Visst minns vi 11
september

Med en historisk tillbakablick på Chile mellan 1958-73 kan man få en förståelse för varför Pinochets diktatur kom till makten just den 11 september 1973.

När Salvador Allende och kommunistpartiet var 3 procentenheter från att vinna det chilenska presidentvalet 1958 bestämde sig Washington för att ta det socialistiska klimatet på allvar. USA beslutade att valet 1964 inte skulle lämnas åt det demokratiska ödet.

1961 inrättade Kennedyadministrationen en valkommitté av höga tjänstemän från utrikesdepartementet, Central Intelligence Agency (CIA) och Vita huset. I Santiago inrättades en samarbetskommitté av ambassadfolk och CIA. Deras projekt/operation gick ut på att skaffa kontakter i det chilenska samhället och med politiska partier, samt skapa propagandistiska och organisatoriska mekanismer som kunde påverka viktiga delar av befolkningen.

Målet var att utbilda och mobilisera antikommunister bland bönder, fackföreningar, studenter och fattiga. En särskild vikt lades på att förmedla skrämselpropaganda till kvinnor som traditionellt sett var mer religiösa än männen och därför kunde skrämmas upp lättare av det "gudlösa kommunistspöket".

Exempel på propaganda var radioreklam som innehöll ljudet från en kulspruta följt av en kvinna som skrek att "kommunisterna har dödat mitt barn". Andra skrämseltaktiker kretsade kring varningar för att vänstern skulle komma att konfiskera egendomar vid en socialistisk valseger. Man hänvisade till Sovjet och Kuba som skräckexempel och affischer som tapetserades upp runt om i landet visade barn med hammaren och skäraren stämplade i pannan.

Amerikanska valkommittén utsåg istället kristdemokraten Eduardo Frei som sin favoritkandidat. Han var den mest sannolika konkurrenten till Allende, varefter CIA finansierade och deltog i kristdemokraternas valkampanjer inför 1964-års val. De sponsrade partiet med omkring 20 miljoner dollar samtidigt som CIA också ledde egna projekt som syftade till att underminera Allendes stöd. Operationen lyckades över förväntan. Frei fick 56% av rösterna mot Allendes 39%.

Varför sågs Allende som ett sådant stort hot att världens mäktigaste land satte in dessa resurser? I en rapport från senaten beskrivs det hur Allendes program avsåg att omfördela inkomsterna (46% av inkomsterna gick till 2% av landets invånare) och omforma ekonomin genom nationalisering av de största industrierna, bland annat kopparbolagen.

En jordreform var också på tal liksom förstärkt handel och samarbete med socialistiska länder. Enligt offentliga dokument idag bekräftas hur USA befarade att ett sådant program skulle göra Chile självständigt gentemot den amerikanska utrikespolitiken och de transnationella bolagen. Mellan presidentvalen 1964 och 1970 fortsatte därför USA sina projekt för att misskreditera den chilenska vänstern. I det senare valet gav USA pengar till ett utbrytarparti för att splittra socialisterna och Allendes potentiella väljare.

På ett säkerhetspolitiskt möte 1970 sade Henry Kissinger som var den amerikanske presidentens närmste rådgivare: "Jag förstår inte varför vi ska stå och se på när ett land blir kommunistiskt på grund av den egna befolkningens ansvarslöshet."

I anslutning till mötet beviljades ytterligare 300 000 dollar för operationerna mot Allende. Men trots USA:s interventioner så vann ändå Allende valet med klar majoritet.

En vecka efter segern träffades Nixon, Kissinger och CIA-chefen, ett möte som dokumenterades och där det framgår att de tre ansåg sig tvungna till att "rädda" Chile trots riskerna och att budgeten för det beräknades till minst 10 miljoner dollar till. Under mötet beslutades att de skulle rikta in sig på både propaganda och att få Chiles ekonomi att braka ihop genom olika slags sanktioner. Nixon och Kissinger tillade att ett mord på Allende inte heller var ovälkommet. Ett dokument från Vita huset diskuterade olika möjligheter för att genomföra det.

Strategierna påverkade Chile negativt och utlöste ekonomisk panik. Medierna användes flitigt, tevebolag och press (från olika länder) sattes i arbete för att förmedla USA:s förvrängda nidbild av Allende och socialismen. Handel och bistånd till Chile frystes och Världsbanken förnekade landet lån mellan 1970-73.

Samtidigt som det ekonomiska biståndet drogs in ökade USA:s militära bistånd till Chile och man utbildade chilensk militär i Panama och USA. Allendes regering var trängd mot väggen och militären tvingade socialisterna att acceptera det militära biståndet. Allt medan det ekonomiska läget förvärrades i landet ledde diverse varubrister också till strejker som finansierades av USA och genererade ytterligare brister. Samtidigt mobiliserade och utbildade CIA militären till den slutgiltiga dödsstöten.

Den 11 september 1973 iscensattes kuppen, inledd av den chilenska flottan medan amerikanska fartyg och jaktflygplan låg beredda intill landsgränserna. Under en vecka avskärmades landet från omvärlden medan stridsvagnar drog fram och soldater avrättade folk som sedan lades på hög efter vägarna. Böcker brändes och tortyrcentrum inrättades. Efter kuppen kom en militärjunta om fyra man till makten. Generalen Augusto Pinochet fick ledarpositionen och en brutal diktatur tog form.

Juntan avskaffade alla politiska partier, undertryckte civila rättigheter, upplöste kongressen, förbjöd fackliga aktiviteter, strejker och kooperativa verksamheter. Tusentals chilenare fängslades, torterades och mördades.

De fascistiska systemen som juntan etablerade kombinerades sedan med en implementering av ekonomisk nyliberalism. Pinochets kontakter med ekonomer i Chicago influerade juntan till att anpassa strukturerna till doktrinen om den fria marknaden. Nästan allt privatiserades och det offentliga krympte till att endast omfatta de institutioner som skulle upprätthålla lag och ordning. Diktaturen blev ett experiment i fascistisk nattväktarstat med nyliberal agenda.

Vilka var USA:s motiv bakom kuppen? Ett år efter kuppen förklarade Gerard Ford att USA hade handlat för det chilenska folkets bästa och säkerligen för allas bästa. Ford sa att kuppen var nödvändig för att skydda de oppositionella partierna och kritiska medierna.

Han uttalade sig naturligtvis inte om vad han ansåg om juntans Chile där all opposition mot den totalitära militär- och marknadsdiktaturen var förbjuden. En CIA-undersökning daterad tre dagar efter Allendes valseger sammanfattar anledningarna som mer ideologiska än ekonomiska.

USA hade inga väsentliga nationella intressen i Chile och världens militära maktbalans var inte heller hotad av Allendes regering. Enligt CIA representerade Allendes valseger istället en psykologisk tillbakagång för USA och en avgjort psykologisk framgång för de socialistiska idéerna. För Washington fanns bara en sak som var värre än kommunister vid makten - nämligen folkvalda kommunister och socialister.