Förutbestämd
försämring av välfärd

Nedskärningar i välfärden i Tyskland har lett till proteströster i det tyska delstatsval söndagen den 19 september , som bland annat gav framgångar för de nazistiska partierna nationaldemokratiska partiet NPD och Tyska folkunionen DVU. Det är en genomgripande förändring av socialförsäkringssystemet som fått väljare att proteströsta.

I Sverige meddelade regeringen den 23 september att socialförsäkringar ska utredas. Utredningen ska vara underlag för en parlamentarisk utredning om hela socialförsäkringsområdet.

Sommaren 2003 satte den tyska regeringen igång ovisshet och ångest hos långtidsarbetslösa genom att ett sextonsidigt bristfälligt formulär sändes ut till dem. Personal på arbetsförmedlingar hade inte fått tillräcklig information om formulärets innebörd eller hur det skulle fyllas i. Det är viktigt att fylla i formuläret rätt eftersom det ligger tillgrund för bedömningen av ersättningsstöd i det nya systemet. Det förslagna nya systemet går förenklat ut på att slå samman arbetslöshetsförsäkringen och socialbidraget.

Parlamentarisk utredning av socialförsäkringar planerad

Ett mål i EU är att göra social- och arbetsmarknadsförsäkringar likartade i medlemsländerna - det går under det övergripande EU-målet harmonisering. Statsminister Göran Persson har länge pratat om att det svenska socialförsäkringssystemet ska ses över och har då menat alla områden. Regeringen har nu tillsatt en utredning där a-kassa, föräldraförsäkring och pension är borttaget. Fokus ligger på sjukförsäkringen, "på arbetslinjen och frågor som har sin grund i ohälsa. Socialförsäkringssystemet ska vidare vara långsiktigt finansiellt stabilt." Det spekuleras att det kommer förslag att socialförsäkringen ska utformas som pensionssystemet med en egenavgift för individen. Betänkandet om utredningen om sjukförsäkringen ska vara underlag för en parlamentarisk utredning som ska ge förslag till en förändrad socialförsäkring. Den inleds i november 2006 och Anna Hedborg direktör för Riksförsäkringsverket (RSV), är utsedd till utredare. Riksförsäkringsverket gjorde i somras en undersökning om kunskap om och attityder till sjukförsäkringen (Refina/IFS). Anna Hedborg hänvisade till den i sin debattartikel Trötta sjukskriver sig i Dagens Nyheter (den 17 september).

Myndighet bedömer vad som orsakar nedsättande arbetsförmåga

I RSV:s undersökning visade det sig att nio procent tyckte att man kunde vara hemma vid konflikt med chefen eller arbetskamrater och fyra av tio tyckte att trötthet var en orsak att sjukskriva sig. Detta anser Hedborg är missbruk av sjukförsäkringen.

Vi kan i artikeln konstatera att Hedborg utnämner sig själv till läkare. Hon bestämmer vad som kan definieras som sjukdom. Psykiska tillstånd som gör att arbetsförmågan är nedsatt har Hedborg bestämt inte är likvärdigt med fysisk nedsatt arbetsförmåga.

Konflikt på arbetet som kan innehålla mobbing är psykiskt påfrestande. Om en arbetsplats har konfliktsituationer som nonchaleras visar det att det är något fel i arbetsorganisationen. Problemets kärna löses då inte med en upplysning om regler i en sjukförsäkring.

Vi bestämmer över er för ert eget bästa

Trötthet kan vara ett utslag av försörjningssituationen. Hedborg skriver att det är särskilt yngre personer som använder sjukförsäkringen på ett "alltför lättvindigt sätt". "Är man dessutom lågutbildad och kvinna är sannolikheten än större att man har en "generös" syn på när man kan använda försäkringen. " Lågutbildade kvinnor har ofta låg lön och jobb där de inte har något inflytande över arbetsuppgifterna de utför. Om de är ensamförsörjande med barn jobbar de ofta deltid för att ta hand om barnen. Deltidslönen räcker inte till försörjning och de får ta extrajobb. I en sådan situation är det lätt att tröttheten kan bli så påfrestande att det inte går att jobba. Då säger Hedborg att de ska ta ut semester. Den som behövs till de dagar då dagis är stängt eller de är skollov och barnen är hemma och behöver tillsyn. Ta tjänstledigt då! Och få ut än mindre än vad som redan är en inkomst i månaden som är knapp för en familj att leva på.

