Torsdag 13 mars 2003
Störst och mest är bäst. Det är en slogan i amerikanskt och kapitalistiskt tänkande. En slogan kan bli en doktrin. Ta exempelvis överkapaciteten i USA:s militärstyrka. Det vimlar av massförstörelsevapen, fysiska, kemiska såväl som biologiska.
Med den kapaciteten gäller det att sätta igång krigsförberedelser som om man angrep en annan stormakt. Och kalla angreppet försvar.
Vad är det för militärmakt, vars befolkning USA nu riktar sina stridspetsar, kärnvapenbestyckade missiler och splitterbomber mot? The Transnational Foundation for Peace and Future Research, TFF, har tittat på fakta i den amerikanska underrättelsetjänsten CIA:s omvärldsanalyser.
USA:s militära utgifter är cirka 400 miljarder dollar, vilket motsvarar nästan 50 procent av världens totala militärutgifter. Storbritanniens militära utgifter är cirka 32 miljarder dollar.
Iraks militära utgifter är 1,3 miljarder dollar, vilket är 0,3 procent av USA:s utgifter. USA och Storbritannien har omkring 200 000 soldater och mycket avancerad utrustning placerad i Iraks närhet.
TFF har också räknat på styrkeförhållandena mellan angripare och den angripne. Irak mot USA är 1:308, Irak mot USA och Storbritannien är 1:332.
Skillnaderna i kapitalresurser är ännu större. Men om USA anfaller Irak är oljan tänkt att finansiera kriget. Officiella siffror säger att krigsnotan ligger på mellan 50 och 100 miljarder dollar, men många bedömare nämner högre siffror.
TFF:s Christian Hårleman, som tjänstgjort i fredsbevarande styrkor, har varit i Irak för att samla information, senast i januari i år. Han skriver i sin artikel Iraks armé på pappret, på film - och i verkligheten i anslutning till CIA:s siffror att Irak på pappret fortfarande har en slagkraftig armé. Det handlar om närmare 3 000 stridsvagnar, drygt 2 000 artilleripjäser, raketpjäser, tusentals bepansrade transportfordon, drygt 300 stridsflygplan och möjlighet att mobilisera runt 400 000 soldater.
Men verkligheten skiljer sig från pappret. Tolv års sanktioner har gjort det svårt att hitta reservdelar och underhållet av de militära medlen har eftersatts. Den irakiska militärstyrkan står sig slätt mot modern militärteknologi. Teknologin var avancerad redan under Gulfkriget, men tolv år senare har den tagit flera steg i finesser. De amerikanska och brittiska flyganfallen mot militära mål inom den så kallade flygförbudszonerna, som pågått under fyra år, har gjort sitt till för att punktera den irakiska armén.
Hårleman jämför även den mänskliga styrkan 1991 och läget idag efter sanktionerna. Idag finns ingen ekonomisk reserv. Bristerna i hälso- och sjukvård tär på människors hälsa och förhoppningarna hos folket. De är beroende av hjälpsändningar, som de betalar själva genom Iraks olja. Ett krig slår ut matpaketsdistributionen sönder och finansiärer till matransoner får sökas utifrån.
Hårleman häpnar över att de människor han mött i Irak ser så lugnt på tillvaron.
Läs mer:
"Ett krig måste undvikas"
Irakkriget
Men när Yelah dessutom påpekar att det finns stora problem med sexism och machobeteende inom vänstern, så börjar RF spotta.
Varför så arga hörni?
Yelahs redaktion