Haiti: Sluminvånare
hindrades från att
rösta

Valet hölls på dagen 20 år efter störtandet av den ökände diktatorn Jean-Claude "Baby Doc" Duvalier och det var tydligt att en hård kamp återstår innan den plågade nationen kan betraktas som en fungerande demokrati.

Valdagen präglades av frustration och våldsamheter orsakade av långa köer och bristfälliga valinrättningar. Flera vallokaler i fattiga områden var stängda eller öppnade långt efter utsatt tid och i oroligheterna som uppstod miste minst fem människor livet. Valresultatet väntas dröja ett par dagar.

USA-tillsatt interimsregering efter kuppen

Haiti har sedan den folkvalde presidenten Jean-Bertrand Aristide störtades för knappt två år sedan letts av en interimsregering tillsatt av USA.

En FN-styrka på 9 000 soldater under brasiliansk ledning sattes i juli 2004 in som fredsbevarande instans, sedan nordamerikanska och franska trupper lämnat landet.

Mycket tyder nu på att Aristides fall delvis var resultatet av en amerikansk plan för regimskifte i den karibiska önationen. Såväl interrimsregeringen som FN anklagas för att gå Washingtons ärenden och stor uppmärksamhet ägnades åt situationen vid World Social Forum i Caracas häromveckan.

Många döda

Våldsamheter och brott mot mänskliga rättigheter har eskalerat under de två år som förlöpt sedan den omstridde men populära Aristide försvann från landet.

I synnerhet i Port-au-Princes fattiga områden har motståndet mot interrimsregeringen, den nationella polisstyrkan PNH, och de utländska trupperna varit stort. Uppemot 5 000 människor beräknas ha dödats sedan statskuppen.

De många problemen till trots var beslutsamheten att rösta stor bland haitierna under tisdagen. Många hade stigit upp tidigt och vandrat i timmar för att kunna vara med och sätta punkt för två år av icke-demokratiskt styre och politisk instabilitet.

FN-representanter var nöjda med uppslutningen och under omständigheterna även med organiseringen av valet. En del "tekniska" brister medgavs men på det hela taget förlöpte valdagen väl, enligt FN-styrkan MINUSTAH's överbefälhavare Juan Gabriel Valdes.

Fattiga missgynnades

Ett flertal våldsamma incidenter rapporterades dock av nyhetsbyråerna, bland annat från huvudstadens största kåkstad, Cité Soleil.

Frustrationen var stor här då invånarna tvingats bege sig till andra stadsdelar för att kunna rösta. Samtliga valinrättningar i Cité Soleil var stängda, officiellt på grund av bristande säkerhet i den oroliga slumstadsdelen.

Anklagelser riktades dock mot valmyndigheten, under ledning av Kanada och EU, för att medvetet hindra fattiga invånare från att rösta.

Redan tidigare hade kritiska röster höjts kring faktum som det låga antalet valinrättningar och fängslandet av politiker med stöd bland sluminvånare och fattigbönder.

Slummens favoritkandidat ledde

I synnerhet efter att den Aristide närstående presidentkandidaten Réné Préval tagit ledningen i opinionsundersökningar i december har sammandrabbningarna hårdnat mellan PNH och Prévals supportrar i slumstäderna.

Även FN har på sistone satt hårt mot hårt i framförallt Cité Soleil sedan våldsamheterna ökat i stadsdelen, som man menar styrs av Aristide-trogna "banditgäng", så kallade chimèrer.

Många sluminvånare själva menar att MINUSTAH och polisen avsiktligt försöker hindra Réné Préval från att vinna valet.

Redan under valdagen hävdade uppretade väljare från såväl Cité Soleil som andra fattiga delar av landet att en given seger för Préval höll på att undermineras av ett iscensatt, icke-fungerande val.

Prévals främsta konkurrenter, affärsmannen Charles Henri Baker och ex-presidenten Leslie Manticat gynnas troligt av det faktum att valprocessen förlöpte avsevärt bättre i mer välbärgade delar av Haiti.

Valresultatet får stora konsekvenser

Enligt de första indikationerna från valräkningen ser Préval dock ut att segra. Från en valstuga i närheten av Cité Soleil uppgavs igår kväll att denne fått 90 procent av rösterna.

Många valsedlar måste emellertid färdas med mulor från otillgängliga landsbygdsområden och ett officiellt valresultat väntas först under fredagen.

I det fall att ingen av kandidaterna når 50 procent kommer en andra valomgång att hållas den 19 mars mellan de två kandidater som fått flest röster.

Om det visar sig till helgen att Réné Préval inte åtminstone tillhör en av dessa är risken stor att missnöjet bland befolkningen når nya höjder och våldsamheterna i Haiti tilltar ytterligare.