Prata mer om språkets
makt i kränkningar

I den aktuella rättsprövningen om pastorns predikan - som har spritts till media - har friande dom hävdats genom att hänvisa till yttrandefrihet och individers fri- och rättigheter.¹

Hets mot folkgrupp inkluderar sedan januari 2003 att omfatta sexuell läggning. ² Transpersoner, som är en grupp som utsätts för hatbrott, omfattas inte av lagstiftningen om hets mot folkgrupp eller hatbrott.

Yttrandefrihet kan ställas mot censur.

Fri- och rättigheter kan ställas mot mänskliga rättigheter, diskrimineringslagar och förbudet mot hets mot folkgrupp, som handlar om brott som riktas mot kollektivt bestämda grupper och inte individer. Våra grundläggande fri- och rättigheter är bland andra:

• Yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor
• Informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden
• Mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk
• Demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats
• Föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften
• Religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion

Fri- och rättigheter, dit yttrandefrihet⁵ och religionsfrihet hör, kan också analyseras utifrån maktperspektiv. Har alla individer i samhället lika tillgänglighet och resurser att utnyttja de rättigheterna? Hur har betydelsen av fri- och rättigheter i vilken situation och tid? Och vilken representation har de som formulerar betydelsen? Skulle den betydelsen vara opåverkad av tid, plats eller maktförhållanden? Det är just så yttrandefrihet läggs fram som om det var ett magiskt ord i sig som inte behöver en förklaring. Jag återkommer till talaktens betydelse och den ojämlika tillgången till yttrande, men fortsätter först med rättsprocessens diskurs⁶ i åtal om hets mot folkgrupp.

Handling eller motiv

Göta hovrätts friande dom verkar ha vägt tungt för den dom Högsta domstolen nu avkunnat i åtalet mot pastor Åke Green. Vi backar och koncentrerar oss på de domslut som tagits i fallet redan och som har analyserats.

Jag har hittat två uppsatser som granskar Kalmar tingsrättes och Göta hovrättes dom i rättsfallet mot Green som har lagts fram under vårterminen 2005. De är Josefin Moëlls uppsats Brott eller rättighet? Letar du i Juridicums onlinebibliotek finne du uppsatsen. i straff- och processrätt vid Lunds universitet och Åsa Rosenbergs uppsats Rättslig diskurs om hets mot folkgrupp Här finner du uppsatsen Rättslig diskurs om hets mot folkgrupp (pdf). vid sociologiska institutionen på Lunds universitet.

Rosenberg jämför Kalmar tingsrätts och Göta hovrätts prövning om pastorns predikan och spridningen av den till media kan resultera i en fällande dom för hets mot folkgrupp. I media har jurister, domare och experter på straffrätt kommenterat hovrättens friande dom med att den var nödvändig med hänsyn till Europakonventionen om fri- och rättigheter. Varför dömde då tingsrätten, som också bedömt Europakonventionens skydd för yttrande- och religionsfrihet, till fällande dom i samma rättsfall,? ⁷

Om vi följer Åsa Rosenbergs diskursanalys⁸ av fallet är det något annat än upptäckten av Europakonventionen, som tingsrätten redan hade upptäckt, som påverkar utfallet för dom. Enligt Rosenberg utgick tingsrätten ifrån en bedömning om motivet i pastorns predikan var hets mot folkgrupp, och motivet är utgångspunkten i förbudet mot hets mot folkgrupp.

Rosenberg påpekar att hovrätten utgick från pastorns handling och vinklade då bort från att pröva om motivet var hets mot folkgrupp. Moëll påpekar också det anmärkningsvärda att hovrätten inte analyserar Greens uttalanden. Hon anser att Göta hovrätts dom är en alltför extensiv tolkning av religionsfriheten i kombination med en alltför restriktiv tolkning av hets mot folkgrupp.

Hovrätten fokuserade på om pastorns handling föll inom ramen för religionsfrihet och mindre på om motivet att sprida sitt hate speech om homo- och bisexuell identitet och spred det till media.⁹ Då blir förstås utfallet på ett annat sätt.

Vit makt och religion

Göta hovrätt prövar pastorns ord mot en historisk bok med titeln Bibeln, som är dikterad av några män som levde i ett samhälle för cirka 2 000 år sedan. Vi kan fråga vad den boken har med ett nutida rättsfall att göra, men framför allt ska vi ifrågasätta att hovrätten bortser ifrån Greens aktiva val av citat. Det finns texter om kärleksbudskap i samma bok som står i motsats till Greens citat. De olika budskapen i samma bok är lätt att förklara eftersom många olika texter bygger på olika personers uttalanden och personliga tolkningar av det samtida samhället de levde i.

