Stärk Afrikas röst i
FN!

Femtiotre av Afrikanska unionens (AU) medlemmar ska hålla möte i Libyen nu i veckan, där man ska diskutera om och hur man ska gå till väga för att få två permanenta platser i FN:s säkerhetsråd.

Som bekant ska FN nu i höst försöka satsa på att ändra strukturen i organisationen genom en rad reformer. Bland annat skall man utöka säkerhetsrådet från 15 platser till 25 platser, av vilka 6 stycken skall vara permanenta.

Flera stater som Japan och Tyskland försöker för närvarande att få en bit av kakan och egna permanenta platser, men två platser är undanlagda för Afrika redan. Libyen är den afrikanska stat som främst har drivit kravet att AU måste vara en stark del av generalförsamlingen.

Jag anser det inte bara vara moraliskt rättvist att Afrika, en kontinent i vilket en stor del av FN:s arbete och insatser koncentreras, borde vara en stark del av generalförsamlingen och ha minst lika mycket och samma rättigheter som de andra staterna.

Dessutom finner jag det intressant att AU som består av mer än femtio medlemmar kanske ska representeras med två permanenta platser i säkerhetsrådet och att FN ännu inte diskuterat om de borde ha vetorätt.

USA, Kina, Storbritannien, Frankrike och Ryssland är de fem länder som har veto rätt i dagsläget, men vad är det som gör dessa länder privilegierade och berättigade till att ha slutordet i affärer som oftast inte ens är riktade mot dem, utan mot fattigare och mer krisdrabbade länder som majoriteten av AU:s medlemmar?

Är det inte orättvist, minst sagt, att det finns fem länder med vetorätt i FN, detta så kallade världsparlament, medan Afrika, denna massiva kontinent av ett lidande folk, inte har någon sådan stark röst?

Det påminner väldigt mycket om de imperialistiska dagarna då Afrika koloniserades och exploaterades av Väst och ännu idag lider för det. Det är bara det att i dagsläget och i det här fallet består exploateringen till stor del av organisatorisk byråkrati och en motvilja att ändra ett regelverk som verkligen och helt uppenbart inte fungerar som det borde enligt den ursprungliga idén med FN.

Jag anser det vara av ytterst positiv karaktär att FN nu i höst skall diskutera att förändra det orättvisa och minst sagt dåligt fungerande nuvarande systemet, men jag anser även att man borde vara väldigt noga med att verkligen ändra systemet och inkludera de delar av vår värld som inte inkluderats tidigare.

FN kan inte vara en bärare av legitimitet som någon symbolisk världsparlament om det inte representerar just världen i en så stor utsträckning som möjligt. De afrikanska staterna består inte av okunniga barn som borde få sina beslut bestämda åt dem, utan av likvärdiga intelligenta människor som borde få en röst på en större världsarena.