Övertro att flexicurity
ger lägre arbetslöshet

Calmfors och Andersen presenterade sin syn på den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity vid arbetsmarknadsdepartementet öppnade som eget departement den 17 januari.

Torben M Andersen menar att det inte är belagt att det är flexicuritymodellen som har gjort att den danska arbetsmarknaden är rörlig, rapporterar Dagens Nyheter. Med rörlig kan exempelvis menas tidsbegränsade anställningar och behovsanställningar.

Lars Calmfors säger att Sverige har haft en snabbare ökning av produktivitet än Danmark och att det är högre antal arbetade timmar på den svenska arbetsmarknaden än den danska.

Den danska arbetsmarknadsmodellen (även kallad Flexicurity-modellen1) består av tre delar: Den första är flexibla uppsägningsregler (flexdelen), den andra är möjligheten att erhålla höga ersättningar som arbetslös (security-delen) medan den tredje delen rör den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Torben M Andersen påpekar i till exempel Ekonomisk Debatt att modellen flexicurity hör ihop med det danska välfärdssystemet och inte direkt kan överföras till andra länders välfärdssystem. Han påpekar att modellen inte är utvärderad när det gäller djupare lågkonjunktur och omfattande arbetslöshet.

Andersson och Michael Svarer skriver i Ekonomisk Debatt (nr 1/2006) att modellen ”inte enbart fungerar i kraft av flexibla uppsägningsregler och ett smidigt dagpenningssystem” utan att därtill måste det finnas ”incitament att arbeta istället för att vara arbetslös, samt att detta understöds av en effektiv prövning av rätten till arbetslöshetsersättning.”

Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin är inte någon stor anhängare av den danska modellen. Han har kommenterat att han sneglar mer på arbetsmarknadspolitiken i Storbritannien, vars välfärdssystem skiljer sig från den välfärdsmodell vi har i Sverige i dag, vilken är mer lik modellen i Danmark.