Fattiga sömmerskor och
rika företag samlas i en
bok

Carina Carlström låter oss träffa Un och andra klädarbetare främst i Bangladesh och Kambodja i boken Världen i din ficka - fattiga sömmerskor och rika företag (Federativs förlag, 2002). Deras arbetsförhållanden är förfärliga. De är underbetalda, arbetarnas löner ligger ofta under den lagstadgade minimilönen i de länder där de arbetar. Övertidsarbete är obligatoriskt på de fabriker Carlström besöker men det är inte betalt, trots att även detta bryter mot lagen. Arbetsmiljön i fabrikerna är farlig på grund av kemikalier och obefintlig säkerhetsutrustning. Flickor och kvinnor utsätts för sexuella trakasserier på arbetet. Fackföreningar finns inte eller motarbetas där de finns.

Carina Carlström har rest till klädproducerande länder flera gånger sedan 1998 och intervjuat arbetare och fackliga aktivister. Hon har arbetat med SAC:s Rena Kläder-grupp. Carina Carlström skriver att hennes möten med några av Asiens flera miljoner klädarbetare har berört henne djupt i själen. Hennes förhoppning är att vi efter läsningen av boken vill delta i arbetet för en förändring tillsammans med henne och många andra.

I boken finns utdrag ur intervjuer med arbetare som tillverkar kläder som säljs av bland annat Lindex, Hennes & Mauritz och Kappahl, som ägs av Kooperativa Förbundet. Att intervjua arbetarna på fabrikerna har inte varit lätt. Rädsla att uttala sig om missförhållandena är befogad eftersom arbetarna kan och ofta får sparken om de talar med utomstående om sin arbetssituation.

Hemma i Sverige har Carlström intervjuat företrädare för de företag som de asiatiska fabrikerna exporterar till. Företagen som säljer kläder gör enorma vinster. Under de senaste sex åren har till exempel Hennes & Mauritz vinst tredubblats. Arbetsförhållandena inom textilindustrin har kritiserats mycket under de senaste tio åren. Den negativa publiciteten riskerade att förstöra den positiva känsla som företagen vill att kunderna ska ha för deras produkter. Och därmed riskerade vinsterna att minska.

Konsumentorganisationer som Clean Clothes Campaign som startade i Holland spreds snabbt till andra länder. En del i arbetet var att försöka förmå företagen att uppfylla kraven i kampanjens så kallade uppförandekod. En uppförandekod är en rad minimikrav vad gäller arbetsförhållanden, löner - både minimilöner och övertidsbetalning - säkerhet på fabriken etc. Koderna ser olika ut beroende på vem som utarbetat dem. Frivilligorganisationerna, fackföreningar och kampanjgrupper förhandlar med företagen för att få dem att anta uppförandekoder eller förbättra de redan befintliga koderna. Rena Kläder kampanjen har till exempel en uppförandekod som grundar sig på FN-organet ILO:s konventioner.

Numera har många företag egna uppförandekoder. Men de är inte alls lika långtgående i sina krav som de uppförandekoder frivilligorganisationerna har. Företagens uppförandekoder, som de gärna visar i flashiga broschyrer och på sina hemsidor har blivit en del i deras marknadsföring. Carlström avslöjar i boken vilket hyckleri dessa uppförandekoder är eftersom de inte följs. Företag som Hennes & Mauritz, Kappahl, Indiska och Lindex gör då och då inspektioner på industrierna i Asien. Arbetare som Carlström intervjuat berättar om hur anslag om säkerhet och andar regler sätts upp på väggarna inför inspektörernas besök men lika snabbt åker ner efter inspektionen. I brev till Carlström kan inget av de svenska klädföretagen garantera att koderna följs i någon enda av de fabriker de köper varor från.

Världen i din ficka. Rent faktiskt är det ju så, att världen finns i din ficka varje dag. De kläder vi bär är nästan alltid tillverkade på andra sidan jorden. Men man kan faktiskt också ha boken i sin ficka eftersom den är en pocketbok på knappt hundra sidor. För alla som i likhet med mig inte orkat läsa Naomi Kleins bok No logo, som man ju knappast kan ha i sin ficka om man inte har gigantiska fickor på sina kläder, är Carlströms bok ett bra sätt att snabbt och enkelt sätta sig in i vad globalisering är, hur den påverkar oss och vad vi kan göra för att påverka. I ett kapitel skriver Carlström enkelt och lättfattligt om Världsbanken, WTO , GATT och Uruguayrundan. Ord och begrepp som i alla fall jag inte enkelt kan förklara vad de innebär om någon skulle fråga mig.

Världen i din ficka är en lättfattlig bok om ett ämne som berör oss alla. Vi köper billiga kläder i västvärlden och håller på så sätt hjulen igång för en fortsatt orättvis världsordning. Men som konsumenter har vi också makt och kan ställa krav. Carlström är väldigt optimistisk när det gäller vår möjlighet att påverka genom konsumentmakt.

En problemställning som jag saknar i boken är det faktum att det är de fattiga människorna i västvärlden som har största behov av billiga kläder. Har man själv ont om pengar är det svårt att kämpa för dyrare kläder. Och rättvisa kläder blir ju dyrare än orättvisa, i alla fall så länge det nuvarande ekonomiska systemet består. En annan sak som jag saknar är att Carlström inte berättar särskilt mycket om samarbete mellan fackföreningar i den fattiga och rika världen. Visst nämner hon flera gånger att hennes fackförening SAC- syndikalisterna varit aktiva i Rena Kläder-kampanjen och producerat vykort som man kan skicka till klädföretag för att visa att man bryr sig om hur arbetarna i fabrikerna har det. Men det måste ju ändå finnas mer av fackligt samarbete över gränserna än detta. Eller så gör det inte det, men i så fall finns här en stor uppgift framöver för fackligt aktiva i alla länder.