Friskolor - fria från
vadå?

Illustration: Sofie Nohrstedt

En gråmulen vinterdag träffar jag Mats Norrstad för ett samtal på Folkets hus café i Huddinge centrum. Mats är ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning i Huddinge kommun.

- Jag har inget emot fristående skolor i sig, men jag tycker förfarandet vid etableringen av en fristående skola är av generande låg kvalitet.

Mats gillar inte den slarviga benämningen friskolor och undrar - fri från vad? Om ett betänkande från skolkommittén, som nu är ute på remiss, går igenom kommer de fristående skolorna snart att heta enskilda skolor.

Kommunen har liten möjlighet att säga nej

Det är Skolverket som beslutar om etableringen av fristående skolor och skickar ut ansökan på remiss till de kommuner som nämns i den. Skolverket kan också dra in godkännandet för skolor som inte klarar uppdraget. Mats Norrstad berättar att han sett en del orealistiska ansökningar som fått klartecken från Skolverket. Så jag ringer Inger Lindfors, handläggare på Skolverket, och frågar hur det går till vid en ansökan om att starta en skola.

- Vi tar kreditupplysning på den som ansöker. Vi avråder enskilda personer att starta en ny skola, säger hon.

Inger Lindfors hävdar att Skolverket de senaste två åren blivit strängare vid besluten av ansökningar. Kommunerna har blivit bättre på att utreda etableringar och det kan ha att göra med kritik mot överetablering i en del kommuner.

Kommunen kan framföra synpunkter till Skolverket, men den kan inte neka en etablering av en ny skola utom med motiveringen att kommunens totala ekonomi kommer till skada. För en genom- snittlig kommun är det argumentet väldigt svårt att använda.

- Huddinge kommun har i år ansökningar om 15-20 fristående grundskolor. Men kommunen har inget behov av den mängden, säger Mats Norrstad.

Konkurrensutsättning av offentliga sektorn på andra områden än skolan sker genom upphandling av tjänster. Då gäller lagen om offentlig upphandling (LOU). För skola för barn och ungdom gäller inte LOU, utan unika regler. Kommunen går inte ut och frågar om anbud. Tvärtom kommer anbud in till kommunen, som den inte frågat efter och inte har rätt att besluta över. Skolverksamheten och lokalhyra finansieras med offentliga medel, alltså skattepengar. Det gäller både den kommunala skolan och den fristående skolan.

- Sverige har världens mest generösa ersättningssystem till privata aktörer när det gäller skolan. I till exempel USA förekommer inte att privata skolor finansieras med offentliga medel, säger Mats Norrstad.

I ansökan om att starta en fristående skola ska du ange vilka kommuner du vill att skolan ska starta i. Hur många finns det ingen begränsningar för. Du ska ge förslag på lokal som passar för skola, upp- skatta behovet av personal samt göra en budget.

Inger Lindfors på Skolverket säger att den som vill starta en fristående skola måste få fram kapital till startkostnaden.Kostnaderna kan vara inventarier, datorutrustning och eventuella ombyggnader för att lokalen ska passa för att vara skola. En del fristående skolor har en stiftelse eller ett börsnoterat aktiebolag som finansiär bakom sig.

Privatiseringspolitik styr anslagen

Mats menar att den politiska majoriteten i kommunen har betydelse för hur granskningen av ansökningar görs och storleken på skolpengen sätts. Han har märkt det i Huddinge där den politiska majoriteten skiftat vartannat val. När högerblocket haft majoritet har konkurrensutsättning av offentlig verksamhet prioriterats.

- Under förra valperioden har det i princip inte funnits värderande eller analyserande tjänsteutlåtanden. Det har Lärarförbundet kritiserat i brev till kommunen. De klev ifrån en gammal god tjänstemannatradition att vara neutrala och korrekta i sin bedömning, säger Mats.

Han har nyligen gjort en undersökning om Huddinges kostnader för elever i fristående skolor 1996-2002 och jämfört med andra förortskommuner. Dessa uppgifter är hämtade från statistiska centralbyrån.

- Huddinge är bland de mest generösa kommunerna när det gäller ersättningsnivåer till fristående skolor. Senaste korrekta mätningen, som görs efter verksamhetsåret, låg på 103 procent (2001). De 103 procenten måste tas någonstans ifrån. Den genomsnittliga nivån för förortskommuner låg på 75-85 procent.

En skola för alla

- En sak som tillhör debatten är det utbildningspolitiska fundamentet som brukar gå under namnet En skola för alla. Att varje tjej eller kille i vårt land, oavsett om de bor i en liten by i inlandet eller i en storstad, oavsett om de lever i ett fattigt område eller i ett välbärgat, oavsett tjockleken på föräldrarnas plånbok, ska garanteras en lika god chans till utbildning, säger Mats Norrstad.

Den synen har, menar Mats, präglat den svenska skolan sedan 1967-68, men diskussionen går långt tillbaka. Men »alla« omfattar mer än kön och klass. Diskriminering på grund av etnicitet, sexualitet, religion och funktionshinder har uppmärksammats efter hand inom skolan.

Mats anser att friskolereformen, som har valfrihet som ledord, gynnar de välutbildade och dem som har en god ekonomisk standard.

- Det bygger in klasskillnader i systemet, säger Mats.

Innehåll i Argument:

Världen, Sverige, Motståndet
Utbildning som handelsvara
Tjäna pengar på skolan
Friskolor - fria från vadå?
Facket och friskolorna
Du som inte ser mig
Next stop: Revolution
Om inte nu
Medicin mot hjälplöshet
Något är fel med globaliseringen
"Dårarnas hus" eller fängelse?
Bröd och solidaritet
"Kunskap är nyckel till förändring"
Ord som är bra att kunna

Tidningen Argument finns i följande städer.