Monsantos bioteknik gör
verklighet av science
fiction

Den fria konkurrensen som WTO skulle väkta om har bidragit till världshistoriens största maktkoncentration och monopol inom näringslivet. Inte minst inom livsmedels- och läkemedelsindustrin. Vår samtids överlägsna fenomen och "underbarn" är den multinationella bolagsjätten Monsanto. Deras specialitet är genmodifierade grödor (GMO), men i laboratoriet stannar inte visionerna vid frön och grödor.

Bild:
IMC Brasilien och Yelah.net

Genom uppköpet av Seminis i januari 2005 blev Monsanto världens största bioteknologiska företag och petade ner Dupont från tronen. Monsantos rötter och bas är i USA, men har en global närvaro och finns idag på alla kontinenter och i de flesta länder - även i Sverige.

Med nyliberala vindar sprider sig Monsanto över världen likt sina genmanipulerade frön. 2004 stod bolaget för 88 procent av världens alla genmanipulerade grödor, 91 procent av alla GMO-sojabönor, 97 procent av all GMO-majs, 63,5 procent av all GMO-bomull och så vidare.

Under olika företagsnamn kontrollerar Monsanto 41 procent av världens totala majsproduktion och 25 procent av världens sojabönor. Monsantos nästa strategiska drag är att ta över marknaden för grönsaksfrön och redan i januari 2005 kontrollerade de 38 procent av världsmarknadens gurkfrön, 23procent av alla tomatfrön, 25 av alla procent lökfrön och 35 procent av baskryddorna etcetera (Statistiska källor: Monsanto, ISAAA och ETC Groups).

Under mitten av 2005 levererar Monsanto över 90 procent av utsädet till all genmodifierad skörd i världen och producerar även kemiska bekämpnings- och fertiliseringsmedel som grödorna har gjorts beroende av (Organic Consumers Org.).

GMO-grödorna tenderar också att slå ut naturliga grödor vilket har resulterat i att många (speciellt fattiga småbönder) inte längre kan välja att odla ekologiskt, utan tvingas att köpa både frön och tillhörande kemiska bekämpningsmedel från företag som Monsanto.

WTO:s patentavtal TRIPS (Trade Related Intellectual Property Rights) handlar om upphovsrätt, varumärkesskydd och patent. Med patent får en aktör ensamrätt på att tillverka, forska och tjäna pengar på en produkt/uppfinning under en viss tid.

Patentet skyddar från konkurrens och ger därför patentägaren möjligheten att antingen ta ut höga priser för sin produkt eller lägga sig på lägre prisnivåer för att konkurrera ut andra producenter.

Ett argument för patentskyddet är att det stimulerar forskning och teknisk utveckling. Alltså raka motsatsen till andra nyliberala argument som hävdar sambandet mellan konkurrens och utveckling.

Men en ny studie av US Department of Agriculture visar dock motstridiga uppgifter. Det finns tydliga samband mellan maktkoncentrationen och forskningen. Bolag med omfattande patent och monopol producerar sämre forskning i både kvalitativt och kvantitativt avseende enligt USDA.

Genom TRIPS tillåts även patentering av levande material - patent på liv - vilket tidigare bara var tillåtet i USA men nu har utvidgas till alla WTO-länder. Genpatent innebär att kunskapen om och användandet av specifika gener kan ägas privat. Ett fåtal multinationella livsmedels- och läkemedelsjättar äger idag rätten till en mängd växt- och djurartsgener och har därmed ensamrätt till att använda dem i forskningssyften och på marknaden.

Det har redan gått så långt att man nu kan patentera mänskliga gener och en trend inom genindustrin är att forska på etniska minoritetsgener. De transnationella bolagen (ofta USA-baserade) äger ibland patent på hela genkedjor av grödor som kan utgöra en fundamental basföda för stora delar av en befolkning. Det är lite ironiskt att de också kan äga själva befolkningens genbank (som fallet är gällande till exempel Islands befolkning och ursprungsfolk i Amazonas).

Fyra stora bolag äger 80 procent av alla patent på livsformer i Asien. Två bolag kontrollerar Latinamerikas sammanlagda jordbruksproduktion genom monopol på grödor och frön.

En av många förödande konsekvenser av utvecklingen är att fattiga bönder tvingas betala dyra licenser till bolagen för att få odla sina grödor (som de kanske odlat i tusentals år) eller betala gigantiska summor i böter när de stäms av patentinnehavarna. Men frågan om patent på liv är också frågan om vem som ska har rätt att kontrollera den biologiska mångfalden.

