Domstolarna dömer
hårdare – straffen 60
procent längre

För tio år sedan var genomsnittsstraffet nästan nio månader, 2005 var det drygt ett år och två månader. Det är DN som fått fram dessa siffror från kriminalvården.

Vissa bedömare tror att det beror på att våldet har ökat. Men det är knappast sant. Framför allt bedöms ett och samma brott hårdare, tror kriminologen Mikael Rying vid länskriminalen i Stockholm.

- Absolut. Vi kan se att mord och dråp inte ökat de senaste 20 åren, utan legat i princip still på cirka 100-120 dödade varje år. Men tingsrätterna dömer numera ut livstidsstraff i parti och minut, säger Rying till DN.

På sjuttiotalet dömdes två av tre mördare till vård, i dag får bara en av tre vård. Men Brottsförebyggande rådets, Brås, statistik tyder inte på att brotten blivit fler och/eller värre de senaste tjugo åren.

Antalet polisanmälda rån och bilstölder minskar, inbrotten ligger klart lägre än på åttiotalet och bedrägerierna minskar, enligt rådet. Våldsbrotten blir å andra sidan fler, liksom våldtäkter, brott mot kvinnor och barn - men delvis för att attityden i samhället har ändrats och de anmäls oftare, enligt rådet.

Kriminologen Felipe Estrada har studerat sjukhusens register över dem som fått vård efter att ha utsatts för våld och den undersökningen visade att det dödliga våldet snarast minskar, även om man räknar bort att sjukvården förbättrats.

Straffen har inte bara blivit längre. Staten dömer dessutom fler, trots att man säger sig försöka hålla brottslingar borta ur fängelsesystemet genom att fler avtjänar de kortare straffen med fotboja.

1997 satt drygt 4 000 personer i fängelse, 2005 över 5 500 Kriminalvården har fått bygga fängelser "snabbare än något annat land i Europa", enligt verkets hemsida, för att ta hand om fler och längre straff.

Totalt nästan dubbelt så många fängelseår väntar på att avtjänas i dag som för tio år sedan: drygt 3 500 år 1996 mot drygt 6 500 fängelseår 2005.