Fakta om svensk
kriminalvård

Uppgifter från 2002

54 fängelser med 4 462 platser.

Antalet frivårdskontor i landet var 42.

I genomsnitt fanns 12 192 övervakade klienter i frivården under 2002. Därutöver hade i snitt 800 villkorlig dom med samhällstjänst, 182 elboja och 42 elboja för utsluss.

Det finns totalt 28 häkten i landet.

I genomsnitt 1 651 personer per dag satt i häktet under 2002.

Ett anstaltsdygn kostade i genomsnitt 1 685 kronor.

Genomsnittskostnaden per dygn för en frivårdsklient var 153 kronor.

En plats på häktet per dygn kostade 1874 kronor

Uppgifterna för 2002 är förmedlade av Kerstin Danielsson planeringsenheten på Kriminalvårdsstyrelsen.

2001

Hur mycket kostar kriminalvården?

Det årliga anslaget är drygt 4 miljarder kronor. Av den summan går omkring 90 procent till att driva anstalter och häkten.

Hur många permissioner missköts?

Bara 1,1 procent av cirka 39 040 beviljade permissioner misskötes, det vill säga nästan 99 procent av permissionerna har skötts utan anmärkning.

Vad är kontraktsvård?

Kontraktsvård innebär en överenskommelse mellan domstolen och den dömde om vård mot missbruk enligt en behandlingsplan. Påföljden är främst avsedd för etablerade missbrukare där det finns ett klart samband mellan missbruk och brott. Vård mot missbruk är ett bättre alternativ än fängelse, eftersom den brottsliga verksamheten ofta hänger samman med ett missbruk. Vid misskötsamhet kan en dom om kontraktsvård omvandlas till fängelse.

Vad är elektronisk övervakning?

Elektronisk övervakning, intensivövervakning eller elbojan; kärt barn har många namn och den korrekta termen lyder "intensivövervakning med elektronisk kontroll". Det innebär att den dömde förses med en sändare runt vristen. Sändaren står, via en mottagare och telefonnätet, i förbindelse med en central dator hos kriminalvårdsstyrelsen i Norrköping. Denna slår larm om den dömde bryter mot ett i förväg inprogrammerat schema. Elektronisk övervakning kan ersätta fängelse upp till tre månader.

Fördelen med denna straffnorm är att den dömde kan fortsätta att arbeta eller studera och ha något så när normala sociala relationer. Frivården gör oanmälda hembesök och kontrollerar att kravet på drogfrihet uppfylls. Vid misskötsamhet avbryts intensivövervakningen och den dömde placeras istället i fängelse. Resultatet hittills är gott och bara sex procent har misskött sin intensivövervakning.

Varför släpps fångarna ut innan de avtjänat hela strafftiden?

Det är riksdagen som har bestämt att intagna kan friges sedan två tredjedelar av strafftiden har avtjänats. Möjligheten till halvtidsfrigivning togs bort den 1 januari 1999. Den som börjat avtjäna sitt straff före detta datum omfattas dock fortfarande av de gamla reglerna. Den "rabatterade" strafftiden efterskänks dock inte. Den finns kvar och ska avtjänas om den dömde begår något nytt brott.

Hur hög är återfallsfrekvensen?

Siffror från 2000 visar att av de 9 178 dömda som det året togs in i anstalt, så hade 5 038 tidigare suttit i fängelse. Det ger, med den definitionen, en återfallsfrekvens på cirka 55 procent.

Hur många av dem som sitter i fängelse är narkotikamissbrukare?

Ungefär 50 procent av dem som är inskrivna i anstalt bedöms ha missbrukat narkotika den närmaste tiden innan de togs in i fängelse. Detta är dock inte liktydigt med att 50 procent av de intagna skulle missbruka narkotika i fängelse, vilket ibland hävdas i den allmänna debatten.

Uppgifterna från 2001 är hämtade från Kriminalvårdsstyrelsens hemsida.