WTO-avtalet TRIPS snarare uppmuntrar än förebygger "biopiracy" vilket innebär att forskare och bolag tillgodogör sig och patenterar kollektiv kunskap hos exempelvis ursprungsfolk om växters medicinska effekter. Patentering på levande materia, ägarkoncentration och privatisering av livsmedels- och läkemedelsforskningen löper parallellt.

Trots stort motstånd vinner GMO-produkter kontinuerligt större andelar på världsmarknaden. Tack vare WTO-avtalen och andra så kallade frihandelavtal som nationella makthavare har fattat beslut om ovan huvudet på den allmänhet som sen får betala priset.

Industrins legala tillväxt är anmärkningsvärd och finner bara motstycke inom oljeindustrin som dessutom är nära länkad till såväl livsmedels- och läkemedelsindustrin. Ur olja framställer man bl.a. läkemedel, konstgödsel, syntetfibrer, bekämpningsmedel och inte minst bränslen som krävs för att transportera produkterna.

När ägandet till den första länken av matkedjan är koncentrerat till en handfull transnationella aktörer blir hela världens matförsörjning oerhört sårbar - privata bolag ser till vinst framför försäkrandet av matsäkerhet. Även om bolag som Monsanto pedagogiskt informerar på sin hemsida att de arbetar för en "bättre värld" och har "humanistiska visioner" om att utrota världssvälten. Helt i stil med Shell, Chevron Texaco eller andra oljeimperier som även de säger sig investera i en "hållbar utveckling".

Fröspridningar (bioteknologiska föroreningar) som leder till korsbefruktningar med naturliga grödor var för några år sedan ett hypotetiskt skräckscenario. Idag är det ett växande problem och verklig katastrof för många bönder.

Forskare försöker finna metoder för att uppskatta GM-föroreningar och tolka de långsiktiga konsekvenserna, samtidigt som konsumenter världen över allt fortare förlorar sina möjligheter att undvika GMO-produkter, och måste betala mycket mer för naturliga.

Bönder som väljer att odla ekologiskt får dessutom sämre villkor i konkurrensen med de billigare GMO-produkterna. När böndernas odlingar förorenas med modifierade gener kan de möta stora problem med steriliserade grödor men även bli stämda av patentinnehavarna vilket redan har varit fallet ett flertal gånger i både Nord- och Latinamerika.

Offentligt anställda forskare, jordbrukare och konsumenter står handfallna inför de mångdimensionella problemen, men Monsanto & Co fortsätter att jonglera med gener och experimentera med livets förutsättningar.

I sina privata laboratorier är de ostörda och åtnjuter skydd under de internationella handelsavtalen. Även lagen har en ägare. Liksom livet och framtiden. Mc Donalds globala snabbmatskedja är en utveckling som är jämförelsebar med GMO-grödornas spridning. I båda fallen leder det till en enorm social kostnad som får betalas av allmänheten en lång tid efter att problemen har adresserats.

Frågan om vem som ska betala för kostnaden och lidandet som bioteknologiska föroreningar orsakar är ett stort frågetecken och fortfarande vet ingen de långsiktiga konsekvenserna av leken med generna.

Den aktuella trenden idag går mot att belasta småbönder och konsumenter för skador och skuldbefria GMO-industrin. I USA har vissa delstater infört lagar som förbjuder lokala beslut över GMO-produkter.

Dessa lagar och policys är spökskrivna av GMO-industrin själv som med sin ekonomiska styrka kan föra en dyr men framgångsrik lobbing mot lagstiftarna. Lokalt som globalt.

Det skulle vara skönt att avsluta denna mörka lägesrapport med några positiva ord om att det bara kan bli bättre. Men optimismen på den genmanipulerade fronten har redan monopoliserats av Monsanto.

Ta en titt på deras hemsida www.monsanto.com och döm själva! Där sprudlar ljusa visioner om en artificiell framtid i en äkta amerikansk "Good Will"-anda.

Tyvärr har de mindre information om de rättsfall som de har varit eller är inblandade i, även om de oftast är den vinnande parten. Kanske på grund av att de inte vill vara skrytsamma eller briljerande, eller också för att rättsfallen innehåller för höga informationsdoser om vad gentekniken egentligen handlar om.

Behöver man säga något mer än att de rättsfall där Monsanto fortfarande inte har lyckats köpa över lagen på sin sida handlar om genmodifierade frön som kallas för Terminator och Traitor?

Verkligheten har kommit ikapp och överträffar alla science fiction-rysare som Hollywood någonsin har producerat. Till och med de mest konservativa domstolarna befarar att en kommersialisering av dessa "seeds of destruction" inte kan vara bra för världen. Jag känner mig manad att hålla med, fröna borde verkligen inte belasta Monsantos ansvarsfulla skaparanda.