Senaste nytt
2008-06-19 14:02
FRA-lagen genomröstad
2008-06-13 17:52
Muhammed Riaz utvisad
2008-06-10 14:04
Yelah Förlag släpper
bok
Tipsa en kompis om denna artikel Skriv ut denna artikel Måndag 16 februari 2004

Utbildning som
handelsvara

Argumentbanner
Privatisering av den allmänna skolan är ett globalt fenomen som växt sig starkare under 90-talet. Och Sverige är inget undantag. Den allmänna skolan är ett av de orörda områdena inom tjänstesektorn där det pågår lobbyverksamhet i både internationella organ och i EU för att öppna grundutbildning och högre utbildning för kapitalmarknadens aktörer.

Hand som skriver
Illustration: Sofie Nohrstedt

Utbildning som handelsvara finns till exempel med i det allmänna tjänsteavtalet som går under namnet GATS, som förhandlas inom Världshandelsorganisationen WTO. Utvecklingsavdelningen inom FN har i årtionden i rapporter om utvecklingsländer betonat hur viktigt det är med satsningar på utbildning för alla. Samtidigt har de djupt skuldsatta utvecklingsländerna klämts åt av internationella långivares krav på privatisering av den offentliga sektorn, vilket hindrar en satsning på grundutbildning för alla. Och fram kliver privata transnationella företag som vill skriva kontrakt för att ta hand om utbildningssektorn åt regeringar i utvecklingsländer och i FN-projekt.

Neddragningar i anslag för allmän utbildning och utbildning som handelsvara har rört upp en storm av studentprotester i Brasilien, Ecuador, Sydkorea, Kanada, Tyskland, Danmark för att bara nämna några länder. I utvecklingsländer i Afrika är protesterna mer inriktade på det som hindrar kunskapshöjning för alla och det ställs krav på skuldavskrivning och rätt att kopiera läkemedel.

I flera europeiska länder vill regeringar införa utbildningsavgifter på högskola och universitet och där de redan finns är avgiftshöjningar på gång. Utbildningsavgifter är en förutsättning för att kapitalinvesterare ska ge sig in på en marknad för högre utbildning. Att lägga avgift på allmän högre utbildning kommer att sålla bort elever efter social tillhörighet. Avgifter och elittänkande kommer att slå hårt mot arbetarklassen, som idag till stor del är färgad och med hög andel kvinnor.

Europeiskt studentuppror

Över hundratusen studenter gick förra året ut i demonstrationer mot utbildningsavgifter. Den 26 oktober krävde över 30 000 demonstranter i London att utbildningsavgifterna ska bort. Avgifterna infördes av Labourregeringen på 90-talet och nu ska de höjas rejält. På Fria universitetet i Berlin, där 60-talets studentuppror i Europa började glöda, har studentstrejker satts igång och fått efterföljare i Hannover, Paris och Rennes.

I Sverige är inte införande av utbildningsavgifter för högre utbildning på de offentliga högskolorna och universiteten aktuellt just nu, men med harmoniseringskravet inom EU kan det bli det. Hittills har kapitalmarknadens aktörer i Sverige mest intresserat sig för grund- och gymnasieutbildningen, där staten ger förmånliga villkor för privat drift.

Sveriges Förenade Studentkårer kommer att skriva en rapport om utbildningsavgifter och riskerna med sådana, som de ska lansera genom en kampanj i vår.

- Vi vill inrikta oss på att tidigt förebygga att utbildningsavgifter inte införs i Sverige. Vårt bästa sympatistöd för protesterna i andra länder är att jobba för att Sverige ska ha kvar ett utbildningssystem utan utbildningsavgifter som går att peka på som bättre alternativ, säger Ignacio Vita, ordförande i SFS.

SFS är emot att utbildning skrivs in som handelsvara i GATS-avtalet.

- Om utbildning blir en handelsvara kommer studenters inflytande över utbildningen att minska drastiskt. Då kan vi bara reklamera efteråt när vi inte är nöjda, säger Ignacio.

Men Ignacio Vita tycker att det är viktigt att inte bara fokusera på ett internationellt handelsavtal utan också ifrågasätta den pågående processen med privata företags inblandning i högre utbildning på högskolor och universitet. Det syns till exempel genom ett ökat inslag av uppdragsutbildning i högre utbildning.

- Den högre utbildningen blir alltmer anpassad efter arbetsmarknadens behov. Det kritiska tänkandet, som är grunden i all vetenskap, ställs åt sidan. Då måste vi med ett demokrati- och maktperspektiv ställa frågan vad vi ska ha den högre utbildningen till. Det är en ideologisk fråga, säger Ignacio Vita.

Innehåll i Argument:

Världen, Sverige, Motståndet
Utbildning som handelsvara
Tjäna pengar på skolan
Friskolor - fria från vadå?
Facket och friskolorna
Du som inte ser mig
Next stop: Revolution
Om inte nu
Medicin mot hjälplöshet
Något är fel med globaliseringen
"Dårarnas hus" eller fängelse?
Bröd och solidaritet
"Kunskap är nyckel till förändring"
Ord som är bra att kunna

Tidningen Argument finns i följande städer.

Anki Bengtsson


Fler texter av Anki Bengtsson

ANNONSER
http://yelah.net/butiken/product=73
http://www.yelah.net/articles/information20071218
http://www.arbetaren.se/prenumerera
http://www.uppmana.nu
http://www.stefanbergmark.se/
http://www.anarkistisktidning.org