Utredning där vård blir
(vinst)siffror

Som en motutredning till regeringens utredning Vinst i vården har Fölster, Morin och Ola Kahlström producerat den trettonsidiga utredningen Ökad konkurrens för kortare köer - recept för sjukvården?. Frågetecknet borde ha bytts ut mot ett utropstecken.

Att en jämförelse av kötiderna för vård skulle räcka som värdemätare på hur jämlik tillgången på sjukvård är en oerhörd förenkling. En sådan mätmetod utgår från den enkla ekonomiska modellen tillgång-efterfrågan och med företagens perspektiv. Men så är ju Svenskt Näringsliv inte en neutral organisation utan navet i det utomparlamentariska högerpolitiska nätverket som lobbar för liberalkonservativa lösningar i alla hörn. En titt på Svenskt Näringslivs publikationer och debattinlägg visar ett stort intresse för den offentliga tjänstesektorn som en potentiell lönsam företagsmarknad.

Fölster en inflytelserik ekonom

Stefan Fölster är ofta anlitad som utredare och expert i många andra sammanhang. Han ingår t ex i styrelsen i Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), som är en självständig kommitté under Finansdepartementet. Styrelsen består av ledamöter (högst femton) från forskarvärlden och den offentliga förvaltningen. Dess huvuduppgift beskrivs som "att bredda och fördjupa underlaget för budgetpolitiska och samhällsekonomiska avgöranden, liksom att belysa frågor om den offentliga sektorns effektivitet och produktivitet".

I public servicekanalen SVT:s nyhetsprogram är också Fölster flitig anlitad för expertutlåtanden. I ett och samma nyhetsprogram förra året uttalade han sig tre gånger om tre olika samhällsföreteelser och bytte bara kavaj (men det kallas tydligen inte ställningstagande journalistik). På DN:s debattsida är Fölster självskriven.

En kostsam modell för samhället

I den jämförande undersökningen ingår sju länder och utredarna har nogsamt inte tagit med USA, som är föregångslandet för en konkurrensutsättning av och utförsäljning av offentlig vårdsektor. Det är känt att modellen med upphandling från privat sjukvårdsföretag är oerhört kostsam för USA:s skattebetalare och att miljoner människor står utanför det privata sjukförsäkringssystem som är inbakat i modellen. I USA kontrollerar ett fåtal stora företag genom komplicerade ägarnätverk sjukvårdssektorn som helhet.

Att inte ha råd med en privat sjukförsäkring är den mest avgörande faktorerna för att hamna i fattigdom visar bland annat Economic Policy Institutes (EPI) kartläggning av fattigdom i USA. Om tillgången till vård mäts genom längden på vårdkön försvinner alla de som inte ens ställer sig i vårdkön för att de inte har råd till behandlingen.

"Flera europeiska länder har dock inga köer alls i sjukvården. Någon debatt om gräddfiler

förekommer inte heller i dessa länder" argumenterar Fölster och Morin. Men att det inte finns någon debatt om gräddfiler är inte detsamma som att det inte finns några gräddfiler.

Utredningen lyfter fram Tyskland och Frankrike som de goda exemplen. Båda länderna har stor konkurrens i sjukvården, har hög andel privata sjukhus och markanden för privata sjukförsäkringar växer, förklarar utredarna. Och gynnsamt för sjukvårdsföretagen finansieras sjukvården med offentliga medel. Hur den totala kostnaden för samhället skulle bli lägre med vinstdrivande privat sjukföretag som subventioneras med skattemedel har Fölster och Morin svårt att ge en hållbar förklaring på.

Ideologiska beslut

Debattartikeln slutar med att Kanada använder den ökade konkurrensen i Sverige som inspirationskälla. De kan ha sneglat på det beslut om att all akutsjukvård i Stockholm ska upphandlas, som för lite sedan drevs igenom av den borgerliga majoriteten i Hälso- och Sjukvårdsnämnden. Inför det beslutet hade landstingsrevisorerna granskat tidigare upphandlingar och funnit högre kostnader för verksamheten men kunde inte notera någon förbättring i kvaliteten.

I artikeln sägs att landstingen i Stockholm, Västmanland och Stockholm, där konkurrensutsättningen är störst har lägst vårdköer. Det stämmer inte med reportage om att smärtlindringsavdelningen för cancerpatienter på både sjukhusen i Lund och Malmö har så stor brist på personal att de riskerar att stänga över sommaren.

Ett subventionerat företagande

Det företag som vill driva ett sjukhus, ett servicehem eller en vårdcentral privat kan köpa ut den billigt från den offentliga förvaltningen, som oftast är statlig. De stora kostsamma investeringarna är redan gjorda det är bara att ta över och då är det enkelt att höja lönen för de högre tjänstegrupperna. Som grädde på moset fortsätter skattemedel att finansiera verksamheten men den vinst som kan göras genom besparingar och avgifter går till företagsledningen och inte tillbaka till den gemensamma penninginsatsen. Går företaget i konkurs tar det offentliga över verksamheten. Ett nästintill riskfritt företagande.

I linje med GATS

Av en händelse överensstämmer utredningens slutsatser med vad GATS-avtalet (General Agreement on Trade in Services) öppnar upp för, men även på andra områden än vård. EU driver på att GATS-avtalet, som ingår i Världshandelsorganisationens (WTO) regelverk, ska sys ihop innan årets slut.

När Fölster och Morin ger en känga åt att Kanadas premiärminister Jean Chrétien, som sägs ha köpt sjukvård åt sin son i USA är det precis en sådan konsumtion som kan komma att öka med GATS-avtalen. Kanadensare åker för övrigt till Kuba för att köpa ögonoperationer.

De som har råd konsumerar specialbehandling i andra länder. En sådan utveckling kan innebära att ett litet land enbart satsar på just den specialistbehandlingen i konkurrenssyfte och utveckling av annan vård får stå tillbaka.

Nytt språkbruk

Som en detalj är det intressant att notera formuleringarna i Fölster/Morins debattartikel. Fram till runt 1990-talet har högern desinformerat om att jämlikhet felaktigt skulle betyda likformighet. För att sen välja att inte nämna ordet alls.

I den aktuella utredningen och i debattartikeln dyker plötsligt jämlik upp. Då mäts den statiskt i siffror för statistik passande för det mål man vill nå.