Hög klass på Biz
Markies nya

Weekend Warrior
Biz Markie
Groove Attack/Playground

Det är kanske inte helt oväntat att skivan har en hel del referenser till den "gamla goda tiden". Om man har haft en så lång och turbulent karriär som Biz Markie så är det ju förståeligt. Rappen är av den gamla skolan och på intet sätt anstötande. Det är väldigt lite svordomar och oanständigheter i texterna. Fast jag tycker nog att Biz Markies styrka ligger i det musikaliska snarare än i själva texterna.

Det är väldigt behagliga låtar att lyssna på och de har sväng vilket gör dem perfekta på dansgolvet. Biz har funken i blodet och när han skriker och förställer rösten som typ Ol' Dirty Bastard blir det riktigt lysande.

Men man drabbas tyvärr av en viss trötthet om man rålyssnar på hela skivan rakt igenom. Biz Markie tenderar att rappa aningens statiskt och man blir trött efter ett par spår. Jag skulle önska att det var lite fler låtar som stack ut mer. Så att man hoppade av stolen och började dansa framför stereon.

P Diddy är med på första låten och lägger in fyra fem rader rap. Elephant Man gör ett desto mer minnesvärt inhopp på Let Me See U Bounce, som svänger hårt med sitt raggainspirerade beat. Med tanke på dagens intresse för jamaikansk musik så skulle det inte förvåna mig om den låten skulle bli en hit.

Weekend Warrior innehåller många låtar som är potentiella singelsläpp. Plattan håller mycket hög klass men det känns inte som nån tidlös klassiker.