Fredsprocessen bröt
samman i Colombia

Landet riskerar nu att dras in i ett storskaligt inbördeskrig efter att president Andres Pastrana i ett tv-sänt tal gav gerillan tre timmars tidfrist att lämna den demilitariserade landzon de vann under fredsförhandlingarna 1998. Tusentals soldater förbereder sig nu att konfrontera gerillan.

Det verkar som om USA, i skydd av allt prat om "ondskans axelmakter", tilldelat den colombianska militären en viktig del av vad som nu mest börjar likna en amerikansk storoffensiv mot allt och alla som motsätter sig den amerikanska geopolitiska doktrinen. Med oljan och maktbalansen i centrum har USA under flertalet år arbetat fram "Plan Colombia", vars utåtriktade syfte varit att bekämpa landets knarkodlingarna. Som ett led i den planen har USA tränat tusentals colombianska soldater i antigerillakrigföring, uppfört minst fem amerikanska militärbaser, uppfört flygbaser i angränsade länder samt försett Colombia med miljarder i militärt bistånd. Enligt USA har detta varit en en naturlig konsekvens av det nödvändiga krig man tvingats in i men många bedömare ser det som ett led i USAs strävan att hjälpa Colombias regering att krossa Farc-gerillan.

Huruvida konflikten i Colombia kommer bli en uttalad front i USAs senaste krig mot terrorismen kvarstår att se.