Facket och friskolorna

Illustration: Sofie Nohrstedt

- Något värre har jag inte varit med om. Jag har aldrig tidigare blivit behandlad så på ett jobb, säger Margareta Sandelius som tillsammans med Jens Olsson berättar för Argument om hur deras avtalsenliga undervisningstimmar under förra läsåret tog slut redan i april!

När jag når Roine Selind, förhandlare i Lärarförbundets Malmöavdelning, på telefon ska han dagen därpå åka till en central tvisteförhandling mellan Lärarförbundet och Vittra Utbildning. Konflikten gäller en allt för stor arbetsbelastning för pedagogerna på Wennöska skolan i Malmö, vilket är ett brott mot kollektivavtalet.

- Normalarbetstiden för lärare är 1 360 arbetsplatsförlagda timmar per år. På Wennöska var de timmarna förbrukade i april, säger Roine.

Fackliga konflikter finns förstås både på fristående skolor och på kommunala. En vecka efter samtalet med Roine, i november 2003, fick Lärarnas riksförbund igenom att den kommunala Berzeliusskolan i Linköping ska betala tre miljoner i övertidsersättning till ett femtiotal lärare.

Övertiden skiljer sig åt i fallet Berzeliusskolan och Wennöska. På Berzeliusskolan fanns ett lokalt avtal på 1 250 timmar per år. Läsåret 2001/2002 började rektorn lägga ut 1 360 timmar, vilket är den reglerade årsarbetstiden enligt det nuvarande centrala avtalet. Utöver de 1360 arbetsförlagda timmarna är 400 timmar egen planeringstid. På Wennöska var det lokala avtalet 1850 timmar, eftersom Vittra i praktiken räknade in 90 övertidstimmar som ska vara beordrade för att endast i undantagsfall användas. På Vittra är tid med elev och tid utan elev sammanslagen. I praktiken har lärarna på Wennöska jobbat drygt 2 150 timmar under läsåret 2002/2003 och kollektivavtalet säger 1 360 timmar.

Lärarna på Wennöska tog upp den orimliga arbetstiden med rektorn vid flera tillfällen, men situationen förändrades inte. Facket kopplades in och i april 2003 begärde Lärarförbundet i Malmö en överläggning med den lokala arbetsgivarparten. Facket fick inget svar. I maj kontaktade Lärarförbundet Vittra Utbildning centralt i Stockholm och förhandling inleddes en månad senare.

- Vi har ett krav på övertidsersättning på en miljon fördelat till de sex lärarna, säger Roine.

En jobbig erfarenhet

Margareta Sandelius och Jens Olsen är två av de sex lärare på Wennöska skolan som begärt tvisteförhandling. Margareta och fyra av de andra lärarna bröt sina provanställningar vid terminsslutet våren 2003. Rektorn hann före Jens och sade upp hans provanställning. Provanställningen på Wennöska var ett år, men den är nu omförhandlad till sex månader.

Jens Olsson. Foto: Joacim Blomqvist

Av de sex lärare som slutade på Wennöska har en gått tillbaka i höst, men då bara till administratörstjänsten som hon hade på halvtid redan förra året.

De andra fem har kontakt med varandra ofta. De har behov att prata om sin gemensamma upp- levelse på skolan.

- Något värre har jag inte varit med om. Jag har aldrig blivit behandlad så på ett jobb. I de fackliga samtalen med rektorn på Wennöska förnekas helt uppenbara fakta. Det är som att säga att passar det inte så försvinn, säger Margareta.

Dubbel arbetstid utan paus

Både hon och Jens berättar att de sökte sig till en Vittraskola för att de tyckte att beskrivningen av pedagogiken - att se individen och att vara mycket med barnen - verkade intressant. På Vittraskolorna är lektioner och klassrum upplösta. Barnen jobbar ofta i projekt över 3-4 veckor.

- Nu vet vi att det inte fungerar i praktiken, säger de.

På Wennöska jobbade lärarna 32 arbetsplatsförlagda timmar per vecka, då de hela tiden var med barnen. Det är dubbelt så många timmar som på en kommunal skola, där det skulle motsvara två tjänster. Utöver dessa 32 timmar var det timmar för planering av dagen, genomgång av skolarbeten, utvecklingssamtal och föräldramöten.

- Vi i vårt arbetslag på tre personer var på skolan mellan 8 och 17.30. Vi turades om att öppna 7.30 eller ha fritidsverksamheten fram till 17.30 då började vi klockan 11. Och vi hade inga inlagda pauser i schemat. De skulle vi, om möjligt, själva skapa utrymme för under dagen, säger Jens.

Lärare äter med barnen ett par dagar i veckan på alla skolor, men enligt avtal ska de ha en lunchrast på 30 minuter då de inte är med barnen. En rast på förmiddag och en på eftermiddag på cirka 20 minuter ska också vara inlagda i schemat.

- Så var det inte på Wennöska. Och eftersom dagen såg ut som den gjorde var det ju svårt att ha möten då vi började och slutade vid olika tider under dagen och alltid var med barnen, säger Jens.

