23-åringen deporteras
för andra gången

Morgonen den 13 februari sattes 23-åringen på ett chartrat plan för att deporteras till Eritrea. Detta efter en våldsam polisinsats under natten mot demonstranter som protesterat utanför förvaret i Märsta. Även 23-åringen själv gjorde motstånd men överrumplades då med pepparspray och handbojor. Väl på planet ska polisen enligt 23-åringen ha sagt till honom:

– Du kan skrika som du vill. För att ingen människa kan höra dig när du nu skriker. Det spelar ingen roll.

När svenska polisen väl kom fram till tullen på flygplatsen i Asmara nekades de dock att överlämna honom. De id-handlingar som polisen kunde visa upp räckte inte och ett giltigt pass krävdes. Tulltjänstmannen var inte heller villig att föra en dialog och 23-åringen fick därmed åter flygas till Sverige. Tillbaka i Stockholm placerades han direkt på Österåkers häkte med bedömningen att han var en fara för sig själv.

Nu sitter han kvar på häktet sedan fyra veckor tillbaka. Detta trots att personer utan rättslig process normalt inte får vistas där mer än två. På DN:s fråga¹ om hur 23-åringen mår svarar advokaten Johan Hedberg:

- Riktigt dåligt. På Österåker har personalen sina regler. Han får inte ta emot besök och har heller ingen kontakt med yttervärlden förutom genom mig.

Det dokument polisen nu har fått från den Eritreanska ambassaden är ett tillfälligt pass. Med detta har de nu sökt tillstånd att chartra ett nytt plan för att deportera 23-åringen Hur lång tid det kan ta innan det beslutet kommer är dock osäkert.

I Eritrea råder diktatur där politisk opposition och religiösa minoriteter dagligen förföljs och fängslas utan juridiska förlopp. Rapporter från såväl Amnesty International samt svenska UD visar att tortyr är mycket vanligt förekommande.

På grund av detta har praxis tidigare varit att inte deportera flyktingar till Eritrea och migrationsverket beslut för Jamil har väckt hård kritik från flera håll. Både Amnesty International och UNCHR har skrivit brev direkt till Dan Eliasson och flera politiker har uttalat sig emot verkets agerande.

– Det är utan tvekan så att 23-åringen i Eritrea skulle riskera att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter, säger Madelaine Seidlitz jurist och migrationsansvarig på Amnesty.

Rådgivnigsbyrån har tillsammans med UNHCR och Amnesty även skickat in en överklagan till Europadomstolen om att avvisningen bryter mot Europakonvention. De fick dock avslag på sin ansökan om inhibition, vilket betyder att Sverige får verkställa avvisningen tills vidare, även om fallet tas upp.

I dagsläget är säkerhetsläget mycket spänt i Eritrea. På grund av bristande samarbete mellan FN och regeringen i Ansara har det talats om att dra tillbaka de väpnade FN-styrkor som nu finns utplacerade vid gränsen till Etiopien. Kommer detta att ske finns en stor risk att kriget mellan länderna åter kommer att bryta ut.