Svältkatastrofen i Tchad
och helgvädret

Nyheterna på TV flimrade på och en söt kvinna i rosa kavaj talade om de tusentals flyktingar vid gränsen till Tchad som håller på att dö av svält, törst och sjukdomar. Två minuter senare log samma söta kvinna och informerade mig om att helgvädret skulle bli varmt och soligt; över till dig Agneta och helgvädret. Den ironiska vändningen mellan ämnena svält och väder var för delikat för att undgå ett cyniskt leende från min sida.

Vi är alla hett engagerade i det hemska som sker i vår värld i några sekunder, och riktigt engagerade några minuter, och sedan glider vi in i andra tankebanor och den eviga frågan om vad vi vill ha till middag ikväll. Trots detta fortsätter våra medmänniskor att dö runt om i världen medan vi lagar vår fettfria och köttbefriade lasagne. Vi känner oss duktiga för att vi har politiska åsikter om jämställdhet och djurrätt, men i praktiken förblir vi ofta handikappade och tysta i fråga om att hjälpa vår omvärld i mänskliga kriser som den som för tillfället drabbar darfurområdet där tusentals människor håller på att dö av undernäring och inte går säkra från attacker från janjawidmilisen.

Sedan februari 2003 har situationen i Sudan och gränsen till Tchad förvärrats märkbart och tusentals människor har dött av svält och törst. Under 2003 höll omvärlden relativt tyst om att hjälpa människorna där som flydde den regeringsstödda sudanesiska milisen som våldtog och dödade det sudanska civilbefolkningen. Enligt Läkare utan gränser har den sudanesiska regeringen inte gjort mycket för att skydda befolkningen i darfurregionen där krisen är intensivast, och man har inte heller vidtagit några åtgärder för att avväpna milisen.

Det är med andra ord upp till oss att som omvärld reagera snabbt och hårt för att hindra ytterligare dödsfall. Den enda organisation om var närvarande under 2003 var Läkare utan gränser men sedan maj 2004 har FN också varit på plats och plats. De upprättade till exempel flyktingslägren Goz Amer, Mille och Kounoungov. Enligt Amnesty International löper dock 2 miljoner människor fortfarande risken att dö av bland annat svält. Det behövs runt 300 ton mat dagligen i västra Darfur sade Jean-Herve Bradol, ledare för den franska sektionen av Läkare utan gränser, i en intervju häromveckan. Med andra ord krävs massiva hjälpinsatser omgående.

Vart femte barn är gravt undernärt i området och i bara Morney i dör 200 människor av svält varje månad. Enligt Läkare utan gränser har situationen inte blivit särskillt mycket, den har istället förvärrats. USA utreder för tillfället huruvida katastrofen kan klassas som folkmord eller ej, enligt CNN. Dock ter sig detta som ytterst konstigt, eftersom det var just dessa utredningar och uppskattningar som gjorde att folkmordet i Rwanda 1994 kunde fortsätta och döda nära en miljon människor. Vi borde lära oss att agera akut under mänsklig katastrofer istället för att sitta och uppskatta, för under den tiden vi sitter och uppskattar dör människor framför ögonen på oss.

Det är möjligt att våra makthavare har glömt de mänskliga katastrofer vi har haft i Afrika genom åren till exempel folkmordet i Rwanda och att det kanske är detta som gör att det går så pass sakta att bidra med massiva hjälpinsatser. Det är lätt att glömma och glida över till annat och helgväder, men detta är någonting vi som människor får kämpa emot så gott vi kan. För vår apati innebär människors död. Det behövs mer än vag ytlig politisk medvetenhet från vår sida för att rädda liv, det behövs åsikter, röster och gedigen handling.