Tjäna pengar på skolan

Illustration: Sofie Nohrstedt

Att göra vinst i skolan är en långsiktig plan hos skolföretagen och deras huvudägare eller delägare. Upplägget för hur det går att göra vinst skiljer sig åt hos skolföretagen och dess ägare. Hos huvudägare och delägare, som ofta är investmentbolag, är skolföretaget bara ett av flera områden som bolaget satsar på.

De största utbildningsföretagen i Sverige är Kunskapsskolan, Vittra, Pysslingen, Infokomp, Didaktus, Ultra Utbildning och Baggium. På Vittraskolorna är det uttalade vinstmålet 5-7 procent, men i interna papper som läckt ut till media är vinstmålet 13 procent. Andra skolföretag har inte gått ut med sina vinstmål.

Olika åsikter om vad som kan ge vinst

Så vad är det då en skola kan göra vinst på? Annika Renestam, kommunikations- och logistikchef på Vittra, förklarar hur vinstmålet på 5-7 procent kan nås:

- Det går att effektivisera kostnader. Vi utnyttjar lokalytan genom att vi inte har klassrum. Pedagogerna har inga håltimmar.

Lokalerna för de fristående skolorna kan ha en mindre yta än kommunala skolor eftersom de fristående skolorna kan bestämma antalet elever de vill ta in.

- Det är väl på personal och materialkostnad det går att göra vinst, säger Margareta Sandelius som arbetat ett år på Vittraskolan Wennöska i Malmö och är kritisk till verksamheten.

Hon och kollegan Jens Olsson som jobbat på samma skola berättar att klassuppsättningar av böcker skulle undvikas.

- I vissa ämnen, till exempel samhällskunskap och historia hade vi en bok till var tredje elev, säger Jens.

På Wennöska skolan har lärarna dubbelt så hög arbetsplatsförlagd tid mot vad som är vanligt på en kommunal skola. Det blir färre tjänster och kostnaden för personal blir lägre. I de fristående skolorna finns alltid en tjänst för administration och ekonomi, men kökspersonal eller vaktmästare ingår sällan i skolans personal. Skolhälsovård är också en tjänst som kan köpas in.

- Eleverna på Wennöska åt lunch på en restaurang i närheten. Gymnastiktimmarna var inhyrda hos Kockum fritid som ägs av Malmö stad. Inhyrning för slöjd hade inte gjorts i tid så eleverna fick aldrig slöjd, säger Margareta Sandelius.

Undervisning i modersmålet görs ofta i samarbete med kommunen och då utgår kommunalt stöd.

- Om den fristående skolan har mindre resurskrävande elever går det att få ett överskott, säger Mats Norrstad, Lärarförbundet.

I augusti 2003 sköt majoritetsägaren Bure till 30 miljoner kronor till verksamheten i Vittra under tredje kvartalet.

- Pengarna behövs till start för nya skolor. Vittra har expanderat snabbt och därför klarar vi inte vinstmålet. Vittra kan bära sig själv om 2-3 år, säger Annika Renestam.

Skäl att investera

Ett vinstdrivande företag pumpar inte in 30 miljoner i ett bolag utan att förvänta sig att få igen pengarna och mer därtill. Varför lägger Bure kapital på Vittra? Bure beskriver sitt affärsupplägg så här: »Bures investeringsstrategi innebär att identifiera företag som har potential att bli ledande i en bransch som ännu är fragmenterad och omogen. Genom att tillföra kapital, finansiellt och industriellt kunnande strävar vi sedan efter att omstrukturera branschen och etablera vårt företag som det ledande i den nya branschstrukturen.«

Och i Bures bolagsordning står det: »Bolaget ska investera i och utveckla företag i syfte att skapa värdetillväxt för bolagets aktieägare.«

Kommuner har också marknadstänkande

Kommuner handlar ibland som om de vore vinstdrivande aktiebolag, trots att de inte har den ägandeformen. Efter att det högerpolitiska blocket tog makten 1985 inleddes en företagisering av flera kommuner. Företagiseringen i kommunerna har fortsatt under socialdemokratiska koalitionsregeringar. Men det är en egen historia.

Mats Wallin, tidigare vd i Guldfynd blev rektor för Internationella skolan i Fisksätra 2002. Drygt ett år senare hoppade han av som rektor för att han tröttnat på Nackas skolpolitik. I sin kommentar till Nacka-Värmdöposten sade han då:

- Kommunen Nacka har gått längre i marknadsekonomi än vad näringslivet gör.

Innehåll i Argument:

Världen, Sverige, Motståndet
Utbildning som handelsvara
Tjäna pengar på skolan
Friskolor - fria från vadå?
Facket och friskolorna
Du som inte ser mig
Next stop: Revolution
Om inte nu
Medicin mot hjälplöshet
Något är fel med globaliseringen
"Dårarnas hus" eller fängelse?
Bröd och solidaritet
"Kunskap är nyckel till förändring"
Ord som är bra att kunna

Tidningen Argument finns i följande städer.