Riksförsäkringsverket ska nu gå ut i en "kraftfull kampanj" och upplysa oss om försäkringsvillkoren. Hedborg avslutar med en moraliserande "vi vill bara ert eget bästa-ton" och skriver att budskapet kan "upplevas som hårt och okänsligt" men " om vi i dag inte försvarar vår gemensamma försäkring kommer vi inte ha råd att ha den kvar som den ser ut i dag. "

Det är klart att om sjukförsäkringen missbrukas i stor utsträckning, till exempel genom att sjukskriva sig för att jobba svart eller att används i stället för arbetslöshetsförsäkring, så kommer det inte finnas tillräckligt mycket pengar att fördela till dem som är sjuka. Det är en fråga om solidaritetstänkande, men ett solidaritetstänkande är något som inte ingår i det kapitalistiskt system som vi har i dag.

Många står helt utan socialförsäkringsförmåner

Det som skyms i utredningar och program, men också ofta i protester och kritik mot dessa nedskärningar är att det finns många människor som är arbetslösa och enligt reglerna inte är berättigad till arbetslöshetsersättning. De har socialbidrag. Ytterligare en grupp människor som saknar eller har tillfälliga uppehållstillstånd har tillfälliga jobb med usla timlöner och står helt utan socialförsäkring. Blir de eller deras barn sjuka får de ingen ersättning, de nekas semester och semesterersättning och de får inga pensionspengar.

Socialförsäkringen läggs inte om för att inkludera fler som är berättigad till stöd eftersom de bidrar till samhällets välfärd. Den läggs om för att fler ska ut ur ersättningssystem och att individen ska ta en större egenkostnad för att inte ha jobb. En sådan omläggning kan få en i Sverige ganska liten branschnisch privata sjukförsäkringar att bli objekt för kapitalspekulation. Branschen kommer också att ge tillfälle för några nya jobb som förmodligen ersätter några som tas bort.

Finns jobb till alla arbetslösa?

När det pratas om åtgärder för att långtidsarbetslösa - exempelvis bortåt 20 procent arbetslösa i östra Tyskland - tas det sällan upp om det verkligen finns jobb för dem alla.

Samtidigt som det planeras åtgärder för att få ut långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna på arbetsmarknaden finns en politisk lobby för en selektiv arbetskraftinvandring. Den invandring som inte är selektiv ska däremot regleras hårdare.

I SVT:s samhällsprogram Agenda tas arbetsmarknadspolitik upp i samband med Tysklands politiska stålbad och de protester det har utlöst. Fackförbundet SACO:s ordförande Anna Ekström säger att det i Lissabonsstrategin som går ut på att EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi (2010) finns det "smarta recept" för att skapa nya jobb.

Kapitalism syftar inte till att bekämpa arbetslöshet

Viktigt att nämna när det gäller arbetsmarknadspolitik är att i kapitalismens idéer och tankar finns inte något om att skapa jobb eller att bekämpa arbetslöshet, utan de utgår ifrån att fixa vinst till ägare av företag och kapital. Så hur kan då mer kapitalism ge mer jobb åt fler? Ja, möjligen genom att lönerna sänks så lågt att anställda måste har tre jobb för att kunna försörja sig. Det kan ge högre sjukdomstal. Men om arbetsrättsregler ändras kan arbetsgivare avskeda de som de tycker är sjuka eller vars barn är sjuka för ofta. Då är det skattefinansierade socialbidraget som blir räddningen.

Inget nytänkande tillåts

Det ständigt återkommande argumentet när det skärs ner i välfärd, välfärdstjänster avgiftsbeläggs eller de avgifter som redan finns höjs, välfärdstjänster privatiseras och tar inrullningen av pengar ut ur omloppssystemet, är att det görs för att försvara de förmåner vi har. Den förklaringen ifrågasätts sällan. Utgångspunkten ska vara att välfärd ska anpassas till vad samhällssystemet - i dag det kapitalistiska systemet - behöver. Att samhällssystemet, som aldrig är fastlagt för evigt, kan förändras för att upprätthålla en välfärd byggd på solidaritet är en utgångspunkt som inte passar trenden.