Fackligt arbete motarbetades

Jens blev fackligt skyddsombud och arbetsplatsansvarig under hösten 2002, efter att lärarna hade kontaktat Lärarförbundets lokala avdelning i Malmö.

- När rektorn Håkan Björnqvist blev sjukskriven en dryg månad, antagligen beroende på arbetsbelastning, kom controllern Anita Lundin in som rektor. Hon drog in min timme per vecka för fackligt arbete. Och när Håkan var på plats igen fick jag inte tillbaka den tiden. Det var Anitas beslut.

Det fanns inte någon facklig representant med när avtalet skrevs och inte heller vid anställnings intervjun.

- Vårt avtal gav arbetsgivaren rätt att ta ut 200 övertidstimmar, vilket var fel. Det är ett brott mot kollektivavtalet där det står 90 timmar och att de övertidstimmarna ska vara beordrade och bara användas i undantagsfall.

Margareta blev sjukskriven på halvtid under graviditeten i våras på grund av den höga arbetsbelastningen.

- Jag meddelade Anita Lundin, som då vikarierade för Håkan, att jag blivit sjukskriven på halvtid. Hon ifrågasatte mina 16 klocktimmar i veckan och tyckte att jag skulle jobba 8 klocktimmar till på en halvtid. Utöver klocktiden, då vi är med barnen, har vi planeringstid på runt 8 timmar, men den förfogar jag som lärare över själv. Så hennes krav gick jag inte med på.

Individualism i värderingsstyrt företag

Vid ett tidigare telefonsamtal med Annika Renestam, kommunikations- och logistikchef på Vittra, ville jag få en beskrivning av policyn för jämställdhet, då det i samband med förklaringen av Vittras belöningssystem till pedagogerna står att belöningen ska ses i enlighet med »policyn för rekrytering, kompetensutveckling och jämställdhet«. Hon svarar att Vittra har en individuell handlingsplan.

- Jag hörde aldrig talas om jämställdhets- eller mångfaldsplaner, säger Margareta.

Mångfald beskrivs i Vittras etableringsfilosofi inte utifrån perspektiv som etnicitet, kön, sexualitet och funktionshinder utan utifrån en företagsmässig syn och nyliberalt tänkande. När det gäller mångfaldsplan i den pedagogiska modellen säger Annika Renestam:

- Vittras pedagogiska modell säljer på valfrihet och en individuell utvecklingsplan för att öka barnens livschanser.

Varje läsår inleds med ett träningsläger, då ansvarspedagogen (motsvarande klasslärare) ska tränas i sina olika roller. Hösten 2002 hölls Vittras utbildningsdagar i Skövde.

- Dit är alla som jobbar på Vittraskolor beordrade att åka. Men vi fick ingen övertidsersättning och inget resetraktamente.

Under de dagarna började Jens och Margareta känna obehag över att bli formade till att tänka på ett visst sätt.

- Vittras Vd Stig Johansson såg sig själv som utvald och tålde ingen kritik. Vi från Wennöska reagerade på allt hackande på den kommunala skolan och att kompetens inte verkade ha någon betydelse.

Hänsyn till barnen fick lärarna att fortsätta

Eftersom lärarna på Wennöska tyckte att den pedagogiska modellen verkade intressant såg de till en början de långa arbetsdagarna som en effekt av att skolan just öppnats. De försökte göra lösningar inom sitt arbetslag. Jens, Margareta och en lärare till jobbade i arbetslaget för 6-årsverksamheten till årskurs 4.

- Mellan klockan 15 och 17.30 var vi ensam lärare med 20 barn. Vi pratade ibland om vad vi skulle göra om det hände något med barnen eller oss under den tiden. Det fanns ingen mer på skolan då, säger Margareta.

Föräldrarna såg att lärarna på Wennöska började gå på knäna av alla timmar under våren och en av dem slutade. Föräldrarådet stödde lärarna.

På våren beslutade lärarna, som alla var medlemmar i Lärarförbundet, att begära en facklig tvisteförhandling med den lokala arbetsgivarparten.

Hur kunde lärarna acceptera att jobba dubbel arbetstid utan pauser?

- Vi var entusiastiska och ville att varje barn skulle bli uppmärksammat. Vi försökte få en arbetsstruktur som kunde göra det möjligt inom arbetslaget, men det höll inte. Och vi var för dåligt insatta i avtalen. Men vi kan våra rättigheter bättre nu, säger Jens.

Jens jobbar nu som grundskolelärare på en kommunal skola i Trelleborg. Margareta är barnledig.

Innehåll i Argument:

Världen, Sverige, Motståndet
Utbildning som handelsvara
Tjäna pengar på skolan
Friskolor - fria från vadå?
Facket och friskolorna
Du som inte ser mig
Next stop: Revolution
Om inte nu
Medicin mot hjälplöshet
Något är fel med globaliseringen
"Dårarnas hus" eller fängelse?
Bröd och solidaritet
"Kunskap är nyckel till förändring"
Ord som är bra att kunna

Tidningen Argument finns i följande städer.