FN: Antalet
miljöflyktingar
beräknas öka drastiskt

Miljontals människor i Afrika och Asien är redan i dag på flykt från ökenspridning, förorenade vattendrag och igenslammade floddeltan. Och efter orkanenerna Katrina och Ritas härjningar i USA registreras stora grupper av internflyktingar också i ett utvecklat land. Detta skriver Klassekampen.

Den 12 oktober, FN:s dag för katastrofreduktion lanserade forskare vid Institutet för Miljö och Säkerhet en studie som fastslår att man bara om fem år måste räkna med att 50 miljoner människor är på flykt på grund miljöförändringar. I dag är det totala antalet flyktingar i världen, klimatflyktingar inräknat, mellan 40 och 50 miljoner.

De flyktingar som bekymrar FN-forskarna mest är de som börjar röra på sig efter "långsamma" katastrofer, som jorderosion, ökenspridning och stigande havsnivåer. Det är alltid svårare att fånga upp och registrera flyktingar från sådana långsamma katastrofer, och det är svårare att mobilisera hjälp åt dem.

Ett annat orosmoment som man påtalar är den ökade urbaniseringen i världen, som leder till större befolkningskoncentrationer i utsatta kuststråk. UNU-forskaren Tony Oliver Smith säger om detta:

- Över hela världen blir vi mer sårbara som en följd av den snabba utvecklingen av megastäder i kuststråk. Många städer är på bristningsgränsen, ur stånd att på något som helst effektivst sätt hantera kraven från befolkningen, som ofta är bosatt i stora slumområden. Kombinera detta med stigande havsnivåer och de stadigt mer intensiva stormarna, så får du ett recept på katastrofer, med en enorm potential för miljödriven migration.

Rapporten ställer krav på att världens ledare måste våga diskutera miljöflyktingar och anledningarna är många. Det handlar om rätt till mat, skydd, medicinsk vård och bidrag motsvarande den hjälp som ges människor som söker sig från krig och förtryck. Vissa länder räknar också med att drabbas mycket hårt inom en snar framtid. Det lilla ölandet Tuvalu i Oceanien har till exempel upprättat en överenskommelse med Nya Zeeland som tar emot landets 11 600 invånare i händelse av att havsnivån stiger.

- Vi vill vara en sorts vetenskaplig och politisk väckarklocka. Man måste börja agera nu, säger Janos Bogardi som leder FN-institutet.

Forskarna ber nu FN att utarbeta en ny definition för människor som flyr från naturkatastrofer eller ödeläggelse. Människor som flyr från krig eller förföljelser blir registrerade som flyktingar och står under beskydd av FN:s flyktingkonvention, säger Oliver Smith.

- Det finns anledning att vara bekymrad över att antalet människor som flyr från miljökatastrofer som en följd av klimatförändringar kommer att stiga snabbt de närmsta åren, säger Bogardi som vill ha en ny definition för klimatflyktingar:

- Denna nya kategorin "flyktingar" behöver en plats i internationella avtal. Vi behöver vara mer förutseende för att kunna stötta dessa männikor, på samma sätt som vi stöder andra människor som befinner sig i situationer de inte kan leva i.

- Detta är ett infekterat område, de internationella organisationerna strävar redan med att tillgodose behoven till de konventionella flyktingarna, de som blev definierade 1951. Nu måste vi förbereda oss på att definiera, acceptera, och ta vara på denna nya typ av flyktingar inom ett internationelt ramverk, säger Hans van Ginkel, FN:s vice generalsekreterare.

En faktor som gör denna nya typ av flyktingar svår att definiera är att de ofta drivs på flykt av en blandning av miljöproblem som har fattigdom som följd. Uppgiften blir därför att skilja dessa från det som kallas "ekonomiska" flyktingar, som i dag inte har något skydd i internationella konventioner.

Relaterat:
FN:s Universitet, UNU