Irak:
"Marknadsanpassningen
kommer att skapa massiva
kravaller"

Oavsett vilken regering som leder landet i framtiden så kommer den att tvingas marknadsanpassa priserna i landet.

Det är ett krav från internationella långivare, skriver Azzaman, som bedömer att marknadsreformer kommer att leda till "storskaliga kravaller".

Irakierna får idag köpa olja till ett lägre pris än i grannländerna. Tidigare prishöjningar har redan lett till demonstrationer i det krigshärjade landet.

Ännu känsligare för missnöje är livsmedelsmarknaden. I Irak är vissa matpriser kraftigt subventionerade (nästan helt bekostade med skattemedel).

Om subventionerna tas bort kommer det att få ännu värre konsekvenser än höjda bensinpriser, eftersom "det är nästan omöjligt för miljoner irakier att få ekonomin att gå ihop utan dem", skriver tidningen.

I Världsbankens senaste landrapport om Irak kallas subventionerna för "ohållbara". Ett av bankens tidigare strategidokument kan laddas ner här.

Där står det att Iraks dåliga ekonomi inte bara beror på att landet är krigshärjat och har utsatts för sanktioner. Det beror också på landets "centraliserade kommandoekonomi", skriver banken.

Botemedlet heter alltså marknadsanpassning, av bland annat priser. "Irak behöver också etablera ett sunt regelverk, och reformera och privatisera statliga företag och banker", menar Världsbanken.

När de internationella finansiella organen började verka för att marknadsanpassa ekonomierna i Östeuropa på 1990-talet, så följdes det av en ekonomisk och social katastrof av sällan skådat slag.

Liknande erfarenheter har drabbat många afrikanska och latinamerikanska länder.