Senaste nytt
2008-09-20 12:57
Malmö: 700 dansade på
gatan
2008-09-19 14:20
Malmö: Alla älskar
Maud!
2008-09-18 20:25
Malmö: Deportationsfri
dag
Tipsa en kompis om denna artikel Skriv ut denna artikel Tisdag 08 mars 2005

Global exploatering av
kärlek och omsorg

Barnskötare, hembiträden, städare och personliga assistenter jobbar i en global industri som tillhör de kommande tillväxtmarknaderna. Statligt subventionerad hemhjälp i en familj som är fullt frisk blåser upp till debatt då och då, men då med en socioekonomisk syn som utgår ifrån en ekonomisk analys. Ibland läggs det också in en nödvändig granskning om rasism. Men sociopsykologisk granskning är det tunt med.

Tänk dig att vara osynlig, att som vuxen behandlas som ett barn, men samtidigt krävas vara en ansvarsfull förälder till ett barn som du inte är förälder till, att avstå från att ge kärlek till ditt eget barn och käraste för att ge kärlek till en arbetsköpares barn, att som utbildad eller samhällsmedveten bli sedd som du inget vet och inte kan läsa eller skriva, att ständigt bli misstänkt som tjuv och att vara soptunna för arbetsköparnas relationsproblem. Det är vardag för de hundratusentals kvinnor som jobbar med hemtjänst i privata hem.

Det är inte så enkelt som medelklassen "på väg upp" kan göra det till när de säger jag betalar vitt för min barnflicka eller hushållstjänst (hembiträde och städare ger fel associationer). "Och vår barnflicka, nannie, städhjälp är som en i familjen. " Hembiträden, trädgårdsarbetare, biltvättare, barnskötare, städhjälp, personliga assistenter i privata hem vill bli sedda att ha ett eget liv, en egen familj inte tvångskollektiviseras in i arbetsköparens familj. Att vara "en i familjen" betyder också att du ska ställa upp för familjen och inte ska säga nej till att jobba på din ledighet.

2003 kom boken Global Woman: Nannies, Maids and Sex Workers in the New Economy, med Barbara Ehrenreich och Arlie Russell Hochschild som redaktörer. I inledningen står att de kvinnor som åker världen över för att jobba som hembiträde och barnskötare i familjer ofta hamnar långt ner på den feministiska dagordningen, särskilt som subjekt.

Kvinnors migration för arbete i rika länder är inte enbart negativt för kvinnor. Bland dem finns kvinnor som är nyfikna på omvärlden, bryter sig loss från en alkoholiserad och våldsam man, och för många av dem växer deras självkänsla med deras erfarenheter utomlands. Trots sin osynlighet och inlåsning (bildligt och ibland även bokstavligt) i privata hem har de skapat internationella nätverk. De har en erfarenhet av globalisering, den nya ekonomin och feminism, men deras röst hörs sällan som aktör.

Inom vänstern är brain drain (dränering av högutbildade) en vanlig kritik mot den rika världens exploatering av utvecklingsländer i skuldkris. Män inom vänstern tar gärna en högutbildad taxichaufför (ett könsmärkt yrke) från icke-västerländska länder som exempel på att arbetsmarknaden har en rasistisk struktur. Men care drain (dränering av omsorg) uppmärksammas inte. Att högutbildade kvinnor från utvecklingsländer torkar skiten efter familjer (mest vita) med hög inkomst i rika länder (inte bara i västvärlden) och ger kärlek och omsorg till deras barn nämns sällan. Och det har förstås att göra med maktordningar kring kön i samhället.

Att köpa hushållstjänster är mäns sätt att slippa ifrån hushålls- och omsorgsarbete i hemmet - det som är en nödvändig del för jämställdhet. När hans förvärvsarbetande kvinna inte längre går med på att gå på andra skiftet i hemmet och inte nöjer sig med att få en present då och då köper han, om han har råd, tjänsten - som oftast utförs av en kvinna från utvecklingsländer - och gör samtidigt sin kvinna glad. Också i ett samkönat förhållande mellan kvinnor eller män och i ensamförsörjande hushåll kan också ett fett bankkonto eller jobbonus gå till köpta hushålls- och omsorgstjänster. En överföring av mönster som är skapade i maktstrukturer i samhället.

