Denna natt i Fallujah:
Lailat al qadr i ramadan

Inatt i Fallujah
Väntar vi
På det bekanta
På uppföljningen
Av stridsflygplanen
Av raketerna
Av de långa bombdagarna
Av det utarmade uran som långsamt dräper oss,
Vi väntar
På att se deras tanks
Deras tanks kommer först
De påminner oss om israelerna
De påminner oss om att amerikanska plan dräpte våra kusiner
I Palestina
Dräpte dem med amerikanska raketer
Nu
Har de kommit efter oss

Vi levde
Bara levde våra liv
Med våra fruar och barn,
Precis som amerikanerna
De gick i skolan, gjorde sina läxor
De sprang oskuldsfullt
På skolgårdarna
Och på helgerna retade
Pojkarna flickorna
På marknaden, men
Vågar inte låta flickans mor
Eller far se, flickorna
Snurrade upp sitt
Hår, sina leenden
Och rodnade
Bortvända från sina
Mödrars ögon.

Vi bara levde
Muckade inte gräl, ville
Bara bli lämnade
I fred
Men de kom
Och jagade oss, som
Djur, som vilda
Ting, de kom
Skjutande, slumpmässigt,
Släppte tunga bomber
Förstörde våra moskéer, våra
Kyrkor, våra skolor, våra
Sjukhus, vårt vatten, vår
Elektricitet- de bombade
Oss 300 år tillbaka

Men , vi
Ville bara leva
Ville bara be varje dag
I våra moskéer, fostra våra
Barn, ta hand om våra
Fruar, våra gamla fäder och
Mödrar, vi vill inte
Strida- men nu
Har vi inget
Val- vad nytta
Skulle det göra att springa
För att bli nedskjuten
Som ett flyende djur,
Nu är det dags, också med
De små vapen
Vi har skall vi stå upp nu
För att skydda vad vi har
Göra anspråk på våra hem, på
Vår egen fred

De är konstiga
Dessa kristna, inte lika
Min kusins fru
Som är kristen, i våra
Kristna kyrkor säger de
Jesus sade, ?Välsignade äro de som bringar fred,?
?Guds största gåva är nåd,?
men dessa män kommer
med stora kors på sina bringor,
deras predikanter lär dem sånger om
att dräpa och dräpa för Jesus, dessa
Amerikaner är konstiga, vi hade
Alltid hört
Att de var fridfulla människor, människor
Som ville ha vad vi ville ha,
Fred, liv, rättvisa,
Anständighet, utbildning,
Vi hade hört?

Så nu kommer de,
Med högtalare på jeeparna, högtalare
Och högre musik, trummor som dunkar,
De säger till oss att kapitulera eller dö, de har
Irakiska slavar bland sig, av vilka några
Kommer, i sista stund, att vända sig mot dessa
Amerikaner, dräpa några
Och själva bli dräpta,
Vi har på vår sida, Gud,
Vi har på vår sida, våra familjer,
Våra hem, våra tusentals år
Av behov att försvara oss
Mot perser, mot greker, mot
Romare, mot mongoler, mot korsfarare,
Mot turkar, mot engelsmän- nu
Detta nya onda, denna nya djävul
Som viftar med sina flaggor, röda, vita och blå,
Som vrålar sinmusik och sina hårda ord,
Vi ser deras ögon nu,
De är unga, som
Vi , de är rädda, ändå
Vill de dräpa oss, vi
Är "trasskallar," vi är "djur,"
Vi är "skithål," vi är "terrorister"
Och varje annat namn du kan komma på
Och de har kommit för att dräpa oss
Att sudda ut vår stad från världskartorna,
Från kartan över Irak, säger de
De kommer på order av den landsflykting
Amerikanerna skickat att styra oss, Iyad
Allawi , Iyad horan, Iyad munafiken,
Iyad djävulen- och ja,
Vi skall dö, men Gud vet
Vem som är den onde
Och vem som är den som slåss i hans namn,
Det finns alltid den där kortsiktiga segern
För djävlarna
Men deras långa sikt är inte lång
Och de också skall dö

Vi vill inte dö, men
Vi förstår att döden blott är
En del av livet, döden är alltid
Väntan , ibland
Tålmodig, andra gånger
Tar den oss kvickt, men vi förstår
Att detta är Guds vilja
Några av oss måste dö
Så att andra skall
Förstå
Vad det är som pågår
Så att andra skall se
Så att andra kan bjuda ännu mer motstånd

Våra dödar skall eka i Saudiarabien,
I Kuwait, i världens muslimska salar, i
Våra kvinnors skrik, i vårt muslimska folks
Historia, i fredagsbönens
Predikan- de vet
Att vi dör under ramadan, de vet
Att vi dör ärorikt för hedningarnas hand, för
De otrognas hand, för vad
Koranen lärde oss,
Att skydda våra familjer, våra hem, vårt land och
Mest av allt att skydda våra moskéer
Och islam

Så vi har stannat kvar för att slåss
Och dö under ramadan, denna
Heligaste av månader, denna ramadan
Som kräver så mycket
Disciplin och tro, denna ramadan
Som är månaden då vi visar vår hängivenhet
Mot Gud, det är en ärorik månad
För att strida, och om nödvändigt
Att dö

