Under det kalla krigets dagar kunde USA blanda sig i andra länders angelägenheter under förespegling att hindra kommunismens spridning. I dag är antidrogkriget en annan officiell ursäkt. Om USA:s mål med Plan Colombia är att stoppa drogplantage borde de valt en annan metod än militärt bistånd skriver Johanna Fjaestad, delprojektansvarig när två representanter från gräsrotsorganisationen Processo de Communidades Negras, PCN, i Colombia kommer till Sverige i april.

I Washington har Clintonregimen utarbetat Plan Colombia som består av finansiell hjälp på 290 miljoner dollar till Colombia, vilket endast lämnar Egypten och Israel som större biståndstagare. Hela 84 procent av hjälpen går till militär upprustning och utbildning. Ett stort antal Black Huey-helikoptrar har köpts in, CIA har redan genomfört en omstrukturering av underrättelsetjänsten, Colombiansk militär specialtränas av amerikanska ex-militärer, nya kemiska bekämpningsvapen är i användning och militära poster sätts upp vid grannländernas gränser.

Vad tjänar då denna upprustning till? Mot vem är det USA vill föra krig?

Drogkriget

Om drogerna, kokainet, opiumet och cannabissen är svaret, har USA gett sig in på underliga vägar för att nå fram till sitt mål. Den förstörelse av drogplantage som USA påbörjat med hjälp av det kemiska vapnet EN-4, tillverkat av samma företag som gjorde Agent orange i Vietnamkriget, har visserligen resulterat i att slå ut odlingar tillsammans med annat växt- och djurliv men har dessutom tvingat bönderna att ta ny, obrukad mark i anspråk för att täcka förlusterna. Detta leder till att ytterligare känslig flora och fauna blir utslagen.

Varför har då Colombia en sådan hög produktion av droger? Landets i allmänhet fattiga bönder har inte haft något annat val då frihandelsavtal enligt WTO gjort annan produktion olönsam. Det har till och med gått så långt att Colombia nu importerar kaffe. Utan andra marknader att vända sig till återstår alltså droghandeln med sina stabila och höga priser som har sin grund i de rika ländernas höga drogkonsumtion.

Förslag till alternativa, lönsamma grödor, avvänjningsprogram för missbrukare i det egna landet och inriktning på de som verkligen har makten i drogkedjan borde vara punkter som intresserar USA. Betänk att 90 procent av vinsten på droghandeln stannar innanför USAs gränser.

USA finansierar regeringens krig mot gerillan

När USA stöder Colombias regering och upprustar dess militär, stöder man dem i deras 40-åriga krig mot FARC. Gerillan har i dag en armé på 16 000 soldater som kontrollerar 40 procent av landet. De besitter främst områden i södra Colombia där USA, inklusive Colombias regering och internationella investerare såsom BritishPetroleum, har intressen.

Colombias regering har starka kopplingar till de paramilitära trupper som traditionellt sett är gerillans motståndare. Genom sina kontakter med rättssystem, polis och militär står paramilitärerna utanför lagen och kan utföra terror, massakrer och massförflyttningar i enlighet med regeringens mål; att utrota gerillan och den civilbefolkning som stöder den. Enligt beräkningar står paramilitärer med dödspatruller för 84 procent av Colombias alla mord och dödsfall, gerillan för 14 procent och polisen för 2 procent. Paramilitären har utvidgat sina attackmål från att enbart vara gerillan till att även omfatta landets prostituerade, homosexuella, knarkare, småtjuvar, gatubarn och andra socialt utsatta minoritetsgrupper.

Alltså

I demokratins namn upprustar USA ett land som av mänskliga rättighets- organisationer utsetts till en av de värsta människorättsförbrytarstaterna på jorden. 1997 blev över 20 000 människor mördade, vilket utgör ett genomsnitt på 60 personer varje dag. Landet står i spetsen för kidnappningar och politiskt motiverade mord och man räknar med att för närvarande är det över en miljon människor som blivit tvångsförflyttade från sina hem. Colombias regering har klara kopplingar till både knarkvärlden och paramilitära styrkor som utför etniska rensningar. Kriget i Colombia mellan gerillan och militären har lett till att 75 procent av civilbefolkningen hålls i fattigdom.

Med sitt hjälpprogram vill USA först och främst stärka landets militära makt. Har de tänkt att kriget kan komma att spilla över till angränsande länder? USA har redan lämnat förslag på användning av samma bekämpningsmedel de använde i Colombia mot drogplantage i Bolivia och Peru.

Colombias problem har inte blivit stort uppmärksammat i internationella medier men är därmed inte icke-existerande. Över Europa, USA och Kanada börjar nu organisationer och aktivister dra sig samman för att tillsammans göra något åt ett av 2000-talets mest extrema exempel på vad kapitalism och maktspel skapat världen över. I mitten på april blir Sverige en del av nätverket och för detta behövs organiserade grupper och aktivister som är intresserade att skapa kontakter för framtida samarbete. Stoppa Plan Colombia.