"Kunskap är nyckeln till
förändring"

Illustration: Sofie Nohrstedt

På Stockholmsbagarn, som vi skriver om på föregående siduppslag, hade många arbetare utländsk bakgrund. Det fackliga engagemanget var dock av den anledningen inte, som man kanske skulle kunna tro, unikt. Under 2002 och 2003 har SCB på LO:s uppdrag tagit fram material till fem rapporter som publicerats under namnet Röster om facket och jobbet. De visar att 67 procent av kvinnorna och 70 procent av männen i LO-kollektivet, vilka är födda i Sverige, anser sig vara fackligt intresserade. Bland de som är födda utanför Norden är siffrorna 71 respektive 79 procent.

- Vi blev glatt överraskade av dessa siffror, säger LO-utredaren Tord Pettersson. En förklaring kan vara att arbetsmarknadens diskriminering av människor med utländsk bakgrund ökar engagemanget hos dessa grupper.

Av alla anställda i Sverige är 80,6 procent fackligt organiserade. Bland de utomnordiska invandrarna som bott i Sverige i mindre än tio år är 74 procent medlemmar. Fortfarande en ganska hög siffra med tanke på att de flesta av dem kommer från länder med låg organisationsgrad. 21-22 procent av LO:s närmare två miljoner medlemmar har invandrarbakgrund.

12 procent av alla medlemmar har någon typ av fackligt förtroendeuppdrag. Kontakt, skydds, arbetsplats- eller annan typ av ombud är vanligast och därefter ledamot i styrelseklubb. På denna nivå börjar invandrarna halka efter. Bland kvinnor födda utanför Norden har exempelvis bara hälften så många, 6 procent, förtroendeuppdrag och högre upp i den fackliga hierarkin är representationen försvinnande liten.

Dålig representation

- Det finns förstås orsaker till detta, säger Tord Pettersson. I förbundsledningarna har exempelvis varje person i genomsnitt 30 år av fackligt engagemang bakom sig.

Men i sådana fall skulle väl exempelvis några av de latinamerikanska fackföreningsaktivister som kom till Sverige på 60- och 70-talen återfinnas högre upp i LO? Carloz Nuñez är grundare av Fackligt Aktiva Invandrare som verkat sedan 1978.

- Representationen är dålig hos alla invandrargrupper. Till stor del beror det på fackets egen oförmåga att suga upp engagerade invandrare. Men det handlar också om bristande kunskaper om hur facket i Sverige fungerar hos oss medlemmar från andra länder. Referenserna är mycket olika. Vi latinamerikaner som kom för trettio år sedan hade i stor utsträckning fackliga erfarenheter när vi kom hit. Exempelvis afrikaner har oftast inte några erfarenheter alls och invandrare från forna östblocket förknippade facket med samhällsinstitutioner.

- Nyckeln till en bättre representation av invandrare på förtroendeposter är kunskap. Både hos invandrarna och hos facket. Vi har kommit en bit på vägen. Åtminstone är problemet erkänt. Det ska bli spännande att se sammansättningen av delegaterna till LO-kongressen i sommar.

Innehåll i Argument:

Världen, Sverige, Motståndet
Utbildning som handelsvara
Tjäna pengar på skolan
Friskolor - fria från vadå?
Facket och friskolorna
Du som inte ser mig
Next stop: Revolution
Om inte nu
Medicin mot hjälplöshet
Något är fel med globaliseringen
"Dårarnas hus" eller fängelse?
Bröd och solidaritet
"Kunskap är nyckeln till förändring"
Ord som är bra att kunna

Tidningen Argument finns i följande städer.