Nej, vi är inte galna
Vi vill inte dö
Vi har starkare önskan att leva
Än dessa djävlar som har invaderat vårt land
Anfallit våra fäder och mödrar, som
Har våldtagit våra kvinnor, som har
Torterat våra kusiner och bröder i sina
Fängelser, allt i namn av
"demokrati," och "frihet"-
så ihåliga deras ord
så ihåliga deras lögner
så ihåliga deras angrepp på oss

de inser inte
att vi inte dör, vi
lever, vi lever
vidare nu, som martyrer, som
hjältar, som män som
inte var rädda för att dö, som män
som trodde på Gud,
på samma God de hävdar men inte riktigt följer-
men hans vrede kommer
hans vrede skall komma över dem-
om de överlever vår strid, de
förgiftas, precis som vi förgiftats,
det utarmade uraniumet har förgiftat deras blod,
har förgiftat äggen i deras sperma,
har förgiftat deras liv
så att när de får missbildade barn, kommer
barnen att vara vittnen till deras dödande
av oss, till deras dödande av sina egna själar,
till deras dödande av sina egna familjer, och
vad med dem som blir galna, vars
mardrömmar inte någonsin låter dem sova
en enda fridfull natt till

och vad skall deras ansikten säga dem
då de tittar i spegeln
när de tittar på sina byråer
och ser de metallstycken
de gavs för att dräpa oss
i våra egna hem, i våra egna städer, i
våra egna moskéer och kyrkor,
vad skall deras ögon säga
vad skall de säga när deras förvridna
lögner avslöjas, när resten av
världen talar om deras massakrer på
kvinnor och barn, på gamla män, om
att bomba sjukhus, vad skall de
göra då de ser sina presidenters,
sina senatorers hånleende ansikten, deras
ledare som har tillåtit dem göra detta,
har beordrat dem att göra detta

- och
vad skall de säga till Jesus
när han talar till dem på Domedagen
när han frågar varför de dräpte-
varför de inte sade NEJ
varför de inte föredrog fängelse framför att dräpa oskyldiga
civila, och piloterna som
flyger fritt, utan risk för efterverkningar, F16-plan som
raketbeskjuter vår stad dag efter dag, natt efter natt, säkert
kommer de inte att flyga med änglarna, men
skall brinna ännu värre än de andra-

och så hör vi raketerna och hör bomberna
under vår maghribböner, som vi har hört sedan våra
fajrböner, vi är inte särskilt sugna på iftar, maten
har förlorat en del av sin smak, ingen vill dö,
ingen vill lämna fru och barn,
ingen vill aldrig återse far eller mor,
ingen vill behöva strida, bara leva,
ingen vill behöva dräpa en annan människa- åtminstone
ingen av oss,
vi levde fridfullt i vår stad,
vi angrep ingen, vi
gjorde ingenting värre än att försvara oss,
och för det
vet vi nu att vi måste dö, vi
vet att om inte Gud producerar ett mirakel
eller sänder änglalegioner för att skydda oss
att flyget anfaller
med tanksen som skall krossa oss,
med raketerna och krypskyttarna som
skall klyva våra kroppar, vare
skakningar skall hugga upp våra huvuden,
vars oljud skall punktera våra trumhinnor
tills vi blöder
och likt vår välsignade Profet Jesus, som kom
före vår välsignade Profet Mohammed, frid vare med honom,
skall vi dö, precis som Jesus
gjordes till martyr- skall vi göras till martyrer
av de nya romarna, den nya korsfarararmén,
på denna Maktens Natt, då Guds meddelande om
rättfärdighet och mod står klart, då
vi förnyar vår förbindelse med vår Gud,
då vi vet han ger oss evigt liv
fastän vi må dö inatt på jorden,
skall vi leva för evigt, i Guds händer,

Vi skall leva
i historien, och världen, ja
världen skall minnas
vi stod och stred denna dag,
i vetskap att vi skulle dö
men också att döden är blott ett ögonblick
i Guds tid, i Allahs tid
och att de som dräper oss idag
må leva långa och plågade liv
då de inser vad ont de har gjort
och dessa onda män
som beordrade deras framfart, Allawi, Bush,
Cheney, Wolfowitz, Abizaid, Myers och de andra,
Gud skall ta hand om dem
På jorden och på Domedagen,
Och de män som inte hade modet att
Säga Nej,
De skall lida varje timme av varje dag
Under resten av sina jordiska dagar,
Ty det är skrivet att den som dräper en troende
Under ramadan skall lida helveteseld och förbannelse
I evighet

Så vi väljer att stå upp, att dö om vi måste,
Men under denna ramadans välsignade månad
Finns ingen död för den troende
Endast vetskapen att Guds vägar
Äro outgrundliga- vi må inte
Vara på jorden för att se vad som kommer
Av vårt motstånd, men vi skall titta
Ned från Himlen
Och vi skall se Gud skicka sin vrede
Över dem som kommer för att dräpa oss i våra hem,
I vår stad, i vårt land, i våra kyrkor, i
Våra moskéer- och fastän vi må dö,
Liksom dessa dagar av vårt slag,
Skall våra andar
Leva för evigt