Begreppet ”frihetlig
socialism”

Det är inte konstigt att borgarklassen känner sig hotad, hotet är reellt, men kritiken är inte saklig utan innehåller lögner och medvetna missförstånd, såväl på de liberala ledarsidorna som i vissa bloggar och online uppslagsverk. Låt oss därför försöka reda ut begreppen en gång för alla.

Prefixet ”frihetlig” har ingenting alls med liberalism eller nyliberalism att göra. Det är synonymt med ”anti-auktoritär”. Liberalismen är en högerideologi som bara förespråkar frihet för marknaden och den privata egendomen. Den frihetliga socialismen förespråkar frihet för alla, även de egendomslösa. Frihetlig socialism innefattar anarkism, syndikalism och icke-leninistisk socialism.

Med andra ord den form av socialism som nu sprider sig över hela världen och utmanar den borgerliga demokratin, det vill säga staten, och den borgerliga ekonomin, det vill säga kapitalet. Förklaringen är enkel: utan frihet innebär socialismen en byråkrati och hierarki som vi inte vill ha tillbaka, eller en orkeslös socialdemokrati, men med frihet är socialismen ett kraftfullt alternativ inför framtiden.

Det ser man i Latinamerika, där arbetarråd och direktdemokrati växer sig allt starkare, och det ser man i västvärlden där den frihetliga socialismen nu intagit den plats i samhällskritiken och motståndet som marxism-leninismen hade under 1960-talet.

Den frihetliga socialismen är socialism v. 2.0. Och den är förmodligen också framtidens samhällssystem. Allt fler ungdomar har hittat fram till den frihetliga socialismen trots att, eller tack vare, att man inte kan rösta på den. Överallt där människor samlas för att göra motstånd och förenas i kamp är den aktuell. Den rör sig i folkets sinnen som fisken i vattnet. Liberalismen är döende men den frihetliga socialismen lever.