporter att presenteras och i dem kommer det finnas förslag om insatser för att påbörja en process för förändring.

Utredningens slutbetänkandet ska vara klart i juni 2006.

Rapporten finns i pdf-fil här.