Massivt motstånd mot
privatiseringar ger
resultat

Våldsamma kravaller. Brinnande barrikader. Strejker som lamslår samhället. Vägblockader. Dessa kampmetoder kanske inte gillas av alla.

Men metoderna verkar trots allt fungera mot privatiseringar, åtminstone i Indien och Peru, som statsvetaren Katrin Uba har studerat och skrivit om i sin doktorsavhandling från i våras.

Eftersom de hör till sådana protestmetoder som orsakar ekonomisk skada.

- De verkar vara mer inflytelserika, det är vad mina data visar, säger Katrin Uba.

Hon har använt statistiska metoder för att mäta vad som bromsar eller stoppar privatiseringsplaner, och hon föreläste om sina resultat i Uppsala på onsdagen.

- Ett exempel är när bankanställda i Mumbai strejkade, stoppade finansiella transaktioner och fullkomligt lamslog hela mångmiljonstaden, säger hon.

Brutala polisinsatser användes stundtals i båda länderna för att kväsa protesterna, även fredliga sådana.

Men trots att det gav arresterade, misshandlade och rentav dödade demonstranter som resultat, så stoppade inte detta protesterna.

- Även när de försökte motarbeta aktionerna, så var de ändå tvungna att skjuta upp privatiseringarna, förklarar Katrin Uba.

Hennes forskning visar också privatiseringstakten är högre ju mer "begränsad" demokratin är, som efter Alberto Fujimoris statskupp i Peru 1992.

Fujimori kallades för "diktator" av bland andra tidningen New York Times, men Katrin Uba vill inte använda det ordet i sammanhanget.

Att marknadsliberala reformer kan ta särskilt hög fart i diktaturer och andra auktoritära regimer är även ett ämne som författaren Naomi Klein tar upp i sin nya bok Chockdoktrinen.

Länk till Katrin Ubas doktorsavhandling
Länk till artikel om en av bankstrejkerna i Mumbai.