Onsdag 13 mars 2002
Det finns inte så mycket klotter i Visby. Det är en trivsam miljö och husen gamla och vackra. Det är ingen som vill kladda på sådant. Men en liten schablon i hörnet av betongtrappan kan man få se, en enkel porträttmålning på ett elskåp, eller en affisch med ett eftertänksamt budskap på en lyktstople, för gatukonsten finns lite varstans. Försiktig och ödmjuk, men konkret och kommunicerande. Den mest riktiga konsten, den som finns till för alla, förgyller, och utgör en viktig roll i staden.
Men när Yelah dessutom påpekar att det finns stora problem med sexism och machobeteende inom vänstern, så börjar RF spotta.
Varför så arga hörni?
Yelahs redaktion