”Människor ska vara
människor – inte
arbetare”

Läs tidigare inlägg i debatten:

Det industriella samhället kan göras lättare att överleva i, men knappast ett samhälle att leva i. Vi kan kämpa för att göra det så bra att leva i som möjligt, men vi kan aldrig komma ifrån faktumet att vi fortfarande skulle behöva arbeta och slita även om arbetsplatserna kontrollerades av de som arbetade där. Vem skulle piska sig själv till övertid och slit? Inte många. Vem vill verkligen arbeta? Kanske några. Vem vill arbeta i vetskap om att jobbet förstör naturen och livet på jorden? Färre.

Brytningen med socialismen

Det har sagts att socialister vill ersätta den kapitalistiska ordningen med en socialistisk, eller som det uttrycks ersätta "the capitalist mode of production" med "the socialist mode of production".

Problemet ligger i "production", vad sägs om "the egalitarian mode of production", "the fascist mode of production"? Vi lär producera skit hursomhelst. Bäst att låta naturen ta hand om den saken, och vi njuta av det.

Förutom att skada människor genom att tvinga oss in i arbete, profit sökande och allt det där, skadar industrin naturen på ett sätt som aldrig kan göras miljövänligt.

Vi pratar om miljövänliga bilar och diverse sätt att minska förstörelsen av naturen, men vi kommer inte ifrån faktumet att genom att arbeta fram en miljövänlig bil går det ändå åt ton-tals med avfall som naturen inte kan ta hand om, och vi ska inte glöma avfallet som bilen blir.

Så lite artificiellt som möjligt

Ska vi ha en framtid där vi kan tänkas leva, ser jag helst till att en sådan värld skadas så lite som möjligt av artificiella skapelser. En värld där arbetslöshet är en dygd och full sysselsättning ett hot. Där människor är människor och inte arbetare. Utan fackliga pampar och riktlinjer. Utan kamp, bara frid.

Det har varit möjligt

Är en sådan värld möjlig? Det har varit det. Vi har haft det så i hundra tusentals år. Primitivister förespråkar inte en återgång till hur det var förr, snarare att låta sig inspireras och försöka leva som våra förfäder har gjort. I praktiken innebär det att tex inte rösta, inte ens bry sig, leva i sin egen lilla värld. Precis som anarkisterna försöker leva anarkistiskt, dvs genom att inte dominera andra och inte låta sig själva domineras, så kan vi försöka leva som människor gjorde innan de blev arbetare.

Exakt hur det är får väl, i anarkistisk anda, var och en avgöra för sig själv.