Anna Ekström är Sveriges representant i EU:s högnivågrupp för sysselsättning. Hon får i Agenda frågan om det behövs mer kapitalism i arbetsmarknadspolitiken. Hon skruvar lite på sig inför ordet kapitalism och svarar att "det behövs mer marknad". Hon anser att det ska vara en starkare koppling mellan produktivitet och löner. För den som lyckas bra i produktionen ska det märkas i lönekuvertet, säger hon. Politiker, jurister, tjänstemän i EU-byråkratin, polis, militär, fackföreningsstaber, arbetsgivarföreningsstaber, den växande mängden övervakningsjobb är exempel på yrken som inte innehåller produktion, varken varu- eller tjänstproduktion.

Andra yrkesområden där det råder brist på arbetskraft, i synnerhet vård, omsorg och skola, är jobbens innebörd inte att utföras i vinstsyfte, vilket är den rådande definitionen på lyckad produktion. De områdena finns det en politisk lobby för att göra till tjänsteproduktion så att de kan göras pengar på.

Skattesubventionerad sänkning av bolagsskatt

Om det inte pratas om "smarta lösningar" som ofta handlar om att ändra arbetsrätten så att arbetsvillkoren bli otryggare, vilket dock inte Ekström ser som en generell lösning i EU, så pratas det om lägre skatter.

I de uppmärksammade valen i delstaterna Sachsen och Brandenburg i Tyskland fick det kommunistiska partiet PDS med 28 procent av rösterna i Brandenburg. I valkampanjen skyllde NPD och DVU problemen på invandrare som de påstår utnyttjar den tyska välfärden, fast det är tvärtom att invandrade personer och papperslösa håller välfärden uppe. PDS hade i sin valkampanj förslag om att ta ut mer skatter av storföretag, som förmodligen i Tyskland precis som i Sverige får stora statssubventioner (som tas från skattepengar).

Skattetryck är ett ord som högern i Sverige via media lyckats få in i det allmänna tänkandet om skatter. Så fort det knystas om en reglering för multinationella företag i Sverige, hotar ledningen eller styrelsen med att flytta huvudkontoret till ett annat land. På senare tid har ekonomer sett detta som ett hot utan grund.

Dogmen att vi får fart på ekonomin och kan behålla välfärden genom att locka till oss kapitalinvesteringar utifrån i nyetablerade företag eller uppköp (som är vanligare) gör att vi får in mer skatter och "kunnigt folk" flyttar hit är inte så enkel lösning som det låter.

Ger skatteparadis fler långsiktiga jobb?

Är det så säkert att fler multisar ger stora skatteinkomster? Bolagskatten i Sverige är 28 procent. Bolagsskatt under 30 procent betraktas som ett skatteparadis. I år har Sverige infört nya bolagsskattregler som innebär att det blir lättare för företag (och då pratar vi stora multinationella företag) att ta hem skattefria vinster och att föra ut vinster skattefritt till andra länder. Det senare görs genom ett svenskt holdingbolag. Anders Larsson, som är skattekonsult på Lindesbergs Grant Thornton, säger till Svenska Dagbladet (den 18 september) att han tror att regeln kom till efter att det delprivatiserade statliga bolaget Telia sålde Eniro via Holland och tjänade fyra miljarder skattefritt.

De nya bolagsskatterna öppnar inte bara för skattetrixande mellan länder utan ger också bättre avdrag och att det går att låna till finansiering av dotterbolag. Anders Larsson säger nöjd till Svenska Dagbladet: "Det som fick pusslet att bli komplett var ändå när man den 1 juli förra året gjorde vinsten vid försäljning av dotterbolag skattefri. "

Vilken betydelse vi ger välfärd beror på vilken samhällssyn vi har. Vår syn på hur vi vill att samhället ska vare bestämmer också vår syn på välfärd; om välfärd ska omfatta alla eller de flesta och hur den ska finansieras. När underlag för beslut om genomgripande förändringar framställs borde förslagen också redovisa den samhällssyn som de hör hemma i. Då kan vi lättare dra slutsatser om konsekvenser av förslag till förändringar. Konsekvenser som kan vara att systemtänkande öppnar för rasistiska, fascistiska och nazistiska rörelser.