Medicin mot hjälplöshet

Jag träffade Maria Wemrell första gången för två år sedan för att prata om ABC: s verksamhet och bokprojekt. Maria hade precis kommit tillbaka från en volontärresa i Indien, som avbrutits på grund av kriget och oroligheterna i Afghanistan och vi hade flytt undan decembermörkret i ett av Möllevången i Malmös numera nedlagda fik. Trots mörkret därute så sken Maria över det faktum att ABC hade beviljats stöd från Forum Syd/Sida för att ge ut en ungdomsbok om globalisering och solidaritetsarbete. Nu två år senare möter jag henne igen för att tala om boken En gränslös värld? Vinterrusket i detta pensionsspararland är just the same, precis som glöden hos Maria:

- Jag har inte själv lidit av globaliseringens baksidor. Jag är ju vit, medelklass och europé. Men ändå påverkar det oss alla, för jag definierar globaliseringen som de högervindar som blåser, som rasismen kring mig som är en restprodukt av kolonialismen. Som kvinna känner man av betydelsen av genus, för att ta ett annat exempel på strukturellt förtryck. Uppvaknandet för mig var när jag pluggade postkolonial teori i Australien och konfronterades med de avtryck av världsordningen som finns i våra sinnen, både när det gäller kön och etnicitet. Personligen ser jag globaliseringen som att gränser, politiska och ekonomiska, luckras upp, men det är också en fortsättning på Västs hegemoni. Fast det är inte det som är syftet med boken, ler Maria.

Hon menar att boken inte syftar till att vara ytterligare ett politiskt inlägg från teorivänstern i globaliseringsdebatten. Boken handlar om hur världens barn har det långt borta från Mellanmjölkens land med folktandvård och gratis skolgång. Den är uppdelad i tre delar som behandlar globalisering, kultur och identitet och ekologisk hållbarhet. Boken var ute på remiss till några gymnasieklasser i Lund och Malmö och deras kommentarer ledde till att det nu efter varje kapitel finns en rad återblickande och sammanfattande frågor. Varje del inleds med tre skönlitterära berättelser om människors vardag i Sverige, Indien och Uganda. Det är länder där ABC bedriver biståndsverksamhet.

- Vi har valt att illustrera boken med våra egna erfarenheter i form av skönlitterära texter, kombinerade med fakta om ländernas situation i syfte att göra det levande och verklighetsnära. Tanken var att få fram ett folkligt och lättförståeligt material som kan användas i skolorna, något som det idag råder total brist på. Jag skulle säga att boken är ett resultat av ilska och folkbildningsvilja, en reaktion mot hjälplösheten som sprider sig som en epidemi.

ABC som organisation beskriver sitt arbete med ord som småskalighet, långsiktighet, miljömedvetande och lägger vikt vid att arbetet byggs underifrån. Inga byråkratiska storskaliga biståndsprojekt alltså. Allt bygger på medlemmars ideella arbete och man stöder befintliga projekt i u-länderna eftersom man har tron att människorna där har bättre kännedom om sina egna behov. Man vill få till öppna och jämlika möten mellan människor och, som Maria uttrycker det, tror man mer på process än på utopier.

Vad tyckte folk i Indien om att du skulle skriva en bok om globaliseringen?

- Åsikterna om globalisering går isär, attityderna är mycket mer mångtydiga än man tror. Det finns många som ser det som enbart positivt. De ser det indiska traditionella som efterblivet och vill helst ha en förändring mot västliga ideal med effektivitet och demokrati och så vidare. Sen finns de som är mer kritiska och intar ungefär samma position som de västliga kritikerna, med udden riktad mot Coca Cola och McDonalds och överhuvudtaget marknadsekonomins världsherravälde.

Lokala inslag av globaliseringen tas också upp, främst i de skönlitterära texterna, men även genom resonemang om vårt lands rikedom jämfört med tillståndet i världen.

En bild i boken föreställer »EU Halal Kött & Chark« där skyltfönstret med EU:s blågula färger och stjärnor som kantar en moskésiluett lovar halalslaktat svenskt kött. Bildtexten berättar om att vi här ser en fusion av Europa, islam och Sverige. För mig är det bara ett inslag av vardagsabsurdism, men Maria ser det annorlunda:

- Jag vill inte romantisera bilden av Möllevången i Malmö som ett globalt mikrokosmos, här sker ju möten också på ojämlika villkor, eller inte alls, som fallet många gånger är. Men ändå så är det så att jag inte hade haft många av mina icke etniskt-svenska vänner om jag inte hade bott här. Man måste slå värn om de ljusglimtar som finns.

Vad ska man göra efter att ha läst boken då?

- Då ska man upp på barrikaderna!

Säger Maria, lyfter näven i vädret och vi skrattar båda över revolutionsironin. På äkta svenskt manér beskriver hon boken som »ett anspråkslöst bidrag till den allmänna demokratiska debatten« och just att ta tillbaka demokratin är ett centralt tema i boken. Som Stig Dagerman skrev: »En hungrande människa mindre betyder en broder mer« och istället för den nyliberala Homo Egocentricus så skulle världen och alla dess invånare tjäna på att fostra fram Homo Solidaricus.

Innehåll i Argument:

Världen, Sverige, Motståndet
Utbildning som handelsvara
Tjäna pengar på skolan
Friskolor - fria från vadå?
Facket och friskolorna
Du som inte ser mig
Next stop: Revolution
Om inte nu
Medicin mot hjälplöshet
Något är fel med globaliseringen
"Dårarnas hus" eller fängelse?
Bröd och solidaritet
"Kunskap är nyckel till förändring"
Ord som är bra att kunna

Tidningen Argument finns i följande städer.