"Varför ursäkta
judehatet?"

Maj Graz och Andreas Malms försök att utdefiniera varje kritiker från vänstern slår fel. Det finns en berättigad motvilja bland exiliranska socialister och västeuropeiska frihetliga kommunister mot att sluta upp under Hizbollahs och Hamas banér. Med megafoner riktade mot maggropen ska vi tvingas ta parti för islamismen mot sionismen.

Skälen att vägra är många. Från Rosa Luxemburgs kritik av Lenin, via Adornos analys av samband mellan kapitalism, fascism och antisemitism över Ulrike Meinhofs principiella ställningstagande för Israels rätt att existera, till uppgörelsen inom Revolutionäre Zellen med antiimperialismen på 1990-talet finns en lång rad vänsterradikala analyser att ösa ur. Är kritiken mot antiimperialismen för tysk?

Det finns gott om exempel på att antiimperialismen konsekvent tillämpad på Mellanöstern har lett till antisemitism eller ursäktande av antisemitism: från upppeldade israelfanor till antijudiska slagord och flygkaparnas "selektion" av judiska passagerare i Entebbe (se min argumentation i Arbetaren).

För att fortsätta tjata om det tyska exemplet vill jag ställa frågan: Varför resonerar delar av den svenska vänstern som högerextremister i Tyskland medan den svenska högern intar en liknande position som den tyska vänstern när det gäller Förintelsens minne, Israel och antisemitismen? Den antiimperialistiska svenska vänsterns historiska minne tycks i Mellanösterndebatten börja någon gång på 50-talet. Kritik av Israel accelereras reflexmässigt till att själva denna stats existens ifrågasätts. Antisemitism bortförklaras i det längsta och när det inte längre går ursäktas den som berättigat hat mot folkfördrivarna (=Israels judar) eller som en bisak.

Att retoriskt göra palestinier till judar och judar till nazister är antisemitiskt (jämför Andreas Malm i DN 2/9). När denna brutala retorik uttryckligen riktas mot judar som i egenskap av judar är principiellt solidariska med Israel, men ändå valt att leva i andra länder - då är det antisemitism. Missbrukas kristallnattens minne och Förintelsens minnesdag till att genomföra antiisraeliska manifestationer - då är det antisemitism. Absolut ett undantag inom svensk vänster. Låt det förbli så.

Det är efter det senaste Libanonkriget lika viktigt och lika svårt att bekämpa antisemitismen som det var att bekämpa islamofobin efter 11 september. Den som kallar sig antisionist borde ta täten och självkritiskt analysera vem man delar begreppsvärld med. Att som Graz och Malm avfärda denna diskussion med blodiga beskrivningar av den israeliska krigsmaktens offer är cyniskt och intellektuellt ohederligt.

I Hizbollahs programförklaring står att Israel måste förgöras och att Israel är att betrakta som "USA:s förtrupp i den muslimska världen". Denna uppfattning delas som vi har sett även av en del svenska vänstermänniskor - förstörelsen skall, liksom Irans förintelsehot mot Israel, enligt dessa vänstermänniskor uppfattas som något närmast symboliskt, oblodigt.

Enligt samma florstunna logik har förintelsehotet inte med judehat att göra. Hizbollah-ledaren Hassan Nasrallah har som bekant vid flera tillfällen uttryckt det annorlunda. TV-stationen Al Manar har upprepade gånger spridit grovt antisemitiska budskap och fråntogs av denna anledning sitt sändningstillstånd i Frankrike 2004.

I Hamas programförklaring artikel 7 från 1988 ges judehatet en religiös motivering, som för svenska ateister kan vara lätt att ta avstånd ifrån:

Domedagen kommer inte förrän muslimer bekämpar judar och dödar så till den grad, att när en jude gömmer sig bakom ett träd eller sten, kommer trädet eller stenen att säga 'Muslim, Guds tjänare, det står en jude bakom mig. Kom och döda honom...'

I artikel 22 hävdar Hamas att judarna tack vare sin rikedom kunnat "ta kontrollen över världsmedia", att judarna "låg bakom både den franska och de kommunistiska revolutionerna och bakom de flesta revolutioner vi hör om" och att "de också använde sina pengar för att etablera hemliga organisationer som sprider sig runt världen för att förstöra samhällen och utföra sionistiska intressen. Sådana organisationer är: frimurarna, Rotary, Lions, B'nai B'rith och liknande."

God morgon.

Debattartiklar i serien:
"Hizbollah måste avväpnas" (Rasmus Fleischer, 14/8)
"Dubbla måttstockar i debatten om Mellanöstern" (Andreas Bryhn, 15/8)
"Rasmus har fel om Hizbollah" (Maj Graz, 17/8)
"Hizbollahs motstånd begränsar Israels övervåld" (Rikard Warlenius, 20/8)
"Ideologiskt israelhat bakom stöd till Hizbollah" (Jan Selling, 23/8)
"Folkfördrivarna är inga offer" (Maj Graz, 30/8)
"Varför ursäkta judehatet?" (Jan Selling, 5/9)
"Många av Israels radikalaste kritiker är judar" (Maj Graz, 14/9)
"Israelhat och okunskap fördunklar debatten" (Jan Selling, 17/9)
"Varför får vi inte hata Israel" (Maj Graz, 1/10)
"Antiimperialismens politiska bankrutt" (Jan Selling, 14/10)