Senaste nytt
2009-11-29 16:50
Nazigrupp byter namn -
igen
2009-10-31 22:03
Folkrörelse mot SD tar
form
2009-10-24 14:41
50 000 i facebookgrupp
mot SD
2009-09-04 00:11
Malmö:
Klimatkrocks-kickoff
2009-08-21 15:56
Afghanskt Guantanamo
byggs ut
2009-08-19 12:00
Chile: Man dödad av
polis
2009-07-22 22:24
Antalet plankare växer
Tipsa en kompis om denna artikel Skriv ut denna artikel Tisdag 10 januari 2006

Aborträtten i fara

Rätten till abort hänger, för USA:s kvinnor, på en skör tråd. Ännu en abortmotståndare är på väg in i högsta domstolen. Aborträtten drevs igenom 1973, i domen Roe vs Wade som innebar att aborter legaliserades över hela nationen. Dessförinnan hade endast fyra stater en någorlunda fri abort. Men sedan dess har aborträtten kringskurits och villkorats på olika sätt. En abort i USA är inte riktigt lika fri idag och absolut inget vi kan ta för givet imorgon. Om Samuel Alito tillsätts i högsta domstolen hamnar de abortfientliga ledamöterna i majoritet och rätten till abort kan vara historia.

Den här veckan hålls utfrågningen av Samuel Alito, som nominerats till högsta domstolen, av abortmotståndarpresidenten Bush. Han är nominerad att efterträda Sandra Day OConnor som avgick under 2005. OConnor har varit tongivande i att bevara kvinnors rättigheter och haft den avgörande rösten i beslut rörande abort. Alito däremot, som under sina år vid Princeton University motarbetade att skolan började ta in kvinnor, har under sin tid som domare jobbat hårt mot aborträtten. I egenskap av domare i lägre instans har han inte kunnat döma mot högsta domstolens beslut om att abort ska vara lagligt, men han har aktivt arbetat för att bevisa att abort är oförenligt med konstitutionen och planerat att stjälpa det domslut som idag säkrar aborträtten.

Utöver detta vill han förbjuda akut-p-piller som preventivmedel och argumenterar för att kvinnor inte ska tillåtas genomgå en abort om deras män inte är underrättade. Han har vidare konsekvent dömt till kvinnors nackdel i fall rörande könsdiskriminering, motarbetat positiv särbehandlingsprogram och ifrågasatt kongressens restriktioner kring innehav av maskingevär.

Kritiskt för kvinnors rättigheter

Eleanor Smael, ordförande för The Feminist Majority, kommenterar i ett pressmeddelande nomineringen:

Det här är ett mycket kritiskt ögonblick i den långdragna kampen för kvinnors rättigheter. Tillsättningen av en reaktionär domare som Samuel Alito i domare OConnors ställe kommer att upphäva decennier av framsteg. Jag vill inte lämna nästa generation kvinnor att utkämpa samma strider vi slagits för de senaste 40 åren.

Kritikerna på hennes sida är många. Alla stora kvinnorättsorganisationer, människorättsorganisationer, arbetarorganisationer som AFL-CIO, miljöorganisationer, HBT-grupper, juridikprofessorer, med mera har uttalat sig mot tillsättningen av Alito.

Roe vs Wade-fallet

Aborträtten säkrades 1973 i det vägledande fallet Roe vs Wade, där högsta domstolen slog fast att ett förbud mot abort strider mot konstitutionen. Enligt konstitutionens fjortonde tillägg ska staten inte beröva någon dess liv, frihet, egendom utan rättslig prövning. Friheten som omnämns måste enligt abortförespråkare gälla kvinnors rätt att fritt välja att avsluta eller fullfölja en graviditet.

Samma tillägg åberopas av abortmotståndare som gällande fostrets rätt till liv. Roe vs Wade-fallet gällde en kvinna som förvägrats en abort i Texas då deras lag endast tillät abort om det förelåg fara för moderns liv. Kvinnan utmanade denna lag tillsammans med sin advokat och menade att den stred mot konstitutionen. När domen kom två år senare var kvinnans barn redan fött och bortadopterat, men landets kvinnor hade fått en mänsklig rättighet som länge förvägrats dem.

Roe-domen innebar i princip fri abort upp till sjätte månaden och i en efterföljande dom, 1976, beslutades att stater inte har rätt att kräva att kvinnans föräldrar eller man tillstyrker aborten. De kan heller inte förbjuda vissa abortmetoder eller uppehålla livet på ett aborterat foster som man gör med för tidigt födda.

Därefter har dock aborträtten kringskurits en del och flera beslut i restriktiv riktning har tagits. Delstaterna har ingen skyldighet, som vid annan sjukvård, att understödja aborter ekonomiskt och i flera delstater måste omyndiga kvinnor involvera sina föräldrar eller en domare innan beslut om abort tas. Många stater har även väntetider mellan första besöket på en abortklinik och beslutet och obligatoriskt abortfientligt informationsmaterial på klinikerna.

Domare på livstid

USA:s Högsta domstol har nio ledamöter som nomineras av presidenten och godkänns av senaten. Ledamöterna innehar sina ämbeten på livstid. Högsta domstolen är högsta överklagandeinstans samt en inflytelserik författningsdomstol som avgör huruvida stiftade lagar är förenliga med konstitutionen. Dess beslut påverkar alla delstaters lagar.

Det senaste fallet om abort som Högsta domstolen tog upp handlade om huruvida stater kan förbjuda vissa abortmetoder. Aborträttigheterna räddades den gången med en marginal på en röst. Sandra Day OConnor som Alito nu eventuellt kommer att ersätta, röstade till fördel för den oinskränkta aborträtten.

Om Alito tillsätts innebär det att jämvikten ändras till fördel för abortmotståndarna och Roe vs Wade-domen riskerar att stjälpas, vilket skulle innebära att rätten till abort ryker i många stater och på sikt kanske i hela landet. Kvinnor kommer återigen att dö i osäkra aborter och de som utför aborterna kommer att ställas inför rätta. Kampen för fri abort är, efter ett halvt århundrade, ännu inte vunnen.

Annie Hellquist


Fler texter av Annie Hellquist

ANNONSER
http://yelah.net/articles/information20071218
http://www.murbrukforlag.se/
http://asylgruppenlund.webs.com/asylkalandern2010.htm
http://anarkisterna.com/abc/kamratstod/#klimataktivister-domda
http://www.ockupantscenen.se/
http://www.arbetaren.se/prenumerera
http://www.uppmana.nu
http://www.stefanbergmark.se/
http://www.anarkistisktidning.org