Lösa påståenden om
bidrag till
hushållstjänster

Gemensamt för förespråkarna för bidraget är att de argumenten saknas konsekvenstänkande mer än hypoteser om nya jobb, intäkter för staten och att det gynnar den diffusa gruppen "många". Det är också vanligt att det görs en sammanblandning av bidrag och klassning av arbetet med hushållsnära tjänster, sammanblandning av att städa på hotell och sköta hushållsarbete bakom stängda dörrar i ett privat hem, sammanblandning mellan hemtjänst till äldre och funktionshindrade och hushållsnära tjänster i privata hem. Men det handlar om en skattefinansierat subvention till en grupp privatpersoner.

Fyra fackbasar - Lars-Åke Lundin, Målareförbundet, Stig Larsson, Elektrikerna, Hans Tilly, Byggnads och Hans Öhlund, Fastighetsanställdas förbund - har gått ut på Dagens Nyheter debattsida och manat den socialdemokratiska kongressen att rösta igenom skattesubventionerade hushållsnära tjänster. Men även andra fackbasar och arbetarkommuner i socialdemokraterna har talat sig varma för detta.

Välfärd för många, och mer intäkter till staten

Låt oss gå igenom de vanligaste påståenden om skattesubventionering av hushållsnära tjänster¹ för att kunna ta ställning till dem. Flera av de påståendena finns i de fyra fackbasarnas debattartikel i Dagens Nyheter (den 21 oktober, 2005), så den kan vara bas för att plocka exempel.

"Vi tillhör dem som anser att välfärdssamhället ska bevaras och utvecklas" står det i debattartikeln och det är vanligt att göra en trevlig beskrivning av välfärd för "många", när hävdandet att skattesubventionering av hushållsnära tjänster är nödvändigt. Vilka tillhör gruppen "många",?

Något som alltid framhålls av förespråkare för skattesubventionerade hushållstjänster för privatpersoner är att det ger fler jobb och större intäkter till staten. Det hänvisas då ofta till en rapport om det finska införandet av ett sådant system (Almega har till exempel gjort redan innan rapporten ens var klar).

I Västerviks arbetarekommuns motion till socialdemokraternas kongress står att de förespråkar skattesubventionen för att de vill "få en bättre skattemoral, underlätta livet för många och skaffa fler jobb som innebär mer inkomster till statskassan." Här har vi "många" igen.

Ger många nya jobb

I debattartikeln S måste ompröva inställningen till hushållsnära tjänster i DN hänvisas till Konjunkturinstitutets (KI) rapport i juni i år (Ann Öberg: Samhällsekonomiska effekter av skattelättnader för hushållsnära tjänster, 2005). De har plockat ut ett stycke som står i sammanfattningen i KI:s rapport, den som gäller bedömningen på lång sikt. Före klippet står att subventionen kan på lång sikt "leda till något högre sysselsättning på den vita marknaden." Detta under förutsättning att medelarbetstiden håller sig oförändrad räknar KI att på lång sikt kan den öka med 0.07-0, 45 procent av sysselsättningen. I sammanhanget har inte KI räknat på hur många jobb som försvinner från den offentliga sektorn till den privata sektorn.

I KI:s rapport tas det även upp utvärderingen av det finska systemet, som inkluderar avdrag för ombyggnad, det som i Sverige kallas ROT-avdrag. Det finska systemet är utvärderat av ett ekonomiskt forskningsinstitut på uppdrag av Arbetsministeriet. "Nettotillskottet av årsarbetstillfällen kopplade till skattereduktionen uppskattas till mellan 560 och 744 för traditionella hushållsgöromål, vilket motsvarar 0.02-0.03 procent av sysselsättningen i Finland. "

Stefan Carlén, ekonom på Handelsanställdas förbund menar att mycket tyder på att de här subventionerna ger en förflyttning av sysselsättning från offentlig till privat sektor. Carléns ställer också en huvudfråga, som de förespråkarna för skattesubventionen undviker: Vad vill vi subventionera med våra skatter?

Från olagligt till lagligt?

Ett annat påstående om skattesubvention för hushållsnära tjänster är att olagliga jobb blir lagliga. I KI:s analys av de samhällsekonomiska effekterna, som är en teknisk analys, antas en skattereduktion ligga på 50 procent av arbetskostnaden (inklusive moms och arbetsgivaravgifter). Högre skattereduktion än så är inte sannolikt att det är politisk möjligt att ge i bidrag. Det är inte ovanligt att de som utför hushållsarbete i privata hem har en timlön på 30-50 kr i timmen. De som är papperslösa eller har tillfälligt uppehållstillstånd kan jobba för sådan löner. Det är med de lönerna som en skattereduktion på 50 procent ska konkurrera.

Inget skitjobb

Ett inlägg i debatten är att det är föraktfullt att se städning som ett andra klassens arbete. Men det är ju just så det är sett i ett klassamhälle som Sverige. Jobbet har en tydlig klassmärkning, och det syns också i undersökningar om förslitningsskador för dem som jobbar med städning mer än som en tillfälligt jobb . Och klass utmärks i dag av hudfärg och kön.

Avtalsenliga jobb och fackets stöd

"Arbeten som sker på avtalsenliga villkor, med ett rikt arbetsinnehåll kan aldrig klassas ner från oss som har till uppgift att organisera arbetskraften." skriver de fyra fackbasarna i debattartikeln i DN.

I skattesubventionslösningen antas den som utför de hushållsnära tjänsterna att ha f-skattsedel. Det innebär att du är näringsidkare och dem organiserar inte facket.

Facket jobbar bara för anställda som är medlemmar. Det är troligt att många som städar i hemmen utan uppehållstillstånd inte är med i facket. Vad ska facket göra för dem? Hittills har Byggnads anmält dem till polisen, vilket betytt att de blivit utvisade utan lön.

Vilka ska göra jobbet?

De fyra fackbasarna hänvisar i sin debattartikel till KI-rapportens tre skäl för att sysselsättningen på lång sikt skulle öka något (se ovan) genom skattesubventionen av hushållsnära tjänster. Ett av dem är: "ökar efterfrågan på arbetskraft som i dag har svårt att hitta jobb på den öppna arbetsmarknaden." Några som har svårt att komma in på arbetsmarknaden är människor med utomeuropeisk bakgrund. Undersökningar bekräftar att den svenska arbetsmarknaden har strukturer som diskriminerar dem som individer och deras utbildningar och arbetslivserfarenhet.

Är småbarnföräldrar inte värda avlastning?

Småbarnsföräldrar i karriären har sitt inlägg i beredskap. Det blir långa arbetsdagar för att göra karriär, varför ska vi inte kunna få ha städhjälp? Frågan som diskuteras skattesubventionerad hushållstjänst och inte ett förbud att betala avtalsenlig lön för städhjälp.

Det är få som motsäger att småbarnsföräldrar kan vara i behov av avlastning, men det behöver väl även de som städar i privata hem, och som är småbarnsföräldrar? De har ofta lika långa arbetsdagar som de i karriären som köper sig fri från hushållsarbete, men de jobbar länge för att få ihop sin försörjning. De har inte råd att anlita hushållstjänst även om den är skattesubventionerad. Men, de tillhör inte de "många".

Frågor som inte tas upp i den pågående debatten om skattesubventionerade hushållsnära tjänster är: Vilka ska betala en välfärdstjänst som är till för en privilegierad grupp? Varför ska de göra det? Varför saknas én diskussion om diskriminering när det gäller vilka som ska göra jobbet åt vilka?