Kvinnor har också sitt ansvar i de maktutövningar som de som utför hushålls- och omsorgstjänster i privata hem utsätts för. Ett genussystem, eller om man föredrar att prata om patriarkat, upprätthålls av både män och kvinnor. Det är också vanligen kvinnan i en familj som blir bossen för tjänstefolket. Kvinnor ställs mot kvinnor och den härskande kvinnan kan inte fråntas allt ansvar med hänvisning till att det finns en patriarkal struktur i samhället. Den går att förändra.

Men vad är det de välbeställda betalar för och vilka är de som utför tjänsterna, vilken roll sätts de i och vad får de försaka när de tjänar lite mer än vad de kan tjäna hemma?

Hushålls- och omsorgsarbete i hemmet har traditionellt gjorts till något osynligt. Tallriken som står kvar på bordet, sportkläderna i tvättkorgen har en osynlig hand tagit hand om och gjort till rena igen. Och hur det gick till ska man inte tänka på. Lite som i ett dataspel. Den roll som hembiträden, städare i privata hem, barnskötare och personliga assistenter i privata hem måste ta är att vara osynlig. Den osynliga har inget eget liv, ingen familj, ingen bakgrund. Betald osynlighet är en metod som bryter ner en individ psykiskt, men också socialt.

Priset för osynlig uppassning ställs mot arbetslöshet, fattigdom eller ekonomisk knapphet i hemlandet. En situation som utnyttjas av de privata arbetsköparna som är nästintill oåtkomliga för insyn om brott mot arbetsrätten.

Kvinnorna som jobbar i den globala hemtjänsten, som ska se likadan ut världen över, kommer från främst från Sri Lanka, Filippinerna och Central- och Sydamerika, men också från till exempel Vietnam, Thailand, Laos, Kina, Indien, Albanien, Bulgarien, Lettland, Colombia, Peru, Marocko och Etiopien. Kvinnorna kan vara singel, men många har barn. De lämnar sina barn för att ta hand om och ge kärlek till andras barn i USA, Kanada, Europa, Hong Kong och Saudiarabien, och de går igenom en stark psykologisk påfrestning. Det gör också deras barn som ibland inte får träffa sin mamma, och kanske inte sin pappa heller, mer än en gång om året eller med flera års mellanrum.

Många kvinnor som reser ut i världen för lågavlönat servicejobb i privata hem har en bra utbildning (ibland bättre än kvinnan i den arbetsköpande familjen) men lönen för lärare, verksamhetsledare, sjuksköterska, ingenjörer i hemlandet är så låg att de inte kan försörja familjen. Flera av dem som inte har bra utbildning vill ge sina barn en sådan chans. Priset de får betala är att inte få vara med dem när de utvecklas som barn.

Deras service inkluderar emotionellt arbete. Det talas om global heart transplant. "Vi lär våra barn att kärlek inte kan köpas för pengar, och sen går vi direkt ut och köper det åt dem", skriver Susan Ceever i sitt bidrag i Global Woman.

I västvärlden exotiseras den färgade kvinnan från den icke-västerländska världen som kärleksfull, omsorgstagande av naturen eller genom familjekulturen "därborta". Kvinnor från Filippinerna och Sri Lanka är favoriter - "i de länderna älska man barn och de städar noggrant". Och till mycket bra pris om arbetsköparen kan hota med att avslöja för polisen att deras uppehållstillstånd gått ut.

Anki Bengtsson


Fler texter av Anki Bengtsson

Relaterade mailadresser:
Anki Bengtsson
Yelahs redaktion
ANNONSER
http://yelah.net/butiken/product=73
http://www.yelah.net/articles/information20071218
http://www.arbetaren.se/prenumerera
http://www.uppmana.nu
http://www.stefanbergmark.se/
http://www.mutvitzkaffe.org/