Med vilken kunskapsproduktion bestäms vad som är religion? Den som vet något om vit makt-rörelsen, och det måste vi kräva att de som dömer i rättsväsendet gör, vet att dess idégods och tankemönster har flera religiösa inslag. I princip borde en person tillhörande vit makt-rörelsen som är åtalad för hets mot folkgrupp kunna hänvisa till religionsfrihet och den friande dom Högsta Domstolen just fällt.

Vad som sägs eller vem som säger det?

Lagen om hets mot folkgrupp stiftades 1948 bland annat med syftet att förhindra spridning av antisemitisk propaganda. Rättsväsendet som kunskapsproducent har gett innebörden av hets mot folkgrupp att det handlar om antisemitism. Borde inte rättsprocessen uppdateras när lagar förändras? Jo, men det räcker inte med kunskapsuppdatering när normer sitter i väggarna och i skallen på dem som dömer.

I en jämförelse mellan tingsrätten och hovrätten om den rättsliga diskursen i fallet Åke Green blir konsekvensen i tingsrätten "det är vad man säger om vem som spelar roll" medan konsekvensen i hovrätten blir "det är vem som säger det som spelar roll".

Talets makt

"Det är vem som säger det som spelar roll" är en konsekvens i maktdiskurser i samhället i stort. Och då kommer vi in på språkets och talaktens betydelse i maktförhållanden. Om vi erkänner Judith Butlers, professor i retorik, tolkning kan inget sägas existera före eller utanför språket och diskurserna. Butler framhäver att det är den performativa talakten, som är språkliga uttryck, som utför en handling. Hon menar att de inte bara är rituella handlingar utan talakter är makt i sig själv. De formar och omformar subjekt och skapar sociala villkor.

I sin bok Excitable Speech ställer Butler frågan vad det innebär att bli sårad av ord. Butler betonar att ord är sårande och inte bara beskrivningar eller metaforer. Hon menar att det sårande tilltalet samtidigt gör möjligt ett potentiellt bemötande och motstånd. Det är debatten kring domarna i rättsfallet Green ett exempel på. Här blir också yttrandefrihetens betydelse tydlig. Men vi ska komma ihåg att alla grupper i samhället inte har lika möjligheter och resurser till bemötande i det offentliga rummet. Organiseringen kring identiteten homosexualitet har i Sverige en starkare position än organisering kring exempelvis strukturell och individuell rasism. Att det från och med HD-domen skulle var fritt fram att hata i vissa rum i samhället är vita homosexuella svenskars syn på saken. Blattar, oavsett sexuell identitet, som utsatts för samma sak, kan tycka att det varit fritt att hata i vissa rum redan tidigare. Men den prejudicerade domen har öppnat godkänt vissa diskriminerande handlingar mot homosexuella (och indirekt bisexuella) som rättsväsendet anser tillåtet. Och handlingar som kränker de mänskliga rättigheterna är enligt dosmtolen ok om de kläs in med religiösa citat.

Det är viktigt att inte isolera domen som ett kränkande maktutövande mot gruppen homosexuella (som också har genus och färg i sig) och se hur maktförhållanden samverkar i den plats makt utövas, och inte sätta upp gränser mellan grupper.

Butler problematiserar åtal av kränkande ord och talakter genom att ta fram konsekvensen att åtal kan fixera innebörden av en framställning.¹⁰ Butlers syn på makt är att den är föränderlig och hon anser att tilltalet kan förändras och användas i motståndsstrategier. Det ska i fallet Green inte reduceras till att betyda att motstånd till domen bara skulle vara att offentligt kränka och hetsa mot kristna genom att kalla dem cancersvulster.

En metod i att hävda sina lagstadgade mänskliga rättigheter och bemöta hindrande av de rättigheterna är att frilägga den diskurs och talakt som gör normer och kulturer i rättsväsendet, religiösa samfund, media och samhället som helhet.

Språkets och diskursens makt ska givetvis inte ställas för sig, utan ses som en del av former av makt som återskapas och förstärks i möten i olika maktförhållanden. Men i ett samhälle där språket och diskursen har stor betydelse är det väldigt lite prat om just det.