Få hatbrott leder till
åtal

Studien visar även att bland de anmälda hatbrott som gick till åtal togs hatbrottsmotivet i många fall inte upp i domen. Inom de tre kategorierna av brott som undersökningen omfattar nämndes eller antyddes inte hatbrottsmotivet alls i över 40 procent av domarna.

I endast 5 av de 24 undersökta domarna behandlades hatbrottsmotivet uttryckligen. Detta får betydelse eftersom domstolen har möjlighet att utdöma ett hårdare straff om det finns ett hatbrottsmotiv. Brottet anses då strida mot den demokratiska principen om alla människors lika värde.

En delförklaring hittar författarna till rapporten i att Säpo, som registrerar anmälda hatbrott, har en vidare definition av begreppet hatbrott än vad som finns inom domstolsväsendet. Säpo menar att i princip vem som helst kan vara utsatt för ett ”homofobiskt hatbrott”, medan det i domstolarna verkar vara ett krav att den utsatte är homosexuell, bisexuell eller transperson. Dessutom ska man kunna bevisa att gärningsmannen är homofob. Man kallar det då för ”hatbrott mot homosexuell”.

Undersökningen omfattar 367 av Säpos 614 anmälningar som placerats under rubriken ”homofobiska hatbrott” år 2004. De fall som behandlas är anmälningar av ofredande, olaga hot och misshandel.