Söndag 28 februari 1999
Så födde hon mig, jag förlossades naken emot Annas händer. Förundrad rörde jag vid henne och hon höll mig.
Jag är nyfödd nu, mina förnimmelser är nya och mina ögon vidöppna. Jag är rädd nu, för inga handlingar är välbekanta. Jag blundar, jag är rädd för världen och mig själv. Jag öppnar ögonen, världen är vacker och vi kan röra vid varandra om vi vill. Jag sträcker ut handen, hejdar mig och drar tillbaka den igen. Jag är osäkerheten och möjligheterna är med mig.