Onsdag 12 februari 2003
Den svenska regeringen har sedan decennier verkat för att förhindra ett kärnvapenkrig. Arbetet för kärnvapennedrustning har med energi bedrivits av den nuvarande regeringen, såväl i FN som i andra internationella organ. Denna politik stöds av en mycket stor och övertygad majoritet av det svenska folket. Yrkesgrupper mot kärnvapen har hittills uppskattat regeringens olika initiativ på detta område. Vi är nu förvånade över att regeringen inte protesterar mot det hot om att använda kärnvapen som upprepade gånger uttryckts av de amerikanska och brittiska regeringarna.
USA:s försvarsminister Donald Rumsfeld har uppgett att USA inte utesluter användandet av atomvapen vid ett anfall mot Irak. USA har en ny kärnvapendoktrin där kärnvapen inte bara betraktas som medel för avskräckning, utan som ett vapen bland andra. Den brittiske försvarsministern Geoff Hoon har likaså sagt att "Storbritannien är berett att använda kärnvapen". Premiärminister Tony Blair fick vid en utfrågning i underhuset den 20 januari 2003 frågan om Storbritannien skulle vara berett att använda kärnvapen mot Irak. Han ville inte utesluta denna möjlighet.
Varje anfall eller hot om anfall med kärnvapen strider mot internationell lag enligt ett enhälligt utslag av den internationella domstolen i Haag. Det hot om att använda kärnvapen som de amerikanska och brittiska försvarsministrarna uttalat är olagligt. Hotet att använda kärnvapen mot ett land som inte har kärnvapen strider också klart mot de åtaganden dessa länder gjort inom ickespridningsavtalet, NPT. Deras attityd förefaller oss uttrycka en bristande respekt för internationell lag och internationella avtal.
De politiska ledarna för USA och Storbritannien ökar genom sina uttalanden risken för kärnvapenspridning till allt flera länder och till slut också till terrorister. Om USA anser sig behöva hota med kärnvapen, hur mycket större anledning har då inte andra länder med ofantligt mycket lägre militär kapacitet, att skaffa avskräckande kärnvapen?
Om en enstaka atombomb av samma storlek som den över Hiroshima detonerar i luften över Bagdad skulle detta sannolikt medföra hundratusentals döda. Om bomben exploderar på marken, kanske för att spränga en bunker där Saddam Hussein förmodas befinna sig, blir antalet omedelbart dödade mindre men den radioaktiva förgiftningen kommer att göra stora delar av Bagdad obeboeligt för lång tid. Ännu fler människor skulle dödas av strålningens sena effekter, av skadorna på miljön, av svält och epidemier i flyktingströmmar undan det förgiftade området. Detta kan bli destabiliserande för både Mellanöstern och Europa.
Om kärnvapen verkligen används finns givetvis risk att mer än en atombomb detoneras. Ett krig i Mellanöstern kan sprida sig och det kan inte uteslutas att Israel anfalls och då använder sina kärnvapen.
I enlighet med den långsiktiga svenska politiken att arbeta för en kärnvapenfri värld bör den svenska regeringen öppet protestera mot det olagliga kärnvapenhotet från USA och Storbritannien, såväl i FN, som vid direkta kontakter med de politiska ledarna. Regeringen bör också varna för att varje hot om användande av kärnvapen ökar risken för kärnvapenspridning, slutligen också till terrorister.
Men när Yelah dessutom påpekar att det finns stora problem med sexism och machobeteende inom vänstern, så börjar RF spotta.
Varför så arga hörni?
Yelahs redaktion