Torsdag 30 juni 2005
Direktdemokratin däremot bygger på raka motsatsen. Att de politiska besluten fattas direkt och oförmedlat, av människor tillsammans. Ett grundläggande kriterium är att människor har möjlighet att såväl väcka frågor, diskutera och debattera, rösta och, framför allt, har makt att verkställa besluten.
Men Aktiv Demokrati försöker ändå profilera sig som "Sveriges enda direktdemokratiska parti på riksplanet". Enligt egen utsago är de ett parti som "saknar egen politisk ideologi" och ser som sin "främsta uppgift att föra fram folkviljan och representera folket". Men det går inte att komma ifrån att kvadraten inte är cirkelformad, oavsett hur gärna man skulle vilja att så var fallet.
Aktiv Demokrati bygger sin direktdemokratiska vision på tre "ben". Folkmakten, som består av folket i sig och deras delegater, Exekutiva makten, utförare som tagit på sig uppdrag från folket. Både delegaterna och den exekutiva makten ska utses av det som kan kallas det "tredje benet": Demokratisystemet.
Vad Aktiv Demokrati något förenklat visionerar om är en "lättbegriplig internetbaserad demokrati". Människor ska kunna lägga förslag, rösta på dem, utse delegater, "utbyta idéer och tankar" och läsa alla statens offentliga dokument. Demokratisystemet ska bli "den största mötesplatsen på internet för politiska diskussioner som rör svensk politik".
E-demokratin är ett slags postmodern yrvaken dröm om internets revolutionerande potentialer. Nätet har förvisso en obestridlig potential för demokratisering, men begränsningarna är tydliga. Den första och mest allmänna begränsningen handlar om tillgången. Vi kommer förmodligen aldrig att uppnå en hundraprocentig internettillgång bland befolkningen, åtminstone inte i hemmet. Och det räcker inte att ha en ambition, som Aktiv Demokrati, att biblioteken ska täcka behoven. Eller att "internet ska ingå i existensminimum". En demokrati som inte kan garantera alla lika möjligheter att delta på samma premisser kör så att säga av banan redan innan kvalheatet.
Dessutom är internet opersonligt och anonymt. Det skapas inga relationer mellan människor och därmed skapas heller inte samma ansvarskänsla som när man möts öga mot öga. Vi kan ta kvällstidningarnas "opinionsundersökningar" på nätet som exempel. Här ombeds människor att ha en åsikt i en viss fråga, åsikten är bara ett musklick bort. Men den som röstar behöver inte se någon i ögonen när han eller hon klickar i sin åsikt, inte föra någon argumentation för sin uppfattning, inte höra några motargument. Bara tycka och trycka. Självfallet sätter jag inte några absoluta likhetstecken mellan kvällspressens fullständigt oseriösa nätfrågor och Aktiv Demokratis med säkerhet välvilliga ambition. Men exemplet illustrerar problem med en demokrati där inga möten sker öga mot öga.
En annan sak som är tvivelaktig med Aktiv Demokratis vision är den utelämnade diskussionen om direktdemokratins innehåll. I partiets program diskuteras bara form. En form för beslutsfattande ska ersättas med en annan.
Människor ska rösta i de "relativt få frågor som de känner sig berörda av direkt eller indirekt". Beskrivningen kan låta tilltalande men i botten ligger ett antagande om att människor inte vill lägga ner så särskilt mycket tid på politik. Och många demokrativisioner som förordar mer deltagande, låter sig ofta avvisas med argumentet att människor varken har TID eller LUST att engagera sig politiskt. Här det blir viktigt att diskutera just innehåll.
För en frihetlig socialist är inte direktdemokrati bara en ny form för beslutsfattande. Det handlar om en vision om ett dialektiskt samspel mellan form och innehåll som ska skapa en ny social ordning, ett nytt kulturellt klimat och "nya människor". Ambitiöst. Jo. Direktdemokratin förutsätter nämligen rejäla ingrepp i den sociala ordningen, den förutsätter förändrade materiella förhållanden och förändringar i det kulturella klimatet. Om människor inte har samma möjligheter att delta, och maktresurserna inte fördelas lika, blir direktdemokratin meningslös. Nu kan ju var och en räkna ut att för detta krävs exempelvis mindre arbete, jämlikhet, ekonomisk såväl som social, ett nedbrytande av maktstrukturer. En verklig direktdemokratisk vision måste utgå från att människor är politiska varelser, med en vilja att engagera sig och vara med och fatta de beslut som rör samhället.
Att Aktiv Demokrati inte har funderat något vidare över innehållet är tydligt eftersom deras version av "direktdemokrati" i stora drag bara ersätter det passiva valet av en parlamentarisk församling vart fjärde år med en ansvarsbefriad och anonym tillvaro bakom en dator. De riskerar bara att med sina luddiga föreställningar lura folk att det finns något sätt att skapa direktdemokrati med mindre än att parlamentarismen avskaffas, och med det partiväsendet och med det statsapparaten i sig. Det går inte att kombinera en centralstyrd statsmakt med direkt demokrati.
Det behövs inte ännu en teori om hur vi ska kunna förhindra att människor får verklig makt och inflytande över sina liv och sina samhällen. Aktiv Demokrati pratar mest aktivt nonsens.